Syftet med föreliggande studie är att utifrån nyhetsrapporteringen i Ystads Allehanda och Sydsvenska Dagbladet Snällposten undersöka vems röster som gjordes hörda i den massmediala diskursen kring den asiatiska influensan som grasserade 1957. Utifrån olika teman, som jag vid närläsningen kunde identifiera som återkommande i nyhetstexterna, studerar jag vad man talade om och hur man talade om detta. Jag studerar också vem mottagarna var och om det förmedlas några speciella budskap. Dessutom gör jag en jämförelse av de båda tidningarnas rapportering i egenskap av att SDS kan sägas representera stad medan YA representerar landsbygd.Undersökningen genomförs med utgångspunkt i Faircloughs kritiska diskursanalys och utifrån det teoretiska perspektivet att språket i sig är en handling. Vad som förmedlas via språket är ingen avspegling av verkligheten, utan en konstruktion, som utifrån olika perspektiv och syften skapar ”sanningar”. I studien framgår explicit massmedias roll som ”ideologisk” meningsskapare. Med hjälp av det journalistiska nyhetsspråket, och då speciellt i rubriker och i ingresser, konstruerar massmedia verklighet, en verklighet som kan skilja sig markant ifrån det reella förhållandet. Syftet är givetvis att fånga läsarens intresse men i förlängningen också kommersiellt, då tidningar produceras med ett vinstgivande ändamål.