Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2004.

Revisorsyrket har traditionellt sett genom åren varit ett mansdominerat yrke. Sedan auktorisationen av revisorer påbörjades år 1912 så har det varit fler män än kvinnor som är auktoriserade revisorer. Ända fram till 1960-talet var idealet för en gift kvinna att vara hemmafru och ta hand om hemmet och barnen. Men efter detta började samhället gradvis förändras. Det har varit en trög utveckling och revisionsbranschen är än idag efter mer än 100 år inte en jämnt könsfördelad bransch. Detta avspeglar sig även i andelen kvinnliga delägare i revisionsbyråerna som inte heller är jämt könsfördelad. Revisorskåren krymper till följd av att fler går i pension än vad som blir auktoriserade, men det finns ytterligare en aspekt som leder till minskning och det är att yngre revisorer avregistrerar sig. Andra aspekter som påverkar hur fördelningen ser ut mellan könen är andelen godkända revisorsprov, lön, föräldraledighet och pension. Tidigare forskning har visat på att det finns osynliga barriärer som påverkar kvinnors möjlighet att göra karriär. Olika faktorer som bidrar till detta är löneskillnader, föräldraledighet, biologiska skillnader mellan könen och stereotypiska könsroller i samhället. Studiens forskningsfråga är ”Vilka uppfattningar, normer och sociala föreställningar finns inom och utanför revisionsbranschen rörande kvinnors möjlighet att komma upp i hierarkin och göra karriär genom att bli auktoriserade revisorer och delägare?”. Studiens metod bygger på en deduktiv forskningsansats där vi studerar tidigare forskning utifrån etablerade teorier genom vetenskapliga artiklar. Den empiriska studien sker genom semistrukturerade intervjuer med revisorer. I studien slutsats har vi kommit fram till åtta huvudsakliga faktorer som påverkar kvinnors möjlighet att göra karriär inom revisionsbranschen. Dessa är att det är lättare för revisorer att bli delägare på mindre byråer, arbetsbelastning gör det svårare att kombinera familjeliv och arbetsliv, biologiska faktorer såsom fertilitet, löneskillnader beror på befogade anledningar, kvinnor prestera sämre under löneförhandling, föräldraledighet kan påverka kvinnors karriär negativt och fler kvinnor jämfört med män arbetar deltid vilket som påverkar pensionen. / The profession of audit has traditionally over the years been a male dominated profession. Since the authorization of auditors began in the early 1900s, more men than women have been authorized auditors. Until the 1960s, the ideal for a married woman has been to be a housewife and take care of the home and the children. But after this a change began in the society. It has been a slow development and the auditing industry is still today not an equal industry after more than 100 years. This is also reflected in the proportion of female partners in the audit firms who are not equal. The audit profession is shrinking as more people retire than are authorized, but there is another aspect that leads to a reduction and that aspect are younger auditors are unregistering. Other aspects that come into play are what the distribution looks like between the sexes regarding the proportion of passed auditors' examinations to become an authorized auditor, salary, parental leave, care of children and pension. Previous research describes that there is an invisible barrier for women to make a career, as well as various factors contributing to this, such as pay differences, parental leave, biological differences between the sexes and stereotypical gender roles. The study's research question to be answered is "What are the perceptions, norms and social beliefs within and outside the audit profession regarding women's ability to enter the hierarchy and pursue a career by becoming authorized auditors and partner?". The study method is based on a deductive research approach where we study previous research based on established theories through scientific articles. The empirical study is conducted through semi-structured interviews with auditors. In the study's conclusion, we came up with eight main factors that affect women's ability to pursue a career in the audit profession. These are that it is easier for auditors to become partners of smaller firms, workload makes it more difficult to combine family and work life, biological factors as fertility, salary differences are due to justified reasons, women preform worse during pay negotiations, parental leave can adversely affect women's careers and more women compared to men work part time which affects the pension.

