Lärares uppdrag beskrivs ibland med en didaktisk triangel som illustrerar mötet mellanläraren, eleven och det innehåll som behandlas i undervisningen. I klassrummet möterläraren vidare en mångfald av unika individer, som alla har olika förutsättningar och behov.Detta skapar en komplex utmaning i hur innehållet ska presenteras för att stötta ochstimulera alla elevers utveckling. Kopplat till detta indikerar internationella matematiktesteratt elever i Sverige presterar sämre än genomsnittet i EU- och OECD-länder. Syftet meddenna kunskapsöversikt var att undersöka om, och i så fall hur, en differentieradundervisning i matematik förbättrar elevers resultat i ämnet matematik. En systematisköversikt av relevant forskning användes som metod och granskade totalt 2635publikationer, vilket genererade i ett urval av 12 publikationer som valdes ingå i resultatet.Slutsatser av det material som analyserades är att en differentierad undervisning, där eleversolika förutsättningar och behov tillgodoses genom ett flexibelt och varierattillvägagångssätt, kan förbättra elevers resultat i matematik.

Med stöd i aktionsforksningen har detta utvecklingsarbete genomförts på ett fritidshem som vänder sig till elever i förskoleklass och årskurs 1. Utvecklingsarbetets grund gar legat i att hitta en struktur som ger eleverna mer inflytande och delaktighet i den planerade verksamheten. Detta har genomförst med hjälp av småskaliga aktioner eleverna har fått  leda med stöd av mig. Arbetethar dokumenterats med hjälp av arbetsbok samt forografering av de material som har använts under aktionernas gång. I nulägesanalysen framhävs att eleverna inte ges mycket möjlighet till inflytande och påverkan i fritidshemmet och att verksamheten utgår mycket från vad personalen planerar, vilket har resulterat i att eleverna uppfattar verksamheten som likadan hela tiden. Med hjälp av intervjuer, både enskilt och i grupp samt dagliga samtal med eleverna utformades en struktur för att göra det möjligt för eleverna att känna ett större inflytande och påverkan. Utifrån resultatet av intervjuerna är elevernas känsla att deras inflytande och påverkan har ökat under den tid detta arbete har fortgått. Resultatet av arbetet indikerar att eleverna varut nöjda med upplägget och strukturen samt att de har känt sig mer delaktiga och involverade i verksamheten.

I detta arbete analyserar jag resultatet av en undersökning riktad till en grupp gymnasieelever i tyska. Den handlar om elevernas erfarenheter och upplevelser av att i tyskundervisningen skriva för hand respektive på tangentbord. Eleverna har fått uppskatta hur mycket de har använt de olika skrivsätten samt dela med sig av sina tankar om skillnaderna och eventuella effekter på inlärningen. Svaren har jag analyserat utifrån det teoretiska perspektivet förkroppsligad kognition, en forskningsteori som utgår från att kognition är beroende av den fysiska kroppen.Resultatet av undersökningen visar att eleverna föredrar att skriva för hand ur ett inlärningsperspektiv och på tangentbord när det gäller att producera längre text. Elevernas tankar om de olika skrivsättens eventuella effekt på inlärning stämmer i flera avseenden överens med teorierna om förkroppsligad kognition: att handens deltagande i skrivprocessen är kopplad till inlärning och minne.Digitaliseringen i svensk skola har lett till en övergång från handskrift till tangentbord. Forskningsstöd finns för handens betydelse i skrivprocessen, dock inte när det gäller effekterna på lång sikt. Därför är det fortsatt intressant att studera följderna av digitaliseringen av språkundervisningen.

