The purpose of this essay is to discuss and shed light on the possibilities with micro history in the classroom. In collaboration with local archives and museums, history can be made fun and interesting for students when the purposefulness of the subject is fleeting. To visit the local museum or archive and be educated in micro history is an experience and stimulates their creativity and learning. In order to answer the research questions one educator at the museum and on educator at the archive was interviewed. The study is of a qualitative manner. Results show that there are many benefits with a collaboration between museums, archives and schools, but there can also be obstacles on the way. Both educators believe that the main purpose of students visiting museums and archives is the experience.

Hur då hållbart? Det vida diskuterade begreppet hållbar utveckling ska enligt läroplan och styrdokument genomsyra all undervisning men hur ska det gå till i praktiken? Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ett antal lärare i årskurs 2 arbetar kring hållbar utveckling.  I  arbetet  har  jag  utgått  ifrån  den  definition  av  begreppet  som  myntades  i  Bruntlandsrapporten  skriven  1988  där  hållbar  utveckling  beskrivs  bestå  av  en ekologisk,  en  social  och  en  ekonomisk  dimension.  Uppsatsen  undersöker  hur  lärarna  anser att de arbetar med ämnet, vad som påverkar undervisningen samt vad syftet med denna  är.  Detta  undersöks  genom  intervjuer  som  sedan  analyserats  utifrån  tre  miljöundervisningstraditioner samt direktiv för undervisning formulerade i den statliga rapporten  SOU  2004:104.  Tidigare  forskning  som  styrker  vikten  av  undervisning  för  hållbar  utveckling  samt  svårigheter  i  tolkningen  av  detta  begrepp  har  granskats  och använts  som  bakgrund.  Den  forskningen  visar  bland  annat  att  den  enskilde  lärarens  attityd  är  avgörande  för  hur  undervisningen  utformas  samt  att  en  demokratisk undervisning  är  grunden  för  en  långsiktigt  hållbar  utveckling.  De  tydligaste  resultaten  som  framkommit  i  mitt  arbete  är  att  de  intervjuade  lärarnas  undervisning  till  stor  del befinner  sig  inom  den  normerande  miljöundervisningstraditionen  vilken  saknar  det  kritiska förhållningssätt som läroplanen betonar. Dock uppfyller lärarna till stor del de kriterier  som  utformats  i  SOU  2004:104.  Kriterierna  innefattar  kritiskt  tänkande,  tematisering,  elevpåverkan,  tidsperspektivet,  varierande  arbetsformer,  kontakt  med samhället  samt  en  gemensam  utgångspunkt  gällande  undervisning  för  hållbar  utveckling.  Att  empirin  analyseras  med  två  olika  verktyg  ger  intressanta  resultat  och väcker vidare frågor kring hur lärarna ska medvetandegöras om när de undervisar för hållbar  utveckling  och  att  detta  är  något  större  än  den  miljöundervisning  som  de  associerar med begreppet.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar förstelärare i svenska, i årskurs 4-6 och på gymnasiet, har om undervisning med skönlitteratur i relation till elevers läsmotivation. Dessutom undersöktes hur deras dessa uppfattningar visades i undervisningen kan gestalta sig.   Teori: Vetenskapsteoretiskt har studien ett sociokulturellt perspektiv. Vidare används även läsreceptionsteorier i analysen av det empiriska materialet och i diskussionkapitlet.   Metod: Studien har en kvalitativ inriktning. I studien har fyra lärare intervjuats vid två tillfällen. Intervjuerna var semi-strukturerade. Studien innefattar även fyra observationer av lektioner där litteraturundervisning genomfördes. En observation för varje lärare.   Resultat: Resultatet av de kvalitativa intervjuerna visar att lärarna anser att läsintresset har minskat de senaste åren. Lärarna uttrycker att det kan vara svårt att motivera eleverna att läsa. Lärarnas mål med undervisningen är att eleverna framförallt ska känna läsglädje. Av Detta visarlärarnas uttalanden sig genomframgår att de ofta samtalar om böcker i undervisningen och att dessa samtal präglas av en öppenhet där det finns möjligheter för eleverna att själva tolka det de läst. Förutom detta gemensamma arbete präglas även lärarnas undervisning av att de de läser högt för eleverna, olika ofta beroende på vilket stadium de undervisar i. Digitala verktyg användes i någon mån. Observationerna bekräftade till stor del lärarnas utsagor. Under observationerna gavs exempel på hur lärarnas uppfattningar.  visades i undervisningen.