Sverige är ett av få länder i Europeiska unionen som fortfarande har kvar allmän revisionsplikt i samtliga aktiebolag. Detta innebär att alla aktiebolag, stora som små, måste granskas av en kvalificerad revisor. Revisionen kan i många fall vara för omfattande och kostsam för det lilla bolaget. Den nya regeringen har därför tillsatt en utredning som skall se över hur ett avskaffande av revisionsplikten i de små aktiebolagen kan komma att ske. Revisorerna har idag många mindre aktiebolag som klienter. Problemet har mynnat ut i forskningsfrågan:Vad skulle ett avskaffande av revisionsplikten i små aktiebolag betyda för de svenska revisorerna?Uppsatsens syfte är att ta reda på hur dels de befintliga revisorerna kan påverkas, dels hur den framtida arbetsmarknaden för revisorer kan se ut. I uppsatsen genomförs kvalitativa intervjuer med kvalificerade revisorer. Anledningen är att få deras uppfattning om hur de själva och andra revisorer kan komma att påverkas. Även den aktuella debatten om ämnet läggs fram, där för- och nackdelar belyses.Av uppsatsen framgår, att revisorerna förmodligen kommer att förlora nettoarbete. Efterfrågan på revision kommer troligtvis att minska, men en övergång till redovisning och rådgivning, kommer troligtvis att dämpa de negativa ekonomiska effekterna för revisorerna och deras byråer. Skatteverket kommer att behöva anställa fler bolagsgranskare vilket kan öppna för fler arbetstillfällen inom branschen. Det är även troligt att kvaliteten i bolagens räkenskaper försämras, vilket kan medföra ett försämrat rykte för de svenska revisorerna. / Uppsatsnivå: C

Politikerna i Sverige vill sänka kostnaderna för små aktiebolag samt följa influensernafrån övriga länder i Europa. Sverige är tillsammans med Malta de enda länderna i Europasom fortfarande har kvar den allmänna revisionsplikten för alla aktiebolag.Revisionspliktens avskaffande kommer med all sannolikhet att påverka mångaintressenter, däribland staten, det vill säga skatteverket. Vidare kommer detta även attpåverka revisorers yrkesroll. Våra huvudfrågor lyder:! Vilka konsekvenser medför avskaffandet av revisionsplikten för revisionsbyråer,samt revisorers arbetsuppgifter.! Vilka konsekvenser medför avskaffandet av revisionsplikten för skatteverket,samt kommer skatteverkets medarbetare få större arbetsbördor?Syftet med vår uppsats är att lyfta fram vad revisorerna samt skatteverket anser om detblir en lagändring angående revisionspliktens vara eller icke vara, för att få en vidareförståelse av vad detta innebär för revisorsyrket samt vilka konsekvenser detta medför förskatteverket. Vi har tillförskaffat oss kunskap genom att ha läst artiklar, utredningar samtgenomfört kvalitativa intervjuer med berörda parter.I vår slutsats kom vi fram till följande:! Revisionsbyråer måste bli aggressivare i sin marknadsföring för att locka till sigkunder, för konkurrensen kommer att vara stenhård.! Revisorernas yrkesroll kommer att bli förändrad då revisorerna måste utöka sinatjänster med rådgivning samt bokföring.! Skatteverket måste anpassa sin verksamhet till att aktiebolag ej har en revisor.! Skatteverkets medarbetare kommer att få en större arbetsbörda, då de ska göra flerkontroller än tidigare genom t.ex. razzior på arbetsplatserna samt kontroller avbokföring. / Uppsatsnivå: C

En undersökning gjord av KPMG visar att det nya regelverket K2 som Bokföringsnämnden har gett ut inte tillämpas av några mindre aktiebolag i studien. Arnell menar att revisorers inställning till K2 har en påverkan på varför de inte tillämpas. (Kristoffersson 2009). Det här har lett oss in i syftet att genom en empirisk studie identifiera och analysera vad revisorer anser om K2. Eftersom den nuvarande utredningen om sambandet redovisning och beskattning kan komma att påverka K2 har vi även valt att ställa oss frågan hur revisorer ser på K2 i relation till SamRoB-utredningen. Vad revisorer har för åsikter kring K2 anser vi kan förklaras med hjälp av tre stycken systemorienterade teorier om organisationer och samhället. De här teorierna är intressentteorin, legitimitetsteorin och den institutionella teorin. Det här leder oss fram till vår andra huvudfråga; hur kan systemorienterade teorier om organisationer och samhället förklara revisorers åsikter kring K2? Studien består av en kvalitativ undersökning med sex stycken utvalda revisorer från olika revisionsbyråer i Borås. Vi har genomfört djupintervjuer med alla våra respondenter. Referensramen består av den befintliga teorin som hjälper oss att förklara problematiken kring K2. Under referensramen presenteras de tre utvalda teorierna, internationell påverkan på svenska redovisningsregler, Bokföringsnämnden som normgivare, K-projektet och K2 samt SamRoB-utredningen. Respondenterna har varit relativt eniga i de stora frågorna kring K2. Vi kan bland annat konstatera att ingen av respondenterna rekommenderar K2 till några av deras klienter. Det här anser vi tyder på att det som Arnell menar, att K2 inte drivs på av revisorerna, stämmer bra överens med vår studies resultat. De tre teorierna som vi utgått ifrån hjälper oss att förklara varför revisorerna har de åsikter som de har och varför implementeringen av nya redovisningsregler gå långsamt. Legitimitetsteorin kan förklara varför revisorerna inte valt att rekommendera K2 ännu, intresseteorin klargör att K2 är på väg tillbaka mot ägarteorin och den institutionella teorin åskådliggör för oss hur revisorerna ser på förändringar på redovisningsnormgivningen. Slutsatserna vi har dragit från studien har skapat en ökad förståelse av vad revisorer har för åsikter om K2 och vi hoppas att den ska kunna användas som underlag för vidare forskning.

