Malgré le regain d'intérêt qu'ont connu ces dernières années les archives de Dioscore d’Aphroditê (Moyenne-Égypte, VIe s. après J.-C.), les documents coptes qu'elles contenaient sont restés curieusement sous-étudiés : en apportant des données nouvelles par rapport à la composante grecque, mieux étudiée, ils concourent à une meilleure compréhension historique de ces archives bilingues. Par ailleurs, faisant partie d'un ensemble majoritairement grec, ils posent le problème de l'usage et de la fonction du copte face au grec, langue de l'administration, autrement dit des rapports entre la langue nationale des Égyptiens et celle du pouvoir byzantin. Cette thèse constitue l’édition commentée d’un corpus de lettres coptes en grande partie inédit des archives de Dioscore. Il s’agit en effet du genre documentaire le mieux représenté du versant copte de cet ensemble archivistique. Le premier volume est constitué d’une synthèse qui pose le problème du rapport entre grec et copte dans un milieu villageois du VIe s. comme celui d'Aphroditê, qui traite des traits dialectaux, paléographiques et formulaires du copte en usage dans cette région et qui étudie les données historiques susceptibles de compléter celles livrées par les archives grecques. Le volume II contient les éditions commentées de ces vingt-et-une lettres, alors que le volume III contient les annexes (textes complémentaires, index, bibliographie et planches). / Despite the renewed interest in recent years in Dioscorus’ archives from Aphrodito (Middle Egypt, sixth century AD), the Coptic documents they contained have remained curiously understudied: by providing new data to that provided by the Greek texts, the best studied part of this archive, they contribute to a better historical understanding of these bilingual archives. Moreover, as part of a predominantly Greek dossier, they raise the issue of the use and function of Coptic in relation to Greek, the language of the administration, i.e., the relationship between the national language of the Egyptians and the one of Byzantine power. This thesis is the annotated edition of a corpus of Coptic letters, most of which have not previously been published, from Dioscorus’ archives. This text type is the documentary genre best represented in the Coptic component of this archival dossier. The first volume consists of a synthesis, which emphasizes the problem of the relationship between Greek and Coptic in a village like Aphrodito in the middle of the sixth century. It also deals with dialectal features, palaeographic and Coptic grammatical forms in use in the area, and studies historical data that complement those delivered by the Greek archives. Volume II contains the editions of twenty-one letters, with commentary, while volume III contains the appendices (complementary texts, indices, bibliography and plates).

No description available.

<p>Tanken med denna uppsats är att utifrån ett idéhistoriskt perspektiv försöka belysa fundamentet och framväxten av den kristna koptiska kyrkan i Egypten. Med hänsyn tagen till såväl den sociokulturella och teologiska som politiska historien är mitt syfte att framgent kunna presentera vilka komponenter det är som kan ha bidragit till dess ecclesiala institution vars uttryck manifesteras genom liturgiska riter, symbola samt trosföreställning. </p><p>Som uppsats betraktat är den deskriptiv med inslag av argumenterande karaktär. Det innebär att det förekommer komparabla reflektioner i syftet att teologiskt kunna presentera om det ur ett koptiskt inifrånperspektiv finns någon icke-kristen faktor i trosföreställningen vars dignitet i så fall skulle kunna vara den sammanhållande länken för deras syn på den egna tron. På grund av detta är det nödgat att dels göra några historiska nedslag i den fornegyptiska religionen för att utröna vilka element det är som kan ha fått en kristen överbyggnad, och dels om den egyptiska mytologiska samt kosmologiska världen ligger till grund för delar av den koptisk kristna filosofin.</p><p>Slutsatsen jag kom fram till är att det fornegyptiska arvet spelar som förväntat en stor roll. Kopterna är stolta över sitt ursprung och lever i en miljö vilken i allra högsta grad fortfarande vittnar om det forntida egyptiska imperiets storhet. Det förefaller också som så att den östra kyrkan, Alexandrinska kyrkan, uppbar en ledande funktion i framväxten av kristendomen. Problematiken som sedermera uppstod handlade om Kristi natur och substans vilket ledde till att koptiska kyrkan ställde sig utanför mötet i Kalcedon 451. Främsta orsaken till detta är i mina ögon den polemiska synen på begreppet ”The Mother of God” – Theotokos visavi Christotokos. Den Koptiska kyrkans största bidrag till kristenheten är kloster och munkväsendet samt tidegärden.</p>

