Trois aspects principaux de l'imagerie fonctionnelle corps entier dans les hémopathies lymphoïdes ont été étudiés dans ma thèse. Nous avons d'abord démontré en étudiant 92 patients avec un lymphome B à grandes cellules que 14 patients (15%) considérés positifs sur l'analyse visuelle du FDG-TEP après deux cycles de chimiothérapie, auraient pu être reclassés comme des bons répondeurs si le pourcentage de réduction du SUVmax avait été mesuré. Dans un sous groupe de 80 patients, une deuxième étude a permis de montrer qu'après 4 cycles, l'analyse visuelle et l'analyse semi-quantitative SUV étaient équivalentes. Nous avons ensuite développé un protocole d'IRM fonctionnelle corps entier, utilisant une injection dynamique de Gadolinium et 5 stations d'acquisition. Cela a permis de mesurer les courbes signal-temps du rehaussement de la moelle osseuse et des lésions focales. Notre étude a permis d'optimiser un protocole d'imagerie dynamique corps entier après injection de Gadolinium, et de montrer que nous avions pu explorer avec succès 21 patients présentant un myélome multiple sous traitement, nous avons montré que cette nouvelle méthode d'IRM fonctionnelle corps entier avec injection de Gadolinium pouvait être utilisée pour évaluer la réponse du traitement. De plus, cette technique a aidé à détecter les lésions résiduelles actives de myélome après traitement alors qu'aucun signe clinique ou une immunoglobine monoclonale minime n'était présent. Le troisième aspect a été d'optimiser un protocole d'IRM fonctionnelle corps entier utilisant l'imagerie de diffusion avec asservissement respiratoire. Le but est de pouvoir mesurer le coefficient de diffusion apprent des lésions disséminées. L'étude pilote a été réalisée chez 15 patients avec un lymphome B à grandes cellules avant traitement. Nous avons aussi pu montrer les changements d'ADC après 4 cycles de chimiothérapie en considérant l'imagerie FDG-TEP/scanner comme imagerie de référence / Three components regarding whole-body functional imaging in lymphoid malignancies have been studies in this thesis. We first demonstrated retrospectively in a series of 92 patients with diffuse large B-cell lymphoma (DLBCL) that 14 patients (15%) considered as positive on visual analysis on FDG-PET after only 2 cycles of chemotherapy could have been correctly re-classified as good responders by measuring the percentage reduction of maximum standardized uptake value (SUVmax); in a subgroup of 80 patients, SUV-based assessment was equivalent to visual analysis at 4 cycles for patient outcome prediction. We secondly developed a whole-body 5-station dynamic contrast- enhanced MR protocol and time-signal intensity curves for the bone marrow and the focal lesions were successfully obtaines in 21 patients with plasma cell disorders included in the feasibility study; later in a pilot prospective study with 30 patients with multiple myeloma who received systemic therapy, we showed that this novel whole-body functional MR technique can be used to assess treatment response and helps to delect residual active disease after completion of therapy when clinically no or only minimum monoclonal protein can be identified. We thirdly optimized a whole-body diffusion-weighted MR protocol with respiratory gating in order to determine apparent diffusion coefficient (ADC) value on a whole-body scale. Pilot study was performed in 15 patients with DLBCL for both staging and response assessment at 4 cycles of chemotherapy, with FDG PET/CT as the standard of reference

Bakgrund: Diffust storcelligt B-cellslymfom (DLBCL) är en högmalign cancersjukdom som drabbar B-lymfocyterna, en typ av vita blodkroppar. Incidensen i Sverige är omkring 600 fall per år. Utan effektiv behandling sker sjukdomsprogressionen med ett snabbt förlopp. Under de senaste två årtiondena har behandlingarna som använts i första och andra linjen kunnat bota 60–70% av patienterna med DLBCL. För patienterna som inte svarat på standardbehandlingarna är prognosen mycket allvarlig. YESCARTA är ett nytt genterapiläkemedel som består av patientens egna T-celler modifierade med en chimär antigen receptor (CAR). När CAR T-cellen binder till B-lymfocyter frisätts inflammatoriska mediatorer som orsakar celldöd av både normala och tumöromvandlade B-lymfocyter. Syfte: Hur påverkar behandling med YESCARTA den totala överlevnaden (OS), responsfrekvensen (ORR), progressionsfri överlevnad (PFS), händelsefri överlevnad (EFS), responsduration (DOR), samt komplett och partiell respons (CR & PR) hos patienter med diffust storcelligt B-cellslymfom (DLBCL)? Detta arbete syftar till att systematiskt sammanställa och utvärdera befintlig vetenskaplig litteratur om YESCARTA för att besvara denna frågeställning. Metod: Litteratursökningen utfördes i PubMed. Samtliga MeSH-termer för läkemedlet YESCARTA konsoliderades och filter för observation- och kliniska studier applicerades. Sökningen genererade 34 artiklar, varav 10 kunde inkluderas. Exklusion skedde huvudsakligen av studier som undersökt annat än den terapeutiska effekten av YESCARTA. Resultat: Majoriteten av studierna var av typen fas II. En fas III-studie med varianter i uppföljningstid och undergruppsanalys inkluderades. YESCARTA förefaller vara överlägsen standardbehandling i alla utfallsmått. Resultatet är mest robust för ORR, EFS och PFS. Cirka fyra av fem patienter kan förväntas uppnå remission efter behandling med YESCARTA. Effektfördelen av YESCARTA i OS och DOR är osäker med avseende på statistisk signifikans. Slutsats: För särskilt utvalda patienter med DLBCL är YESCARTA ett effektivt behandlingsalternativ.