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Efter en rad stora företagsskandaler har det blivit allt viktigare med kraftigt ökade regleringar som påverkar revisionen och som mer tydliggör revisorns uppgifter. Revisorns uppgift är att granska ett företags årsredovisning och bokförning samt företagsledningens förvaltning av företaget. Granskningen skall ske enligt god revisionssed. Ett företags intressenter har det främsta intresset av revision som kreditgivare, leverantörer, kunder, anställda, styrelse och företagsledning, stat och kommun. Ett förväntningsgap uppstår då ett företags intressenter inte har tillräckligt med kunskap om revisorns yrkesroll, begränsningar och uppgifter.</p><p>Eftersom det är sedan länge forskat att det finns ett förväntningsgap mellan revisorer och dennes klienter om vad revisorns uppgifter är, vill vi vidare studera det utifrån allmänheten och de övriga användarnas perspektiv. Vår problemformulering lyder: Hur upplever ett företags intressenter revisorns yrkesroll?</p><p>Huvudsyfte:</p><p>· Syftet med denna uppsats är främst att få en förståelse för vad företagens intressenter har för förväntningar av revision.</p><p>Delsyfte:</p><p>· Vi ska bedöma i vilken utsträckning det finns ett förväntningsgap mellan revisor och ett företags intressenter, diskutera och analysera de strategier som finns för att reducera detta gap.</p><p>Vårt tillvägagångssätt har varit genom en kvalitativ undersökning med ett deduktivt angreppssätt. Vi har intervjuat fyra intressenter: kreditgivare, kommun, styrelse/företagsledning och en leverantör, och en revisor för att ha någon att jämföra resultaten med. Teoriavsnittet är utformat av tio teorier som kopplas till ämnet revision. Den första delen behandlar en allmän teori om förändringar som sker i samhället, sedan kommer en beskrivelse om revisorns arbetsuppgifter, revisionsprocessen och nyttan med revision. Sedan kommer vi in på teorier om revisorns egenskaper och en mer förklaring vad som innebär med människors förväntningar och hur informationssymmetri kan uppstå mellan olika parter. Slutligen kommer vi in på förväntningsgapet och vilka strategier som föreslås av forskare för att reducera detta gap.</p><p>Efter vår analys har vi kommit med slutsatsen att respondenternas upplevelse av revisorns yrkesroll inte skiljer sig markant från varandra. Vi ser att intressenterna har en mer övergriplig bild över vad revisionsprocessen innebär men i verkligheten är den mer omfattande. Större delen av intressenterna förväntar sig att revisorn ska upptäcka det som inte visas korrekt och kunna ge förslag på åtgärder såsom förändringar och förbättringar. Trygghet och kunskap är ord som betonas såsom raka svar från revisorn om hur företaget går.</p>

