Thesis (M.Sc.)--Memorial University of Newfoundland, 2004. / Includes bibliographical references.

Thesis (Ph. D.)--University of Washington, 2007. / Vita. Includes bibliographical references (leaves 94-115).

Thesis (M.Sc.). / Written for the Dept. of Epidemiology & Biostatistics. Title from title page of PDF (viewed 2008/12/07). Includes bibliographical references.

Thesis (M.S.)--University of Florida, 2004. / Typescript. Title from title page of source document. Document formatted into pages; contains 42 pages. Includes Vita. Includes bibliographical references.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet, 2010. / Härtill 4 uppsatser.

Thesis (Ph. D.)--University of Missouri--Columbia, 2003. / Typescript. Vita. Includes bibliographical references (leaves 146-172). Also available on the Internet.

Thesis (Ph.D. in Epidemiology, Dept. of Preventive Medicine and Biometrics) -- University of Colorado Denver, 2008. / Typescript. Includes bibliographical references (leaves 81-92). Free to UCD Anschutz Medical Campus. Online version available via ProQuest Digital Dissertations;

Unga vuxna typ 1 diabetiker i åldern 18-29 år har inte optimal diabetes-behandling. Insulin saknas och glukos kan inte transporteras till kroppens celler. Egenvård måste ske i form av insulintillförsel, regelbundna måltiderna och blodsockerkontroller. Behandlingsmålet är ett normalt liv och hindrande av långtidskomplikationer. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva hinder och möjligheter av betydelse för egenvård hos unga vuxna med diabetes typ 1. Systematisk litteraturöversikt i tre olika databaser resulterade i elva vetenskapliga artiklar. Två kategorier framkom: Hinder och resurser för egenvård, vilka delades i subkategorierna vårdrelation vid transition, kommunikation vid transition, sociala relationer och patientens autonomi. Livet förändras i många avseenden i åldern 18-29 år. Det egna ansvarstagandet, autonomin och delaktigheten påverkas av bristande rutin, ostrukturerad livsstil, stress, dåliga vanor, felprioriteringar och bristande motivation. Patientens kontroll av sjukdom och egenvård är en viktig inre resurs som kan stärkas genom fortsatt utbildning, vilket resulterar i ökad delaktighet. Överföring mellan vårdgivare och tillgänglighet måste förbättras. Sjuksköterskans kunskap om samband mellan egenvårdsförmåga och motivationshöjande terapimetoder måste fördjupas och vidare forskning för att hitta åtgärder som främjar egenvården måste göras. / Young adult type 1 diabetics aged 18-29 do not have optimal diabetes treatment. Insulin is missing and glucose can not be transported to the body's cells. Self-care such as insulin administration, regular meals and bloodsugar controls must be done. The treatment goal is normal life and prevention of long-term complications. The purpose of the literature review was to describe obstacles and possibilities of self-care in young adults with type 1 diabetes. Systematic literature review in three different databases resulted in eleven scientific articles. Two categories emerged: Obstacles and resources for self-care, which were divided into subcategories care relationship at transition, communication at transition, social relations and patient autonomy. Life is changing in many respects between the ages of 18 and 29. Responsibility, autonomy and participation are affected by lack of routine, unstructured lifestyle, stress, bad habits, bad priorities and lack of motivation. The patient's control over disease and self-care is an important internal resource that can be strengthened through continuing education, resulting in increased participation. Transfers between healthcare providers and accessibility must be improved. Nursing knowledge about self-reliance and motivational therapy methods needs to be deepened and further research to find actions that promote selfesteem must be done.

