Vi vet att datorer har ett inflytande i vårt samhälle och med hjälp av datorer kan vi bidra till elevspråksforskning på ett mer effektivt sätt. Syftet med studien är att kontrollera tillförlitligheten i ett automatiskt analysverktyg anpassat för elevtexter. Med studien vill jag också bidra med en bild över vanligt förekommande stavningsproblem hos andraspråkstalare i jämförelse med elever som har svenska som modersmål, bägge i årskurs 1 på gymnasiet. Metoden bygger på att dela in de stavfel som uppkommer i analysverktyget efter tre kategorier; korrekt rättade, felaktigt rättade och icke rättade stavfel. De stavfel som uppkommer delas också in efter stavningskategorier som existerar sedan tidigare forskning. Materialet som ligger till grund för studien innefattar 20 elevtexter i ämnet Svenska som andraspråk 1 och 20 texter i ämnet Svenska 1, alla texter är hämtade ifrån det nationella provet. Resultatet visade att analysverktyget, rent procentuellt, rättade svenska som andraspråkstexterna bättre än elevtexterna i Svenska. Det framkommer också att eleverna i ämnet Svenska har flest stavfel i kategori 1: Felaktig sär – eller sammanskrivning och svenska som andraspråkseleverna har flest stavfel i kategori 4: Utbyte av bokstav. Detta bekräftas också av den tidigare forskningen inom området. Slutsatsen är att analysverktyget behöver utvecklas ytterligare innan det är fullt pålitligt och att svenska som andraspråkselevernas största stavfelskategori representerar exempel som; ”synonimer”, ”hälst” och ”framot”, vilket kan vara ett försök till att stava ljudstridigt alternativt ljudenligt.

Mitt syfte med detta examensarbete är att ta reda på hur lärare uppfattar det nationella provet. För att ta reda på detta närmare undersöker jag fyra olika aspekter av det nationella provet för årskurs nio i grundskolan. De frågeställningar jag kommer att ställa handlar om det nationella provets olika syften och om frågor kring det nationella provet i samband med bedömning och betygsättning. Som metod för detta examensarbete valde jag att göra intervjuer. Jag genomförde dessa på en högstadieskola i Mellansverige och jag intervjuade fyra lärare. Jag har i detta examensarbete kommit fram till att det inte finns några påtagliga motsättningar mellan det nationella provets olika syften. Det finns dock problematik knuten till att lärare rättar de nationella proven. Jag har också kommit fram till att lärare anser att det nationella provets bedömning och resultat både anses vara tillförlitliga och inte tillförlitliga. Mina intervjuer har även påvisat att lärare anser att det nationella provets betyg och slutbetyget i årskurs nio inte är jämförbara.