Aim The aim of this study is to examine students' previous experiences of stay in the nature and their experiences of nature in the context of teaching situations in friluftsliv at GIH. It also aims to elucidate how the teaching of friluftsliv at GIH affects their former interpretation about nature. The questions of the study are: What past experiences of stay in the nature elucidate GIH-students? Have the students approach to nature changed according to the education? If yes – how? What affects students' perception of nature?   Method To answer the questions, a quantitative approach (questionnaire survey) and qualitative methods (interview study) was used. The qualitative method is based on phenomenology and hermeneutics. The analysis of the interviews has the EPP-method and hermeneutic meaning interpretation is used.   Results The results show that there are differences in past experiences, experiences of and interest in nature. In the interview, it is mainly to find the romantic - and the functionalist nature of perception. Three of the students indicated that they have become more positive with nature during their studies at GIH. The other two has consolidated its approach. What have significant impact on nature experiences are: natural environment, psychological - and sensory -, social - and motor experiences. These factors can both enhance and limit the experiences.   Conclusions The study shows the difficulty of teaching in friluftsliv with the aim of reaching nature experiences. Since the nature experience is individual must it also be individualized teaching. The study shows also that there are great opportunities for teachers to influence the experience of nature. / Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka studenternas tidigare erfarenheter av vistelse i naturen och deras upplevelser av naturen i samband med undervisningssituationer i friluftsliv vid GIH. Studiens fråge­ställningar är: Vilka tidigare erfarenheter och upplevelser av vistelse i naturen lyfter studenterna fram? Har studenternas natursyn ändrats på grund av utbildningen? Om ja – i så fall hur? Vad påverkar studenternas upplevelse av naturen?  Metod För att besvara frågeställningarna har en kvantitativ metod (enkätstudie) och en kvalitativ metod (intervjustudie) använts. Den kvalitativa metoden tar sin utgångspunkt i fenomenologin och hermeneutiken. I analysen av intervjuerna har EPP-metoden och hermeneutisk menings­tolkning använts.  Resultat Resultatet visar att det finns skillnader avseende tidigare er­faren­heter, upplevelser av och intresse för naturen hos studenterna. Hos de intervjuade går det i huvudsak att finna den romantiska - och den funktionalistiska natursynen. Tre av studenterna uppger att de har blivit mer positiva till naturen under studierna vid GIH. De andra två har befäst sin syn. Det som i hög grad påverkar naturupplevelserna är: natur­miljön, psykiska -, sen­soriska -, sociala - och motor­iska upplevelser. Dessa faktorer kan både förstärka och begränsa upplevelserna. Slutsats Studien visar svårigheten med undervisning i friluftsliv med målet att nå positiva natur­upplevelser.  Eftersom naturupplevelsen är individuell måste även undervisningen individualiseras. Studien visar också att det finns stora möjligheter för pedagogerna att påverka naturupplevelsen.

Syftet med denna studie är att belysa hur fyra elevböcker i matematik för årskurs 1 gör det möjligt för eleverna att urskilja dynamiska och statiska situationer inom subtraktion och de begrepp som kopplas till dessa. Syftet är också att belysa hur de kritiska aspekter som forskning lyfter i detta sammanhang behandlas. En kvalitativ metod har använts där innehållet i elevböckerna har analyserats utifrån valda delar av variationsteorin. Resultaten visar att de olika subtraktionssituationerna och de kritiska aspekterna minskning och jämförelse överlag hålls åtskilda. Vidare visar resultaten att de begrepp som kopplas till dessa situationer, samt hur kopplingen mellan begrepp och situation görs, varierar mellan elevböckerna. Detta kan leda till att eleverna inte ges möjlighet att först urskilja de olika begreppens matematiska betydelse och i förlängningen får svårigheter med att koppla begreppen till rätt situation. Resultaten visar vikten av att lärarna granskar de elevböcker som eleverna arbetar enskilt med, då de inte alltid synliggör de kritiska aspekterna som eleverna behöver urskilja, med avseende på olika situationer inom subtraktion. / The purpose of this study is to illustrate how four textbooks in mathematics for Year 1 make it possible for students to distinguish between dynamic and static situations within subtraction and the concepts associated with these. The purpose is also to shed light on how the critical aspects that research highlights in this context are being treated. A qualitative method has been used where the content of the textbooks has been analysed on the basis of selected parts of Variation theory. The results show that the different subtraction situations and the critical aspects reduction and comparison are generally kept seperate. Furthermore, the results show that the concepts that are linked to these situations, as well as how the connection between concepts and situation is made, vary between the textbooks. This can lead to students not being given the opportunity to first discern the mathematical meaning of the various concepts and, in the long run, have difficulty in connecting the concepts to the correct situation. The results show the importance of teachers reviewing the textbooks students work in individually, as they do not always make visible the critical aspects that students need to discern, with regard to different situations within subtraction.

No description available.

I detta arbete diskuteras de olika anpassningar och eventuella förändringar som matematiklärare har fått vidta under Covid-19 pandemins fjärrundervisning. Arbetet undersöker också om fjärrundervisningen har påverkat klassrumsundervisningen som följde. Den kvalitativa undersökning som görs i det här arbetet bygger på intervjuer, samt observationer av undervisning, med lärare inom 4 gymnasieskolor runt om i Småland.

No description available.