Tanken med denna uppsats är att utifrån ett idéhistoriskt perspektiv försöka belysa fundamentet och framväxten av den kristna koptiska kyrkan i Egypten. Med hänsyn tagen till såväl den sociokulturella och teologiska som politiska historien är mitt syfte att framgent kunna presentera vilka komponenter det är som kan ha bidragit till dess ecclesiala institution vars uttryck manifesteras genom liturgiska riter, symbola samt trosföreställning. Som uppsats betraktat är den deskriptiv med inslag av argumenterande karaktär. Det innebär att det förekommer komparabla reflektioner i syftet att teologiskt kunna presentera om det ur ett koptiskt inifrånperspektiv finns någon icke-kristen faktor i trosföreställningen vars dignitet i så fall skulle kunna vara den sammanhållande länken för deras syn på den egna tron. På grund av detta är det nödgat att dels göra några historiska nedslag i den fornegyptiska religionen för att utröna vilka element det är som kan ha fått en kristen överbyggnad, och dels om den egyptiska mytologiska samt kosmologiska världen ligger till grund för delar av den koptisk kristna filosofin. Slutsatsen jag kom fram till är att det fornegyptiska arvet spelar som förväntat en stor roll. Kopterna är stolta över sitt ursprung och lever i en miljö vilken i allra högsta grad fortfarande vittnar om det forntida egyptiska imperiets storhet. Det förefaller också som så att den östra kyrkan, Alexandrinska kyrkan, uppbar en ledande funktion i framväxten av kristendomen. Problematiken som sedermera uppstod handlade om Kristi natur och substans vilket ledde till att koptiska kyrkan ställde sig utanför mötet i Kalcedon 451. Främsta orsaken till detta är i mina ögon den polemiska synen på begreppet ”The Mother of God” – Theotokos visavi Christotokos. Den Koptiska kyrkans största bidrag till kristenheten är kloster och munkväsendet samt tidegärden.

No description available.

No description available.

Woman monks are not uncommon to find in Coptic and other hagiographic literature. They were described to dress into male attire and travel to anchoritic monasteries where they would get a single cell to devote their lives to God through seclusion, prayers, fasting, meditation, studies, and other daily chores, all the while not being known as women by most of the men in their brethren. It was a tough life for a man and it would have been a tough life for a woman. In this study, five hagiographies about woman monks will be examined: three Coptic, one Christian, and one found in both traditions. These women performed miracles and went through changes in both body and mind. The woman Hilaria is one of the most popular saints in Coptic belief and her story is the corner stone of this thesis. Her legend is also considered to be one of the oldest and might be the origin of these kinds of stories, which makes it remarkable on its own. Nonetheless, four other female saints will be examined to find what this essay seeks to answer: What are these women, as women, doing and why? What is the meaning of these stories? Why do they go to anchoritic monasteries? Are we dealing with portraying ideals on Coptic and Christian women? These are some of the questions that this essay is based upon. It combines Egyptological, Christian, literary, as well as gender research for a relevant and fresh view on these texts and their meaning. / Kvinnliga munkar är inte ovanliga att hitta i koptisk och annan hagiografisk litteratur. De klädde sig i manliga kläder och reste till anakoretiska kloster där de fick en cell för att viga sitt liv åt Gud genom avskildhet, böner, fastande, meditation, studier och andra vardagliga sysslor, allt medan de flesta av männen i deras brödraskap inte visste att de var kvinnor. Det var ett hårt liv för en man och det var ett hårt liv för en kvinna. I den här studien kommer fem hagiografier om kvinnomunkar att undersökas: tre koptiska, en kristen och en som återfinns i både traditioner. Dessa kvinnor utfärdade mirakel och gick igenom förändringar i både kropp och sinne. Kvinnan Hilaria är ett av de mest populära helgonen inom koptiskt trosväsende, och hennes historia är hörnpelaren i denna uppsats. Hennes legend anses också vara en av de äldsta och kanske ursprunget till dessa sorts historier, vilket gör den enastående i sig själv. Trots det kommer fyra andra kvinnliga helgon att undersökas för att hitta de svar som denna uppsats söker: Vad gör dessa kvinnor som kvinnor, och varför? Vad betyder dessa historier? Varför går de till anakoretiska kloster? Har vi att göra med porträtterande av ideal för koptiska och kristna kvinnor? Dessa är några av de frågor som denna uppsats bygger på. Den kombinerar egyptologiska, kristna, litteratur- och genusstudier för ett relevant och färskt perspektiv på dessa texter och deras betydelse.

The icon represents a great part of the heritage of Christian arts in Egypt. In this thesis the early stages of iconic art are studied to find out the influential factors leading to the formation of the icon as it is now. The Coptic icon in particular is studied, both the icon itself and how it differs from the Byzantine icon. The religious factor is focussed on as an effective and modelling element in defining the icon, and the symbols are studied in order to go back to their historical roots. This study also aims at tracing the phenomenon of iconic art, by studying its characteristics and the works themselves and by clarifiying the iconic symbols as part of the cultural and creative activity. The important artworks in iconic art are analysed, and the effect of iconic art on human and social life is shown / Master of Arts (Hons)

No description available.

No description available.