Uppsatsens syfte är att genom kvalitativa intervjuer, som ställs i ett jämförande perspektiv, för att svara på frågeställningen: Uppsatsen kommer att utgå från teorier som är applicerbara inom journalistyrket inom en organisation. Teorier kommer vara nyhetsvärdering, vad är det som gör en nyhet till en nyhet. Organisationer drivs framåt utav olika mål, ekonomiska och publicistiska. Hur arbetar dessa mål ihop med vad publiken vill få ut av en nyhetsorganisation, då publiken har helt nya möjligheter att bidra genom medborgarjournalistik och deltagarjournalistik. Ska man se medieanvändare som en extra tillgång, eller är det ett hot för nyhetsorganisationen, om det stämmer vad medborgarjournalistiken säger att vem som helt kan vara journalist? Det presenteras resultat från åtta stycken kvalitativa intervjuer med journalister på lokaltidningar i Sverige. Journalisterna får ge deras bild av hur de upplever yrkesrollen och dess förändringar. Vilken syn har de på medborgarjournalister och om det känner att det utgör något hot för journalistrollen. Efter guidning genom central forskning och metod kommer slutsatsen att journalistrollen inte är ett överflödigt yrke, arbetet som journalister producerar och att det finns vikt i vilken källa nyheterna kommer ifrån. / This essay is based on central theories within journalism in an organization. Highlighted theories will we news evaluation, what issues makes it into news. Organization is driven by different goals, the economic goal and the publicist goals. How does the organization work with these goals joined with what the audience want from the organization when the audience has new possibilities to contribute through citizen’s journalism and participatory journalism? Is it possible to se the media user as a threat to or an extra asses for the news organisation when, according to citizen journalism anyone can call them self a journalism without any specific education. The result will be presented from eight qualitative interviews with journalist on local newspapers in Sweden. This is to present how the journalist perceives the changes in journalism as a profession. How do they see the citizen journalists, as an extra recourse or a threat? After guidance through central research and preformed Interviews the essay comes to the conclusion that the role as a journalism in not an excessive role. The work that a journalist produces is important and it is necessary which source the news comes from.

Den 14 maj 2020 tillbringade Paolo Roberto kvällen i en lägenhet på Östermalm i Stockholm med en kvinna från ett av Europas fattigaste länder och greps på bar gärning i en polisrazzia. Stjärnkocken, skådespelaren och programledaren erkände sig skyldig till sexköp. I en intervju dagen därpå säger Roberto själv att kvinnan kanske var dittvingad. Nyheten väckte starka reaktioner i kommentarsfält på sociala medier. Syftet med studien är att undersöka hur användare uttrycker sig i kommentarsfält under en kontroversiell nyhet om ett laddat ämne som skapar delade åsikter. Vi kommer därför att analysera hur användare i kommentarsfältet på Facebook reagerade på intervjun med Paolo Roberto i TV4. Det uppsatsen intresserar sig för är hur deltagarjournalistiken bidrar till den offentliga diskursen om det känsliga ämnet sexköp, samt andra diskurser som uppkommer. Studien har två frågeställningar; en som undersöker vilka reaktioner finns i kommentarsfältet och en som undersöker hur reaktionerna kan förstås i ljuset av diskurserna om sexköp och medieetik. Uppsatsens teoretiska ramverk baseras på deltagarjournalistik och diskursteori. Studien är en kvalitativ textanalys, och genomför den textanalytiska dimensionen av Anabela Carvalhos (2008) apparat för kritisk diskursanalys. Ur det empiriska materialet har mönster identifierats varav tolv stycken har analyserats djupare. Exempel på dessa är att många beskriver Robertos beteende som att ”gråta ut” och att styra narrativet. En stor del av kommentarerna lägger även skuld på TV4 för att de ”låter” honom göra detta. Vissa ifrågasätter TV4:s medieetik och publicistiska beslut medan några ifrågasätter sexköpslagen och den allmänna synen på sexköp vilket snabbt konfronteras av andra. Uppsatsen drar slutsatser som att diskursen om sexköp domineras av perspektivet att det är moraliskt fel att köpa någon annans kropp, att det inte är medieetiskt att intervjua en förövare på sättet TV4 gjorde och att det finns en efterfrågan på ställningstagande och/eller agendadriven journalistik. Till sist dras slutsatsen att uppsatsens författare sällar sig till den stora skara forskare som ser en demokratisk potential i deltagarjournalistik men känner besvikelse över att den i mångt och mycket går förlorad. / May the 14th of 2020 the Swedish celebrity Paolo Roberto spent the evening in an apartment in a fancy neighborhood in Stockholm with a woman from one of the poorest countries in Europe, and was caught in the act of purchasing sexual services from her. The star chef, actor and TV host confessed to the police later that night. In an interview the following day, Roberto himself says that he suspects the woman was not there willingly. The news of his crime generated strong reactions in comment sections on social media. The purpose of the study is to examine how users express themselves in comment sections under a controversial news article about an emotionally charged subject. We will therefore analyze how users in a particular comment section on Facebook reacted to the interview with Paolo Roberto in TV4. The thesis is interested in how participatory journalism contributes to the public discourse about the emotionally charged subject of sex purchases, as well as other discourses that we may encounter. The study aims to answer two research questions; one that examines what reactions the comment section contains and one that examines how these reactions can be understood in the light of discourses of prostitution and media ethics. The theorical framework of the essay is based on participatory journalism and discourse theory. The thesis is a qualitative text analysis and utilizes the textual analytical dimension of Anabela Carvalho’s apparatus for critical discourse analysis (2008). From the empirical material patterns have been identified and 12 of these were selected for deeper analysis. Some examples of these are that many describe Roberto’s behavior as “sobbing” and controlling the narrative. A large part of the comment section blames TV4 for “letting” him do this. Some challenge the ethics and editorial decision of TV4 while others disagree with the Swedish model for prostitution and the mainstream view on purchasing sex, which will quickly be confronted by others. The conclusions of the thesis are that the prostitution discourse is dominated by the perspective that it is morally wrong to purchase someone else’s body, that it is not ethical to interview a perpetrator the way TV4 did and that there is demand for agenda-driven journalism. Finally, the conclusion is drawn that the authors of the essay are part of the large majority of scientists who see a democratic potential in participatory journalism but are disappointed by the fact that it is not harnessed.