<p>Under de senaste åren har intresset för miljö ökat och den har fått allt större utrymme i media. En del av uppståndelsen grundar sig i USA’s f.d. vicepresident Al Gore´s engagemang i klimatfrågan, vilket medfört att både privatpersoner och företag har fått upp ögonen för miljö och miljöarbete. Företagen har i allt större grad känt att de måste aktivt jobba för miljön främst för att de känner en press från sina intressenter. Som ett led i deras arbete för en bättre miljö och en hållbar utveckling har företagen under de senare åren börjat upprätta hållbarhetsredovisningar, där de redogör för deras miljömässiga och sociala påverkan samt arbetet med att förbättra dessa delar. Att upprätta en hållbarhetsredovisning är idag frivilligt. Vissa av företagen låter även deras redovisning bli externt granskad, och då kopplas ofta revisionsbyråerna in eftersom de har kompetensen att utföra oberoende bestyrkanden av information. P.g.a. att vi författare var intresserade av deras roll i granskningen koncentrerade vi oss på de riktlinjer och rekommendationer som de använder sig av vid en granskning. Vårt intresse kring detta ledde fram till vår problemformulering som lyder: ”Hur upplever revisionsbyråer granskningen av hållbarhetsredovisningar och är de riktlinjer och rekommendationer som de kommer i kontakt med tillräckliga för att ge en rättvis och tillförlitlig bild?” Vårt huvudsyfte är således att söka förståelse kring revisionsbyråernas syn på dels de rekommendationer som de arbetar enligt, och även de riktlinjer som företagen upprättar sin hållbarhetsredovisning efter.</p><p>Vi har i vår uppsats valt att praktisera en kvalitativ forskningsmetod då vi vill tolka och förstå hur varje respondent upplever de problem som finns kring de riktlinjer och rekommendationer som finns. Detta har bidragit till att vi valt det hermeneutiska synsättet, eftersom vi strävar efter att få en ökad förståelse. I vår studie har vi valt det induktiva synsättet, där vår koncentration ligger i empirin för att sedan koppla detta i viss mån till de teorier vi valt. Den teoretiska referensramen består främst av den institutionella teorin, där rekommendationerna och riktlinjerna ryms, men även legitimitetsteorin presenteras. Datainsamlingen skedde genom telefonintervjuer där vi intervjuade de fyra största revisionsbyråerna i Sverige; KPMG, ÖhrlingsPWC, Ernst & Young och Deloitte. Samtliga respondenter var experter inom området hållbarhetsredovisningar, där några var väldigt framstående.</p><p>De slutsatser vi kommit fram till i uppsatsen är att det finns vissa problem med de verktyg som revisionsbyråerna använder sig av. De rekommendationer som revisorerna använder sig av som ges ut av FAR upplevs fullt tillräckliga, medan de riktlinjer som företag upprättar sin hållbarhetsredovisning efter och ges ut av GRI inte ses som fullständiga. Den största kritiken som framkom var att miljön var åsidosatt jämfört med de sociala aspekterna i en hållbarhetsredovisning.</p>

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p> </p><p>Ämnet vi kommer att studera är hur den nära förestående upphävningen av revisionsplikten för små aktiebolag kommer att påverka användandet av revision. Hur kommer de berörda företagen att reagera när revision blir frivilligt, vad kommer att vara avgörande i beslutet mellan att behålla eller sluta med revision? I första hand kommer vi att studera varför aktiebolagen antingen väljer att sluta eller fortsätta med revision, finns det något utom intressenters krav som påverkar detta? Kan tryggheten revisionen ger, rådgivningen eller relationen ha någon betydelse i sammanhanget? Baserat på det vi kommer fram till hoppas vi kunna utläsa vilken typ av tjänster aktiebolagen kommer att efterfråga av revisionsbyråerna i framtiden, detta visar hur revisionsbyråerna kommer att måsta anpassa sitt utbud efter upphörandet av revisionsplikten.</p><p> </p><p>Lagförslaget om slopad revisionsplikt för små aktiebolag antas försiktigt räknat innebära en besparing på 5,8 miljarder kronor för aktiebolagen, besparingen finns framför allt i att företagen nu skall kunna välja vilka revisionstjänster de behöver. Dessa 5,8 miljarder är en direkt förlust för revisionsbyråerna. För att revisionsbyråerna ska kunna behålla sina kunder och minska eventuella förluster är det viktigt att i tid anpassa sitt utbud efter vad aktiebolagen kommer att efterfråga. Revisionsbyråerna har tidigare haft en lagtvingad kundgrupp, nu måste de istället på ett nytt sätt konkurrera på marknaden och locka kunderna att stanna.</p><p> </p><p>De som i och med förslaget får slopad revisionsplikt är små aktiebolag med 1-50 anställda, dessa aktiebolag utgår 96 % av alla aktiebolag i Sverige. Av dessa är den största delen aktiebolag med 1-10 anställda vilket gör det intressant att välja den gruppen att studera. Det är inte lika självklart att dessa små aktiebolag med 1-10 anställda förhåller sig lika till revisionsplikten som de större bolagen. Vår studie är kvalitativ och vi har valt att intervjua åtta företagsledare. De teorier vi använt oss av är <em>agentteorin, beslutsprocessen, adoptionsprocessen, tjänsteutveckling, relationsteori, etik, kommunikationsteori </em>och<em> intressentteorin.</em></p><p> </p><p>De anledningar aktiebolagen i vår studie uppger som påverkar valet av revision är många. Den upplevda nyttan påverkar valet om revision. Upplever aktiebolagen ingen nytta med revisionen fortsätter de inte med den. Det gäller för revisionsbyråerna att tydligt kunna visa vilken nytta och vilka fördelar deras arbete för med sig för aktiebolagen. Affärsrelationen mellan aktiebolaget och revisorn påverkar valet av revision, upplevs ingen relation från aktiebolagets håll väljer de inte heller att fortsätta med revision. För att relationen skall bli så bra som möjligt måste revisionsbyråerna jobba på en förbättrad kommunikation med aktiebolagen, denna kommunikation kan förbättras genom att mer initiativ till kontakt tas av revisionsbyråerna. Revisionsarvodena påverkar i vår studie inte direkt valet om revision. De eventuella insparade revisionsarvodena kommer enligt företagarna istället att spenderas på andra typer av ekonomisk rådgivning och hjälp, möjligheterna finns för revisionsbyråerna att behålla dessa kunder och intäkter genom att utveckla tjänster aktiebolagen är villiga att betala för. Bankerna påverkar valet om revision. Majoriteten av de tillfrågade aktiebolagen tycker att bankerna är den viktigaste intressentgruppen för den egna verksamheten. De tjänster aktiebolagen efterfrågar av revisionsbyråerna idag är en mer personlig kommunikation, bättre förklarande information om siffror, fördjupade konsultativa tjänster, en mer involverad revisor samt en revisionstjänst anpassad efter bankernas krav vid kreditgivning. Eftersom aktiebolagen med 1-10 anställda utgör en så stor del av alla aktiebolag i Sverige är det förödande för revisionsbyråerna att inte i tid anpassa sitt utbud och lyssna på vad som efterfrågas för framtiden.</p>

