Denna studie undersöker hur samförstånd skapas genom kommunikation i en organisationsförändring. Detta är intressant då tidigare studier visat på att kommunikation är en avgörande faktor för att en organisationsförändring ska bli lyckad. Det är också intressant då forskning kring den interna kommunikationen vid organisationsförändringar är sparsam. Speciellt då vi även valt att se kommunikationen utifrån en mottagares perspektiv, ett område som var särskilt outforskat. Vi har hämtat vårt empiriska material från en organisation som stod inför en organisationsförändring. Denna förändring grundade sig i två underliggande problem; organisationen behövde omstruktureras för att kunna växa, organisationen ville bli oberoende av en annan organisation som varit en långvarig samarbetspartner.Syftet med studien var att ur ett kommunikationsperspektiv undersöka huruvida samförstånd skapas mellan ledningen och de anställda i en organisationsförändring. Det teoretiska ramverket bestod huvudsakligen av teorier om framing och dess tre ”Core framing tasks”, samt teorin om Sensegiving/Sensemaking. Studien beskriver hur ledningen i förberedelsefasen kommunicerade information om förändringen till de anställda. Dessutom undersöks personalens uppfattning av denna kommunikation. Studien bygger på intervjuer med ledningen och de anställda samt deltagande observationer av ett informationsmöte och ett nyhetsbrev. Resultatet av studien tydde på att ledningen har varit bristfällig i delar av sin kommunikation, men de anställda uppvisade trots detta en vilja att genomföra förändringen på grund av ett starkt förtroende för ledningen.

The study “The Mobilization of Civil Disobedience” intends to shed light on how environmental movements frame climate change issues, present solutions and mobilize climate action through their communication on the social media platform Instagram. This study will examine the case of Återställ våtmarker (Restore wetlands), a Swedish movement known for its civil disobedience protests. The study’s theoretical framework consists of Collective action frames, Core framing tasks, and Emotional frames. The qualitative content analysis method is used to analyze the content together with the multimodal analysis tools of modality, lexical choices, denotation, and connotation to analyze both textual and visual modes.   The analysis showed that the organization makes a unique case by communicating strong emotions and opinions through its Instagram content. The main issue is explained as excavated wetlands that produce huge amounts of anthropogenic greenhouse gases. The cause of the issue was claimed to be the lack of action from the Swedish government, and they are also argued to be responsible for restoring the wetlands and saving the climate. However, the organization strongly emphasizes the Swedish citizens' democratic and civil responsibility to fight climate change and engage in protests. Occasionally, the organization even blames individual citizens for not prioritizing climate change or saving their children’s futures. The motivational reasons to act are made by an apocalyptic doom narrative, where the climate crisis is explained as urgent and as an ongoing catastrophe or a future “climate hell”. Despite the presence of moral emotions, such as guilt and shame, the organization sometimes offers a more hopeful motivational framing that citizens' collective action is a powerful and successful way to pressure politicians to act.

The aim of the thesis is to describe framing activity of non-profit organization Ekumenická akademie, z.s. that is linked with fair trade movement. It means I want to describe how it strategically constructs a communication made through leaflets that go to existing and potential supporters. The theoretical part focuses on the concept of fair trade movement and its work in the Czech Republic. Then it describes the framing theory, especially core framing tasks that are essential to this thesis. In the methodology, the research methods are explained, which was content analysis of the documents and it also describes the process of the analysis itself. The last part of the thesis describes the results of the research which means how the organization interpreted and constructed the reality with diagnostic, prognostic and motivational framing and thus formed the meaning of the whole communication.