Bakgrund: I Sverige insjuknar årligen 43 barn av 100000 i typ 1-diabetes (T1DM). Hos barn, som befinner sig i ett stadium av intellektuell och psykologisk utveckling, kan det finnas svårigheter att tillämpa den ideala terapeutiska behandlingen. Denna aspekt är något som särskilt måste beaktas av sjuksköterskan. De komplikationer som kan uppstå vid obehandlad diabetes skapar lidande för både individen, familjen och samhället. Syfte: Beskriva vilka erfarenheter barn i åldern 6-18 år har av att leva med diabetes mellitus typ 1 samt beskriva vilka datainsamlingsmetoder som använts i de utvalda vetenskapliga artiklarna. Metod: En deskriptiv litteraturstudie. Tema, kategorier och datainsamlingsmetoder har identifierats i elva kvalitativa artiklar och sammanställts. Huvudresultat: I samtliga artiklar som redovisas i resultatet framträdde ett tydligt tema – erfarenheten att vara annorlunda. Erfarenheter av att lära sig hantera egenvård i vardagen gestaltades av barn som utmanande. Barns erfarenheter i relation till vården beskrevs som opersonliga. Utifrån den metodologiska frågeställningen framkom det att majoriteten av de inkluderade studierna använde intervjuer som datainsamlingsmetod. Slutsats: Barn i 6-18 årsåldern inhämtade snarlika erfarenheter av att leva med T1DM. Temat ”same same but different” var tydligt övergripande i artiklarna och avspeglar barnens erfarenheter att uppfatta sig “annorlunda” mot andra, från omgivningen eller bara i sitt eget sinne. Upplevelsen att vara “annorlunda” satte sin prägel på sociala- och vårdrelationer och äventyrade hantering av egenvård. Sjuksköterskan bör förankra sitt vårdande arbete till barns unika erfarenheter av att leva med sjukdomen och skräddarsy en vårdstrategi utifrån det individuella barnet. / Background: Annually in Sweden, 43 children out of 100,000 are affected by type 1 diabetes (T1DM). Children, who are in a state of intellectual and psychological development, can have difficulties to apply the ideal therapeutic treatment. This aspect must be given particular consideration by the nurse. The complications that occur due to untreated diabetes, cause suffering for the individual, their family and the society. Purpose: Describe what experiences children in the age of 6-18 years have of living with diabetes mellitus type 1 as well as describe what methods of data collection have been used in the included articles. Method: A descriptive literature study. Theme, categories and data collection methods have been identified in eleven qualitative articles and compiled.   Main result: In all the articles presented in the result a clear theme appeared – the experience of being different. Experiences of learning how to manage self-care in the daily life were by the children described as challenging. Children's experiences in relation to the care were described as impersonal. Based on the methodological issue, it emerged that most of the included studies used interviews for their data collection. Conclusion: Children in the age of 6-18 years gathered similar experiences of living with T1DM. The theme "same same but different" was general in the articles and reflect the children's experiences of being perceived as "different" to others, from the environment or only in their own mind. The experience of being "different" put its stamp on the social and health relationships and jeopardized the management of self-care. The nurse should anchor their caring work to children’s unique experiences of living with the disease and tailor a treatment strategy based on the children’s individual needs.

Varje år drabbas ungefär 900 barn i Sverige av diabetes typ 1. Det är en komplex sjukdom som påverkar hela individen och dennes livsvärld. Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom som gör att kroppens egna immunsystem attackerar betacellerna i bukspottskörteln. Detta gör att cellerna inte kan producera det livsviktiga hormonet, insulin. Det kan leda till allvarliga följdkomplikationer och i värsta fall döden. Syftet med examensarbetet är att beskriva barns upplevelse av att insjukna i och leva med diabetes typ 1. Metoden är en analys av kvalitativ forskning där vi sammanställer och analyserar data utifrån flera studier. I resultatet presenteras nio kvalitativa artiklar, publicerade mellan år 2009-2017 som på olika sätt belyser vilken innebörd en diabetesdiagnos medför för patienterna. I resultatet urskiljs två huvudkategorier med medföljande subkategorier. I resultatet framkommer det att barn känner sig annorlunda och ensamma. Diabetessjukdomen innebär stora utmaningar för barnen i form av dagliga moment som blodsockerkontroll och insulinadministrering. Barnen har en strävan att vara självständiga och detta sätts på prov i vardagen då barnet förväntas sköta sin diabetessjukdom själv. I diskussionen läggs fokus på vilka utmaningar som barnen ställs inför. Detta diskuteras i relation till föräldrarnas syn för att ge en nyanserad bild av hur de ser på utmaningarna som barnet ställs inför. Slutsatsen är att barn som lever med diabetes typ 1 upplever rädsla, ensamhet och en känsla av att vara annorlunda.