A umidade nas edificações pode ser proveniente de diversas fontes. Entre elas está a umidade ascensional, que provém do solo na ausência ou falha de barreiras. A umidade ascende pelas paredes por capilaridade existente devida a estrutura porosa dos materiais de construção. Sua ação pode prejudicar o desempenho das paredes das edificações, possibilitando a degradação progressiva das paredes. Dessa forma, estas podem deixar de cumprir funções, como por exemplo, de proteção e acabamento. Vários tratamentos têm sido estudados pelo mundo. Entretanto a avaliação dos métodos de reparação das paredes afetadas tem sido um problema de difícil resolução. O objetivo deste trabalho é a avaliação da eficiência do tratamento de paredes com umidade ascensional através do método de corte hídrico por inserção do cristalizante através da ação gravitacional, utilizando os diferentes produtos disponíveis no mercado nacional brasileiro. Apesar de limitada a paredes pouco espessas, essa técnica tem apresentado eficácia, versatilidade de execução e baixa interferência na fachada da parede. Essas características justificam a escolha dessa técnica para servir de objeto de estudo do presente trabalho. Visto que não há ensaio normalizado para avaliar a eficiência dos produtos para tratamento contra umidade ascensional será utilizado como referência um experimento realizado por outros pesquisadores, explanado neste documento. A avaliação da umidade presente no corpo de prova é através da medição da massa e imagens com câmera termográfica. Constatou-se que, no período analisado, não houve a redução total da umidade ascensional, no entanto os cristalizantes conseguiram diminuir consideravelmente (em média mais que 50%) a absorção da água por capilaridade. / Dampness in buildings can be derived from several sources. Among them is the upward moisture, which comes from the soil in absence of barriers. The moisture ascends on the walls due to the existing capillarity of porous building materials. Its action may impair the performance of the walls of buildings, leading to their progressive degradation. Thus, the walls may cease to comply with their functions, such as protecting and finishing. Several treatments have been studied worldwide. However, evaluating the methods of repairing affected walls has been a difficult problem to be solved. The aim of this study is to evaluate the efficacy of the treatment of walls presenting upward moisture through the method of the crystallizing insertion through gravitational action using different available products within the Brazilian market. In spite of being limited to thin walls, this technique has presented efficacy, versatility of execution and little interference on the treated facade as it has been demonstrated on the studied bibliography. These features justify choosing that technique to be studied in the present work. A reference experiment conducted by other researchers is used, since there is no standard test to evaluate the efficiency of treatment products rising damp against. The evaluation of the moisture present in the specimen is by measuring the mass and images with thermographic camera. It was found that in the period analyzed, there was no reduction of the total moisture upward. However the crystallizing managed to reduce significantly (on average more than 50%) the absorption of water by capillarity.

A umidade nas edificações pode ser proveniente de diversas fontes. Entre elas está a umidade ascensional, que provém do solo na ausência ou falha de barreiras. A umidade ascende pelas paredes por capilaridade existente devida a estrutura porosa dos materiais de construção. Sua ação pode prejudicar o desempenho das paredes das edificações, possibilitando a degradação progressiva das paredes. Dessa forma, estas podem deixar de cumprir funções, como por exemplo, de proteção e acabamento. Vários tratamentos têm sido estudados pelo mundo. Entretanto a avaliação dos métodos de reparação das paredes afetadas tem sido um problema de difícil resolução. O objetivo deste trabalho é a avaliação da eficiência do tratamento de paredes com umidade ascensional através do método de corte hídrico por inserção do cristalizante através da ação gravitacional, utilizando os diferentes produtos disponíveis no mercado nacional brasileiro. Apesar de limitada a paredes pouco espessas, essa técnica tem apresentado eficácia, versatilidade de execução e baixa interferência na fachada da parede. Essas características justificam a escolha dessa técnica para servir de objeto de estudo do presente trabalho. Visto que não há ensaio normalizado para avaliar a eficiência dos produtos para tratamento contra umidade ascensional será utilizado como referência um experimento realizado por outros pesquisadores, explanado neste documento. A avaliação da umidade presente no corpo de prova é através da medição da massa e imagens com câmera termográfica. Constatou-se que, no período analisado, não houve a redução total da umidade ascensional, no entanto os cristalizantes conseguiram diminuir consideravelmente (em média mais que 50%) a absorção da água por capilaridade. / Dampness in buildings can be derived from several sources. Among them is the upward moisture, which comes from the soil in absence of barriers. The moisture ascends on the walls due to the existing capillarity of porous building materials. Its action may impair the performance of the walls of buildings, leading to their progressive degradation. Thus, the walls may cease to comply with their functions, such as protecting and finishing. Several treatments have been studied worldwide. However, evaluating the methods of repairing affected walls has been a difficult problem to be solved. The aim of this study is to evaluate the efficacy of the treatment of walls presenting upward moisture through the method of the crystallizing insertion through gravitational action using different available products within the Brazilian market. In spite of being limited to thin walls, this technique has presented efficacy, versatility of execution and little interference on the treated facade as it has been demonstrated on the studied bibliography. These features justify choosing that technique to be studied in the present work. A reference experiment conducted by other researchers is used, since there is no standard test to evaluate the efficiency of treatment products rising damp against. The evaluation of the moisture present in the specimen is by measuring the mass and images with thermographic camera. It was found that in the period analyzed, there was no reduction of the total moisture upward. However the crystallizing managed to reduce significantly (on average more than 50%) the absorption of water by capillarity.

