Syftet med studien är att förstå gestaltningen av fenomenet hälsobudskap i svensk dags- och kvällspress. Detta undersöks genom att analysera berättelser om viktresor för att ta reda på hur personerna gestaltas före och efter viktnedgången. Studien bygger på 20 artiklar som har valts ut och analyserats genom en etnografisk innehållsanalys. Till grund för tolkningarna har två teorier tillämpats, vilka är stigmatisering och hälsoism. Utifrån teorierna har ett analysschema utformats för att urskilja framgående kategorier i artiklarna. Resultatet visar att kategorierna som tillhör hälsoism är mest framträdande, i synnerhet lycka och framgång och individuellt ansvar. Detta resultat tyder på att den smalare kroppen är kopplad till positiva attribut till skillnad mot den större kroppen. De mest identifierbara kategorierna inom stigmatiseringsteorin är negativa attribut och självdiskriminering, vilket kopplas till gestaltningen av personerna innan viktnedgången. Innan viktresan skildrar artiklarna personernas viktstatus som något de vill förändra, där bakgrunden till detta ofta är dålig självkänsla. Därmed är missnöjet till kroppen ofta relaterat till det psykiska måendet snarare än utseendet, vilket har formats i stigmat om övervikt. Det förekommer skillnader i gestaltningen av personerna innan och efter viktresan där fördelarna visar på att det vardagliga livet har underlättats efter viktnedgången. Majoriteten av artiklarna formar gestaltningar om att personerna lever ett mer harmoniskt liv efter viktresan där träning och hälsa har blivit en del av vardagen. Enbart tre artiklar gestaltas med negativa efterföljder som visar att personen mår sämre efter viktnedgången. Slutsatsen som kan dras i studien är att människokroppen gestaltas olika beroende på kroppsvikt; den smala kroppsformen har en mer positiv gestaltning än den överviktiga. / The aim of this study is to understand the framing of the phenomenon of health messages in Swedish daily and evening press. This is achieved by analyzing stories about weight loss journeys to find out how the people are framed before and after weight loss. The study is based on 20 articles that have been selected and analyzed through an ethnographic content analysis. In the basis for interpretations, two theories have been applied, which are stigmatization and healthism. Based on the theories an analysis scheme has been designed to distinguish prominent categories in the articles. The result shows that the categories belonging to healthism are most prominent, especially success and happiness and individual responsibility, which indicates that the slimmer body is linked to positive attributes in contrast to the larger body. The most identifiable categories within the stigmatization theory are negative attributes and self-discrimination, which is linked to the framing of the person before weight loss. Before weight loss, the articles frame the weight status of the people as something they want to change, the background of it is often based on poor self-esteem. Thus, dissatisfaction with the body is related to psychological well-being rather than appearance, which has been formed in the stigma of being overweight. There are differences in the framing of the people before and after the weight journey where the benefits show that everyday life has become easier. Most of the articles form representations that the people live a more harmonious life after weight loss where exercise and health have become a part of everyday life. Only three articles are presented with negative consequences of the weight loss, which show that the person felt worse after losing weight. The conclusion that can be drawn in the study is that the human body is framed differently depending on body weight; a slim body shape has a more positive framing than a larger body.

Ce mémoire est constitué de 3 parties.La NP-complétude de la satisfaction de combinaisons booléennes de contraintes de sous-arbres est démontrée dans l'article [Ven87] ; la partie I de ce mémoire étudie dans quelle mesure l'ajout de contraintes régulières laisse espérer conserver la complexité NP. Ce modèle étendu définit une nouvelle classe de langages dont l'expressivité est comparée à celle des Rigid Tree Automata [JKV11]. Puis un début de formalisation des t-dags est donné.Les patterns ont été étudiés, principalement du point de vue des contraintes sur les données qu'ils demandent. La partie II de ce mémoire les étudie plus finement, en mettant de côté les données. Les squelettes sont définis en tant qu'intermédiaire de calcul et le fait que leur syntaxe caractérise leur sémantique est démontré. Puis un lemme de pompage est donné dans un cas restreint, un autre dans le cas général est étudié et conjecturé. Ensuite des fragments de combinaisons booléennes de patterns sont comparés en expressivité pour terminer avec l'étude de la complexité des problèmes de model-checking, satisfaisabilité et DTD-satisfaisabilité sur les dits fragments.Le contenu de la partie III constitue l'article [FMS11], c'est la démonstration de la caractérisation des langages des automates fortement déterministes de niveau 2 par des systèmes d'équations récurrentes caténatives. Celle-ci utilise, entre autres, des techniques de réécriture, la notion d'inconnues non-réécrivables et les ordres noethériens. Cette caractérisation constitue le cas de base de la récurrence démontrée dans [Sén07]. / This thesis is in 3 parts.The NP-completeness of satisfiability of boolean combinations of subtree constraints is shown in the article [Ven87] ; in the part I of this thesis, we study whether adding regular contraints lets hope for keeping the same complexity. This extended model defines a new class of languages which is compared in expressivity to the Rigid Tree Automata [JKV11]. Then a begining of formalisation of the t-dags is developped.The patterns have been studied mainly from the point of view of the constraints they demand on the data. The part II of this thesis study them more finely, by putting aside the data. The skeletons are defined as calculus intermediate and the characterisation holding between their syntax and their semantics is shown. Then a pumping lemma is prooved in a restreict case, another one is conjectured in the most general case. Then fragments of boolean combinations of patterns are compared in expressivity, this parts ends with the study of complexity of model-checking, satisfiability and DTD-satisfiability on these fragments.The content of part III constitutes the article [FMS11], it is the demonstration of the characterisation of strongly-deterministic 2-level pushdown automata by recurrent catenative equation systems. This proof uses in particular, some rewriting techniques, unrewritable unknowns and noetherian orders. This characterisation provides the base case of the recurrence shown in [Sén07].