<p>Uppsatsen belyser frågan om det finns demografiska skillnader som påverkar personer när de ska välja en aktie att investera i. Utgångspunkten för uppsatsen är en enkätundersökning som genomfördes under två olika aktiviteter anordnade av Aktiespararna under våren 2009 i Värmland.</p><p> </p><p>Utifrån tidigare forskning undersöker jag i min uppsats om de demografiska skillnaderna: kön, ålder, månadsinkomst och utbildningsbakgrund påverkar personer inför deras val av aktier att investera i.</p><p> </p><p>För att undersöka om det finns några demografiska skillnader, så använde jag mig av en enkät med fasta svarsalternativ som deltagarna på de båda aktiviteterna fick besvara. Enkäten var utformad så att respondenterna även hade möjlighet att på sista frågan, om varför de väljer att investera i en viss aktie förutom de sju redan fasta svarsalternativen kunna välja ett åttonde eget svarsalternativ: ”Annat”. Där kunde respondenterna välja att själva beskriva deras egna motiv till att de valde att investera i just en viss aktie.</p><p> </p><p>Resultatet av min enkätundersökning visar att de demografiska skillnaderna i viss mån påverkar personers val av aktier. Det varierar dock hur mycket de demografiska skillnaderna påverkar.</p>

Uppsatsen belyser frågan om det finns demografiska skillnader som påverkar personer när de ska välja en aktie att investera i. Utgångspunkten för uppsatsen är en enkätundersökning som genomfördes under två olika aktiviteter anordnade av Aktiespararna under våren 2009 i Värmland.   Utifrån tidigare forskning undersöker jag i min uppsats om de demografiska skillnaderna: kön, ålder, månadsinkomst och utbildningsbakgrund påverkar personer inför deras val av aktier att investera i.   För att undersöka om det finns några demografiska skillnader, så använde jag mig av en enkät med fasta svarsalternativ som deltagarna på de båda aktiviteterna fick besvara. Enkäten var utformad så att respondenterna även hade möjlighet att på sista frågan, om varför de väljer att investera i en viss aktie förutom de sju redan fasta svarsalternativen kunna välja ett åttonde eget svarsalternativ: ”Annat”. Där kunde respondenterna välja att själva beskriva deras egna motiv till att de valde att investera i just en viss aktie.   Resultatet av min enkätundersökning visar att de demografiska skillnaderna i viss mån påverkar personers val av aktier. Det varierar dock hur mycket de demografiska skillnaderna påverkar.

Tiden människan spenderar på sin arbetsplats är en stor del av ens liv, därför är det fundamentalt för välbefinnandet att undersöka vilka faktorer som är avgörande för att du ska trivas där. Denna studie ämnade undersöka demografiska skillnader, exempelvis stora och mindre åldersskillnader mellan anställd och närmsta chef, detta ställde vi i relation till anställdas attityd till ledarskap och andra trivselfaktorer. Datainsamlingen bygger på en enkätundersökning konturerad utifrån utvalda frågor från två tidigare, redan väl beprövade mätinstrument. Resultaten indikerar att det fanns ett signifikant samband mellan Tiden anställd och chef har arbetat tillsammans och attityd till ledarskap. Det fanns även signifikanta skillnader mellan personer som jobbade inom den privata kontra offentliga sektorn i relation till upplevt socialt stöd. / The amount of time people spend on their workplace is a big part of their life. Therefore, it should be essential for further increasing of the wellbeing, to investigate and determine which factors indicates jobsatisfaction. The aim of this study was to investigate demographic differences, for example big and minor age differences between the employee and their closest manager. This was put in relation to the employee’s attitude towards the experienced leadership and other factors determining jobsatisfaction. The collection of data is extracted through a survey, constructed with selected questions from two already validated measuring instruments. The result from this study indicates a significant relation between the amount of time the employee and closest manager have worked together and attitudes the employee has towards leadership. Furthermore, it yielded significant result in regard to differences between people that worked in the private or public sector, when put in relation to the experienced social support.