京都大学 / 0048 / 新制・課程博士 / 博士(エネルギー科学) / 甲第22794号 / エネ博第408号 / 新制||エネ||78(附属図書館) / 京都大学大学院エネルギー科学研究科エネルギー社会・環境科学専攻 / (主査)教授 石原 慶一, 准教授 奥村 英之, 教授 佐川 尚 / 学位規則第4条第1項該当 / Doctor of Energy Science / Kyoto University / DFAM

This thesis aims to improve fundamental amenities near water by designing simple place of wooden houses related to beach. My proposal of revitalisation and extension of beach Kozí Horka consists of two large wooden piers and sport and leisure amenities.

Syftet med denna rapport är att undersöka om hur skolan upplevs för elever med ADHD, DAMP och Aspergers syndrom. Detta har jag undersökt utifrån två olika perspektiv vilka är elev- och lärarperspektiv. Undersökningarna i min rapport är gjorda genom intervjuer och observationer. Dessa är gjorda genom intervjuer med lärare, elever samt en vuxen kvinna med ADHD och jag har genom dessa undersökningar fått fram svar om vad de olika perspektivgrupperna anser om hur skolan upplevs för elever med ADHD, DAMP och Aspergers syndrom. Det generella resultatet var att de två perspektiven var nöjda med hur skolan arbetar med dessa barn utifrån de resurser som skolan arbetar med. Däremot tyckte den vuxna kvinnan som blev intervjuad att när hon gick i skolan så tog det alldeles för lång tid att se hennes behov och detta gjorde att hennes skolgång upplevdes som mycket besvärlig. Därför är det viktigt att skolan tidigt ”ser” barnen och vid ett tidigt skede upptäcker vilket behov av stöd som den enskilde eleven är i behov av. Detta kan förebygga många problem för både skolan och eleven.

Syftet med denna rapport är att undersöka hur man arbetar i skolan med barn som har diagnosen ADHD/DAMP. Vi har valt att dela upp undersökningen utifrån tre olika perspektiv. Dessa perspektiv är läromiljö, arbetsmiljö och föräldrasamverkan. Undersökningen i vår rapport är gjord genom intervjuer med pedagoger och specialpedagoger samt en vuxen kvinna med diagnosen ADHD. Vi har genom våra intervjuer fått svar på hur man i skolan arbetar med barn som har ADHD/DAMP. De intervjuade pedagogerna är fyra till antalet och vi kan därför inte dra några generella slutsatser om hur skolor arbetar med barn som har ADHD/DAMP, men trots detta kan vi se många likheter i det pedagogerna berättade under intervjuerna. Resultatet av intervjuerna visar att alla pedagoger hade samma uppfattning om hur man arbetar med dessa barn men många olika tips på hur man ska lägga upp undervisningen. De flesta pedagoger som vi intervjuade önskade att de hade mera resurser så att de kunde lägga upp undervisningen i till exempel mindre grupper. Den vuxna kvinnan tyckte att det var viktigt att man uppmärksammar barnens behov på ett tidigt stadium så att de kan få den hjälp de behöver. Hon fick sin diagnos väldigt sent vilket medförde att hon gick miste om mycket kunskapsmässigt samt att självförtroendet blev sämre.

Vi har skrivit detta arbete framförallt för blivande men även för yrkesverksamma lärare. Syftet med vårt examens¬arbete var att försöka ta reda på hur en elev med DAMP/ADHD kan uppleva sin skolsituation samt hur arbetet i ett klassrum påverkas för en lärare som har en elev med DAMP/ADHD. Vi har genom intervjuer med pedagoger och en elev fått fram hur vardagen i skolan kan se ut från både elev –och lärarperspektivet. Vi har även besökt Karolinaskolan där vi fick insikt i hur det kan se ut på ett internat för elever med DAMP/ADHD. Vi har tagit del av tidigare forskning kring begreppen DAMP/ADHD samt kring hur man kan arbeta pedagogiskt med detta. Resultaten vi fick genom våra intervjuer var att eleven upplever ostrukturerade miljöer och situationer som jobbiga. Han tycker om när läraren strukturerar upp dagen för honom så att han får en överblick över det som ska hända. Pedagogerna framhåller också vikten av rutiner och strukturer. Det är viktigt att anpassa undervisningen efter barnet och att man skapar en trygghet för eleven.