<p>The aim of this paper is to examine the capacity for ethical reasoning of Swedish certi-fied auditors in the five largest accounting firms in Stockholm, and also how ethics courses affect the auditors' ability to ethically statement. To calculate the auditors ability to ethical statement, questionnaire has been used. The questionnaire is based on a psychological instrument, the so-called Defining Issues Test. At the beginning of the questionnaire some questions are asked about the ethics courses. From the questionnaire a calculation was made of an average index called p-score (<em>Principled score</em>). With the help of Kohlberg moral development theory identification was made of an auditor's capacity for ethical reasoning. The empirical material shows that the averages of the Swedish public accountants land on Kohlberg conventional level. This means that audi-tors have a relatively high capacity for ethical reasoning. The result also shows that there is no link between participation in ethics courses and capacity for ethical reason-ing. The conclusion is that the Swedish auditors have a relatively high ability to manage conflicts of interest and make ethical decisions, but to provide independent audit the au-ditors need to be on the highest level in Kohlberg moral development theory. The accounting firms should offer ethics courses in greater extant to improve auditors' abili-ty to ethical reasoning.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p>

<p>Revisorer skall ta hänsyn till många områden när de utför sitt arbete. Sammantaget uttrycker etiken för revisorskåren den allmänna uppfattning som finns inom gruppen angående vad som är ett riktigt handlande i yrket. Detta involverar således revisionsbranschens egna värderingar och självkritik inom områden som rör oberoende, oförenlig verksamhet, upplysningsplikt samt tystnadsplikt. Genom kvalitativa intervjuer med fyra yrkesverksamma revisorer i Varbergs kommun besvaras syftet med rapporten, som är att undersöka revisorns roll med hänsyn till branschens egna etiska regler och normer, skandaler och dess konsekvenser samt revisionspliktens vara eller icke-vara. Vidare är syftet att se om revisorernas svar kan förklaras utifrån Ferdinand Tönnies teori om samhället och utifrån teorier om roller samt grupptillhörighet. Några slutsatser som rapporten leder fram till är att det hos revisorer finns en grogrund för olika rollkonflikter, till exempel i valet mellan rådgivning och revision, men det är inte ett problem specifikt för revisorerna i Varberg. En annan slutsats som dras är att en utomstående part bör medverka vid upprättandet av analysmodellen, allt för att ytterliggare stärka oberoendet. I diskussionen angående revisionspliktens vara eller icke-vara drar vi slutsatsen att ett eventuellt slopande kan få konsekvensen att revisorer i kommuner utanför storstadsområden eventuellt kan komma att få söka sina klienter där de stora bolagen finns, det vill säga i storstadsregionerna.</p>