På SFI utgör kulturmöten en del av vardagen för lärare och elever och i mötena sker ett interkulturellt samspel. Syftet med denna uppsats är att ur ett interkulturellt perspektiv undersöka hur SFI-lärarna arbetar med vuxenutbildningens värdegrund kring jämställdhet. Genom inspelningar från kvalitativa intervjuer med fem verksamma SFI-lärare synliggörs deras erfarenheter kring jämställdhet i undervisningen, deras upplevda möjligheter och svårigheter samt hur det interkulturella samspelet framträder och hanteras. Resultatet visar att lärarna arbetar olika medvetet med jämställdhet vilket överensstämmer med tidigare forskning. Vidare upplever informanterna att eleverna i undervisningen får möjligheter till nya insikter men att de som lärare har svårt att hitta relevant undervisningsmaterial. Lärarnas positiva attityder syns i samspelet med eleverna men det förekommer också etnocentriska inslag. Slutsatsen är att en öppen och medveten interkulturell syn hos lärarna gynnar det interkulturella samspelet kring jämställdhet i undervisningen samt att samarbete och diskussion med kollegor ökar lärarnas medvetenhet kring sin kulturella prägling.

No description available.

The thesis consists of an overview of the subject, where in particular three papers are put into a frame. The overview part consists of: an introduction, a short description of some related research and theoretical framework, a summary of papers I-III and the concluding discussion. The thesis considers preservice teachers' view of the concept of function. It is primarily conducted during the concluding courses in mathematics of a teacher preparation program in mathematics and science, grades 4 to 9. Some of the findings show that a more developed conceptual knowledge of functions, as an object with a set of properties and an understanding of the function concept's network of relations and significance in mathematics, is not prominent in the preservice teachers' view upon functions as it appears in the study. This could mean that they as inservice teachers do not sufficiently promote the concept of function, or functional thinking, in their teaching. Furthermore, the concept maps give the impression that the preservice teachers' knowledge structures tend to be compartmentalized, including the knowledge structures representing the concept of function, thus preventing preservice teachers from building a conceptual framework rich of meaningful connections. A consequence could be that the preservice teachers become less flexible in their way of reasoning about concepts, and are only able to offer a more limited range of teaching strategies regarding different concepts and their relations to functions, as inservice teachers. / Godkänd; 2004; 20070131 (ysko)

I en longitudinell studie undersöks vilka faktorer som påverkar hur elever på ett gymnasiums naturvetenskaps- och teknikprogram lär sig algebra. En årskull elevers begreppsutveckling följs under deras tre gymnasieår med hjälp av tester, enkäter och intervjuer, och de bestående kunskaperna efter gymnasietiden noteras. Särskild vikt läggs vid arbetssätt i undervisningen och de affektiva faktorerna som intresse, attityder och känslor. I en andra fas av undersökningen görs en jämförelse med en andra årskull, som studerat enligt de nya kursplanerna från år 2000, för att utröna betydelsen av den tillgängliga tiden för lärande. En speciell modell för stöd till elever med svaga förkunskaper presenteras och värderas. De fem huvudfaktorer, som har störst betydelse för framgång i matematikstudierna, identifieras i studien med rubrikerna: Förkunskaper, Begreppsutveckling, Undervisning, Tid för lärande samt Intresse, attityder och känslor. / <p>Godkänd; 2005; 20070102 (haneit)</p>

The research interest in this licentiate thesis is the development of school algebra in the Swedish upper-secondary school. To be more precise, the notion of school algebra, in the period 1960-2000, is described and analyzed through the study of mathematics textbooks and their revisions as a consequence of curricular reforms. Thus a historical-epistemological perspective on the teaching of mathematics is taken. The methodological approach taken in this study is inspired by phenomenography and hermeneutics. The focus is on the treatment of algebra for Natural Science students in their first year of the upper-secondary school in Sweden. An analysis of two sets of textbooks is presented. The analysis is concentrated on the algebraic content as it was presented by the textbook authors, including definitions, descriptions, worked examples and exercises for students. The results constitute a characterization of algebra in school mathematics over time. Three periods were identified, called the ‘pre-New Math', ‘New Math' and ‘post-New Math' periods. In the pre-New Math period (until the early 60s), algebra was a separate school subject which focused on skills in the manipulation of algebraic expressions. The New Math reforms started a gradual integration of algebra with other mathematical subjects, science and everyday life. The New Math algebra can be characterized as ‘abstract algebra' where, for example, numbers were studied as ‘number structures' or sets closed under certain operations (groups, rings, fields). This ‘abstract-algebraic' approach was abandoned in the post-New Math period in favor of a stronger integration of the study of numbers with geometry and applications; especially, applications in everyday life, using algebraic tools such as literal expressions, equations and their formal manipulation, emerged. The significance of this research work is in its contribution to the existing knowledge on the teaching and learning of algebra. The study can serve as a profound background for teachers to plan their teaching of algebra. Moreover, since the study highlights the role of algebra in different mathematics curricula, it points to aspects of importance for reform work in the future. The research in this thesis is inspired and motivated by some preliminary studies on algebraic thinking by the same author (see the preface). / <p>Godkänd; 2006; 20070109 (haneit)</p>