<p>Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur elever med neuropsykiatriska funktionshinder upplever tiden i grund- och gymnasieskolan. Mina frågeställningar handlade om i vilka sammanhang eleverna upplevde svårigheter kopplade till funktionshindren, på vilka sätt skolan visade förståelse för dessa svårigheter, hur skolan löste de problem som uppstod, vad skolan kunde ha gjort mer samt vilka starka sidor hos eleverna som var betydelsefulla i skolan. Jag intervjuade sex ungdomar i åldrarna 18 - 21 år. Jag använde mig av halvstrukturerade intervjuer. Resultatet, som analyserades ur ett sociokulturellt perspektiv, visade att eleverna upplevde svårigheter i skolan i flera olika sammanhang. Stora klasser och störande ljud i klassrummet förvärrade elevernas koncentrationssvårigheter. Projektarbeten utan strikta ramar och att tvingas redovisa inför klassen utgjorde ett stort hinder för flera av eleverna, medan undervisning på för låg nivå ledde till bristande studiemotivation. Under högstadietiden upplevde eleverna stress och svårigheter att hitta till klassrummen. Annat som medförde problem var bland annat fobier, sömnstörningar och att delta i skolidrotten. Utanförskap och mobbing i elevgrupperna var vanligt förekommande. Även lärare utsatte eleverna för kränkande särbehandling genom utpekande handlingar, skuldbeläggande och bestraffningar. Eleverna upplevde att de oftast möttes av oförståelse och okunskap från skolan. Endast enstaka lärare visade förståelse. Skolans åtgärder sattes oftast in väldigt sent och lösningarna på problemen blev därför kortvariga. Vissa åtgärder gjorde till och med större skada än nytta. Eleverna berättade om sina starka sidor och menade att dessa hjälpte dem genom åren i skolan. Av resultatet framgick att mindre klasser, men också kunskap hos lärarna och förmågan att samtala med eleverna och lyssna på dem, är viktiga medel för att kunna ta tag i problemen på ett tidigt stadium och skapa en skola för alla.</p> / <p>The purpose of this qualitative study was to get knowledge of experiences of the years in compulsory school and upper secondary school by pupils with neuropsychiatric disabilities. The questions dealt with when and where in school the pupils had difficulties connected to their neuropsychiatric disabilities, in what way they were met with understanding for their difficulties, how the school solved the problems, what the school could have done more and what qualities the pupils possessed that helped in school. I interviewed six youngsters in the ages of 18 - 21. I used half-structured interviews. The result was analysed in a sociocultural perspective and showed that the pupils had difficulties in many ways at school. Big classes and noises in the classroom made their concentration difficulties worse. Projects in school without strict directions as well as appearances before the class became huge barriers for some of the pupils, while teaching at a too low level led to a lack of motivation. In upper level of compulsory school the pupils felt stress and difficulties in finding classrooms. Some other problems were phobias, insomnia and participating in school gymnastics. Bullying and exclusion from fellowship was usual. Even teachers were insulting the pupils by indicating them as outsiders, blaming them for their difficulties and punishing them. The pupils experienced that they were mostly met with misunderstanding and a lack of knowledge from the school. Just a few teachers were sympathetic. The school mostly took measures very late and the solutions therefore became short-lived. Some of the measures made the problems even worse. The pupils told me about their strong sides that helped them through school. The result showed that smaller classes as well as teachers knowledge and ability to converse and listen to the pupils are important instruments to be able to face the problems in an early phase and create a school for all kinds of minds.</p>