Det finns flera fördelar och möjligheter med att undervisa ute och intresset för utomhusdidaktik bland lärare är stort. Ute erbjuds en ny kontext där elevernas sociala relationer stärks, de engageras känslomässigt, rörelse främjas och eleverna tar större ansvar för sitt lärande. Lärarens roll är av avgörandebetydelse för att kvalitén på undervisning ute ska vara hög. Det krävs kunskap och erfarenhet att organisera undervisningen ute och att koppla det som görs ute med verksamhet inne i klassrummet. Lärare utgår från de didaktiska frågorna vad, hur och varför vid planering och utveckling av undervisning. När undervisningen flyttar ut ställs dessutom frågan var? Platsen har betydelse för utformningen av undervisning. Platsen väljs med omsorg för att bäst passa till det som avses undervisas om. Lärarutbildningen har ett viktigt uppdrag att ge lärarstudenterna didaktiska verktyg som de har nytta av i sin framtida yrkesprofession. Syftet med denna studie är att ta del av studenternas tankar och reflektioner kring utomhusdidaktik efter att de i en kurs i naturvetenskapsämnenas didaktik, på grundlärarprogrammet medinriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, själva genomfört utomhusundervisning. Som metod användes observationer i fält, filmning och uppföljandefokus gruppsintervjuer. Elva studenter deltog i intervjuerna. Som analysmetod användes en tematisk analys. Studiens resultatvisar att genom att låta studenterna reflektera över sin genomförda uteundervisning så sker också reflektion kring den uteverksamhet de mött på sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU), dessa erfarenheter tas tillvara när de också tänker framåt och parallellt reflekterar över hur utomhusdidaktik kan användas i deras framtida lärarprofession. Lärarstudenterna visar stort intresse för att undervisa ute och reflekterar kring de didaktiska frågorna är det gäller utomhusdidaktik. De ser möjligheter till estetiskt, elevaktivt, praktiskt och hands-on-arbete ute. De menaratt trots vissa brister i egna ämnesteoretiska kunskaper så finns möjligheten att utforska tillsammans med eleverna och att genom eget intresse och genom att ställa produktiva frågor uppmuntra elevernas lärande. De uttrycker oro inför att elevernas eget utforskande begränsas av att kursplanen ska följas och att tid saknas. När de beskriver platser för undervisning önskar de väl avgränsade platser där eleverna är inom synhåll. De vill dessutom kunna erbjuda eleverna härliga och rogivande naturupplevelser. Studenterna menar att det är viktigt att de själva får prova på utomhusdidaktik under sin utbildning.

I denna studie undersöks vilket lärande och vilka kunskaper som elever i svensk grundskola ges möjlighet att utveckla i arbetet med matematikläromedel. Studien undersöker särskilt rationella tal i uttrycksformen bråk. Som empiriskt underlag har faktarutor och diagnoser i arbetsböcker samt lärarhandledning använts. Iakttagelser rapporterade i tidigare forskning har framfört att matematikunder-visningen främst ger eleverna mekaniska, metodiska färdigheter. En fenomeno-grafisk teoretisk ansats, som delar in lärande i två kategorier – att lära för att återge respektive att lära för att söka mening – används och sätts i samband med en indelning av kunskaper i idémässig förståelse, förståelsebaserad metodanvändning respektive mekanisk metodtillämpning. Dessa bildar tillsammans en del av studiens analytiska verktyg. Lärande i syfte att söka mening bedöms ge mer fullständiga och djupgående kunskaper och leda till större måluppfyllelse. Läromedlen analyseras också utifrån vilka områden som tidigare forskning visat att kunskaper inom bråk omfattar; kunskap om storlek, om aritmetik och om täthet. Resultatet visar att det undersökta läromedlet i olika utsträckning behandlar alla de tre kunskapsområdena storlek, aritmetik och täthet. Introduktionen av områdena sker med en tydlig progression, där storlek är vanligt förekommande i de lägre årskurserna och aritmetik spelar en allt större roll i de senare. Resultatet visar också att läromedlen, med stöd från lärarhandledning och lärare, skulle kunna ge elever möjligheter till ett lärande i syfte att söka mening och att utveckla såväl idémässig förståelse som förståelsebaserad metodanvändning. Detta visar sig dock vara nära samman-hängande med ett väl genomtänkt användande av läromedlet. Läromedlet i sig kan till stora delar inte sägas kräva, eller låta eleverna visa, något annat än mekanisk tillämpning. De områden som uppmärksammas i studien kan tjäna som utgångs-punkt för lärare i utvärderingen av olika läromedels roll i undervisningen samt på vilket sätt lärarhandledningar kan komplettera läromedlet.