This study reports a series of lectures with the didactic experiment of introducing high school religious studies students to focused readings of specific, randomly chosen passages from the central scriptures of several major world religions. The study addresses the question whether or not the students’ evaluation of the readings indicates that this didactic technique fulfills a useful purpose in regard to the Swedish School Board’s knowledge requirements for the religious studies course. Teacher candidates are required to creatively test a didactic technique and this study explores therefore the little-known area of students’ reactions to direct exposure to religious narratives in their traditional contexts. Survey questioning of the student participants is juxtapositioned with the surveying of a larger test group. The value of the reading of religious narratives is examined in regard to secularization theory and its belief/knowledge dichotomy. The study indicates that the voice of traditional wisdom contained in religious narratives deserves further attention as a means to achieve the Swedish curriculum’s citizenship and erudition goals. Keywords: scripture, religions, religious studies, knowledge requirements, didactics, survey, measurement, standpoint, secularization, citizenship, belief / Denna rapport behandlar en lektionsserie med det didaktiska experimentet att introducera gymnasieelever till läsning av specifika, slumpmässigt utvalda berättelser från vissa världsreligioners urkunder. Rapporten tar upp frågan om elevernas värdering av läsningarna visar att tekniken fyller en funktion med avseende på Skolverkets kunskapskrav för Religionskunskap 1. Lärarkandidater är förpliktigade att utveckla en didaktisk teknik och därför lyfter denna rapport fram det föga utforskade området om hur elever upplever läsning av religiösa berättelser i deras traditionella kontext. Enkätundersökningar av elevdeltagarna korstabuleras med enkätundersökningar av en större kontrollgrupp. Värdet av att läsa religiösa berättelser granskas med avseende på sekulariseringsteorin och dikotomin tro/vetande. Rapporten beskriver att religiösa berättelsers röst med traditionell visdom förtjänar mer uppmärksamhet som ett medel att uppnå skolans demokrati- och kunskapsuppdrag. Nyckelord: urkund, berättelse, religioner, religionskunskap, kunskapskrav, didaktik, enkät, mätning, ställningstagande, kontrollgrupp, sekularisering, demokrati, vetenskap, tro

Målet med denna studie har varit att utforska samhällskunskapslärares relation till ramfaktorer, som utövar påverkan på deras undervisning. Studien har sökt att svara på hur lärare själva upplever vilka ramfaktorer som påverkar, till vilken grad och om det finns andra viktiga element att ta med i beräkningen. Då lärare, i dagens läge i Sverige, är i det stora hela väldigt fria i utformningen av undervisningen, är det ändå relevant att undersöka vad för ramfaktorer som ändå finns och utövar påverkan, vilket studien har visat på är fallet. Genom tre utförda semistrukturerade intervjuer, med två gymnasielärare och en högstadielärare, har slutsatser kunnat dras om vilka ramfaktorer som har visat sig vara påverkande, samt till vilken grad. Med hjälp av teori har grupperingar av ramfaktorer använts för att kategorisera lärarnas svar. Slutsatser som har kunnat dras har varit att i det stora känner sig lärare i samhällskunskapsämnet i det stora hela fria i sin undervisning. Samtidigt har det visat sig att bland dom faktiskt påverkande ramfaktorerna som framkommit är det styrdokument och elevgrupp som påverkar mest. / The aim of this study has been to explore civic teacher’s relationship with framework factors, that exert an influence on their teaching. The study has sought to answer how teachers themselves perceive which framework factors affect them, to what degree, and if there are other important elements to consider. As teachers in today's situation in Sweden are very much free in the design of teaching, it is still relevant to examine what factors still exist and exert influence, which the study has shown is the case. Through three conducted semi-structured interviews, with two gymnasium teachers and one high school teacher, conclusions have been drawn in terms of which framework factors have proven to be in effect, and to what extent. Using theory, groupings of frame factors have been used to categorize teacher’s responses. Conclusions that have been drawn have largely been that teachers as a matter of fact do feel largely free in terms of conducting their teaching in civics. At the same time, it has turned out that among the actual framework factors in effect, steering documents and student group are the most affecting.