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur elever med neuropsykiatriska funktionshinder upplever tiden i grund- och gymnasieskolan. Mina frågeställningar handlade om i vilka sammanhang eleverna upplevde svårigheter kopplade till funktionshindren, på vilka sätt skolan visade förståelse för dessa svårigheter, hur skolan löste de problem som uppstod, vad skolan kunde ha gjort mer samt vilka starka sidor hos eleverna som var betydelsefulla i skolan. Jag intervjuade sex ungdomar i åldrarna 18 - 21 år. Jag använde mig av halvstrukturerade intervjuer. Resultatet, som analyserades ur ett sociokulturellt perspektiv, visade att eleverna upplevde svårigheter i skolan i flera olika sammanhang. Stora klasser och störande ljud i klassrummet förvärrade elevernas koncentrationssvårigheter. Projektarbeten utan strikta ramar och att tvingas redovisa inför klassen utgjorde ett stort hinder för flera av eleverna, medan undervisning på för låg nivå ledde till bristande studiemotivation. Under högstadietiden upplevde eleverna stress och svårigheter att hitta till klassrummen. Annat som medförde problem var bland annat fobier, sömnstörningar och att delta i skolidrotten. Utanförskap och mobbing i elevgrupperna var vanligt förekommande. Även lärare utsatte eleverna för kränkande särbehandling genom utpekande handlingar, skuldbeläggande och bestraffningar. Eleverna upplevde att de oftast möttes av oförståelse och okunskap från skolan. Endast enstaka lärare visade förståelse. Skolans åtgärder sattes oftast in väldigt sent och lösningarna på problemen blev därför kortvariga. Vissa åtgärder gjorde till och med större skada än nytta. Eleverna berättade om sina starka sidor och menade att dessa hjälpte dem genom åren i skolan. Av resultatet framgick att mindre klasser, men också kunskap hos lärarna och förmågan att samtala med eleverna och lyssna på dem, är viktiga medel för att kunna ta tag i problemen på ett tidigt stadium och skapa en skola för alla. / The purpose of this qualitative study was to get knowledge of experiences of the years in compulsory school and upper secondary school by pupils with neuropsychiatric disabilities. The questions dealt with when and where in school the pupils had difficulties connected to their neuropsychiatric disabilities, in what way they were met with understanding for their difficulties, how the school solved the problems, what the school could have done more and what qualities the pupils possessed that helped in school. I interviewed six youngsters in the ages of 18 - 21. I used half-structured interviews. The result was analysed in a sociocultural perspective and showed that the pupils had difficulties in many ways at school. Big classes and noises in the classroom made their concentration difficulties worse. Projects in school without strict directions as well as appearances before the class became huge barriers for some of the pupils, while teaching at a too low level led to a lack of motivation. In upper level of compulsory school the pupils felt stress and difficulties in finding classrooms. Some other problems were phobias, insomnia and participating in school gymnastics. Bullying and exclusion from fellowship was usual. Even teachers were insulting the pupils by indicating them as outsiders, blaming them for their difficulties and punishing them. The pupils experienced that they were mostly met with misunderstanding and a lack of knowledge from the school. Just a few teachers were sympathetic. The school mostly took measures very late and the solutions therefore became short-lived. Some of the measures made the problems even worse. The pupils told me about their strong sides that helped them through school. The result showed that smaller classes as well as teachers knowledge and ability to converse and listen to the pupils are important instruments to be able to face the problems in an early phase and create a school for all kinds of minds.

Ecologization of agriculture and forestry directly and indirectly influences the environment, water, air, and landscape. Thus, analysis of organic forestry activities, evaluation and forecast are of scientific, ecological and political significance. Weed control and the resulting organic farming and forestry issues have attracted greater attention to the use of physical methods in weed control, because this weed control method is effective and does not leave chemical residues neither in the soil, nor in water. One of the physical methods is thermal weed control method, which contrary to the other weed control methods, leaves only dead biomass, preventing self-sowing of weed seeds in the soil, destroys some of the pests and disinfects the surface layer of soil (Upadhyaya et al, 2007). Meanwhile, as an alternative to seed treatment, various physical methods are also used (Lynikienė, 2006). However, the effect of some of the techniques on seed-born fungi are not explained, optimal exposures of the effects are unidentified (Clear et al., 2002). One of the possibilities to reduce the infestation of seeds by fungi - their thermal destruction. / Žemės ir miškų ūkio ekologizavimas tiesiogiai ir netiesiogiai veikia aplinką, vandenį, orą, landšaftą. Todėl ekologinės veiklos miškų ūkyje analizė, įvertinimas ir prognozė turi mokslinę, ekologinę ir politinę reikšmę (Diepenbrock, 1996). Piktžolių naikinimas ir ekologinės žemės bei miškų ūkių problemos paskatino atkreipti dėmesį į fizikinių metodų naudojimo piktžolių kontrolei svarbą, nes šis piktžolių naikinimo metodas yra efektyvus, nepaliekantis cheminių medžiagų likučių nei dirvožemyje, nei vandenyje. Vienas iš fizikinių metodų ir yra terminis piktžolių naikinimo būdas, kuris, skirtingai nuo kitų piktžolių kontrolės būdų, palieka tik negyvą jų biomasę, neleisdamas piktžolių sėkloms pasisėti dirvoje, sunaikina kai kuriuos kenkėjus ir dezinfekuoja paviršinį dirvožemio sluoksnį (Upadhyaya, 2012). Kaip alternatyva sėkloms beicuoti taip pat naudojami įvairūs fizikiniai metodai (Lynikienė, 2006). Kai kurių metodų poveikis sėklomis plintantiems mikromicetams nenustatytas, nenustatytos ir šių poveikių optimalios ekspozicijos (Clear et al., 2002). Viena iš galimybių sumažinti sėklų užterštumą mikromicetais – jų naikinimas termiškai.