Ägarlägenheter har varit föremål för diskussion i Riksdagen flertalet gånger under de senaste 150 åren. Genom tiden har olika motiv presenterats till varför ägarlägenheter bör införas i Sverige och vid varje förslag har olika motargument presenterats. Det har skickats in dryga tjugo motioner men frågan har endast utretts ordentligt två gånger. Vid utredningarna har det inte funnits konkreta skäl till varför ägarlägenheter inte ska införas men man har ändå inte ansett att det är nödvändigt att införa i Sverige. År 2009 möjliggjordes ägarlägenheter i svensk lagstiftning och det fanns höga förväntningar på den nya bostadsformen. I detta examensarbete har det undersökts vilka motiv och motargument som har funnits i de olika handlingarna som inkommit till Riksdagen. Det har även undersökts hur utvecklingen har sett ut för ägarlägenheter sedan införandet samt hur man kan få ägarlägenheter att bli en etablerad upplåtelseform i framtiden. För att kunna få en helhetsöversikt och tillgång till mycket material har det använts en litteraturstudie i detta arbete. Utöver det har propositioner, lagar, motioner och offentliga utredningar använts rikligt. Litteraturstudien och det offentligt tryckta materialet har varit till stor hjälp vid undersökning av ägarlägenheter genom historien. För att få en blick in i framtiden har en intervju hållits med en person som är verksam i branschen och har stor kunskap om ägarlägenheter. Det främsta motivet för att införa ägarlägenheter har visat sig vara att minska den rådande bostadsbristen i Sverige. Utöver det finns även motiv för att öka inflytandet av den egna lägenheten samt att ägarlägenheter kan gynna den privata hyresmarknaden där individer med kapital kan investera och skapa fler boendemöjligheter. Utvecklingen har haft en passiv start sedan införandet, dels på grund av juridiska hanteringar för banker och försäkringsbolag men även till stor del på grund av avsaknad av information kring vad ägarlägenheter är för investeraren. Både privata aktörer och företag var försiktiga med att investera i något som de besatt lite eller ingen kunskap i. Ägarlägenheter har etablerats till viss del på Sveriges bostadsmarknad med positiv respons från ägarna av dessa men har fortfarande en stor potential att uppnå för att på allvar fungera som ett komplement till bostadsrätten i Sverige. / Condominiums have been cause for debate in the Swedish Parliament multiple times in the last century and a half. Throughout time different motives have been presented to why condominiums should be introduced to the Swedish market and with every proposition different counter arguments have been presented. Approximately twenty motions have been submitted but there have only been two public inquiries. During these inquiries there have not been any actual reasons presented as to why condominiums should not be introduced on the market, yet the Swedish Parliament have not seen the benefits of introducing it on the Swedish housing market. In 2009 condominiums were made possible within Swedish law and the expectations for the new form of housing were high. In this thesis it has been investigated which motives and counter arguments that have been presented in the documents provided to the parliament. This thesis also focuses on the development of condominiums after its introduction as well as trying to get a perception of how condominiums can get more established on the Swedish market. To get a comprehensive overview and access to a lot of material the thesis is written with document studies as a method. Besides the document studies, propositions and laws, motions and public inquiries have been used generously in this thesis. The document studies and the publicly published material from the government were very useful for investigating and gathering information from the past. However, to get information about the future an interview has been conducted with a person active in the business with great knowledge about condominiums. The main motive to introduce condominiums on the Swedish housing market turned out to be to prevent the current housing shortage in Sweden. Besides the main motive, condominiums are also motivated by the increased influence of the private household along with the possibility for people with funds to invest in apartments to lease and therefore create more rental opportunities on the private market. The development has had a passive start since the introduction, partially from legal uncertainty from banks and insurance companies but mainly due to the lack of information about what condominiums actually are to the investors. Both private and corporate investors were cautious to invest in something they had little to no knowledge about. Condominiums are starting to get established on the Swedish housing market and have received positive feedback from owners of these yet this new form of housing still has to provide extensive growth to be able to act as a proper complement to co-operative apartments in Sweden.