Organisatoriska aktörer verkar skapa gemensam mening om framtida förändringar genom iterativt meningsskapande i en loop som innefattar tre steg, när de saknar erfarenhet samt där det finns en avsaknad av innehåll och målbild i den framtida förändringen. Genom att integrera iterativt och prospektivt förhållningssätt med empiriska bevis, har en modell kunnat utvecklas som ökar förståelsen för den meningsskapande process som sker i denna kontext. I stället för att splittra forskningen mot ett antingen subjektivt eller intersubjektivt synsätt, sammanfogar modellen dessa två synsätt och förklarar ut förhållandet mellan dem samt ligger till grund för förståelsen i hur de organisatoriska aktörerna växlar mellan synsätten för att skapa mening i denna kontext. Studien har på så sätt resulterat i en ökad förståelse inom menings- skapandeperspektivet samt en möjlig utveckling av prospektivt meningsskapande om framtida förändringar med ovisst innehåll där organisatoriska aktörer saknar erfarenhet.

In the last decade, the European Union has looked to become more sustainable toreach the global environmental goals. With The European Green deal, a transition towards a circular economy has been set in place. One of the proposals is the Ecodesign for Sustainable Products Regulation (ESPR) that will improve the circularity and sustainability of almost all categories of physical goods. The digital product passport is a significant part of the ESPR with the goal to enable circular economy and carbon reduction plans by providing product information in a digital format and enable traceability. The purpose of this study is to investigate the Digital Product Passport in product design and manufacturing and to assess the potential opportunities and challenges associated with its introduction. The study also identifies the key traceability aspects that need to be considered when implementing this technology. A qualitative study has been conducted with a focus on small-to-medium sized enterprises in the Swedish furniture industry. In this study, the Technology-Organization-Environment (TOE) framework has been used to identify key factors that will have an impact on the future implementation of Digital Product Passport. Based on empirical findings and the literature review, an adapted model of TOE is presented in the discussion. The study has identified several opportunities in the Swedish furniture industry, such as transparency, digital identification, marketing and competitive advantages, value chain collaboration and the traceability aspect. Challenges found were organizational resources, decentralised databases, lack of frameworks, establishing access levels and digital platforms. A traceability aspect that needs to be considered are the security and privacy. Blockchain solution could be seen as a traceability enhancer that provides security, while interoperability between different blockchain networks is questioned. / Under det senaste decenniet har Europeiska unionen försökt bli mer hållbar för att nå de globala miljömålen. I och med EU:s gröna överenskommelse har en övergång till en cirkulär ekonomi inletts. Ett av förslagen är förordningen om ekodesign för hållbara produkter (Ecodesign for Sustainable Products Regulation, ESPR) som kommer att förbättra cirkulariteten och hållbarheten inom nästan alla kategorier av fysiska varor. Det digitala produktpasset är en viktig del av ESPR med målet att möjliggöra planer för cirkulär ekonomi och koldioxid minskning genom att tillhandahålla produktinformation i digitalt format och möjliggöra spårbarhet. Syftet med den här studien är att undersöka det digitala produktpasset i produktdesign och tillverkning samt att bedöma de potentiella möjligheter och utmaningar som är förknippade med dess införande. Studien identifierar också de viktigaste spårbarhetsaspekterna som måste beaktas vid införandet av denna teknik. En kvalitativ studie har genomförts med fokus på små till medelstora företag inom den svenska möbelindustrin. I denna studie har ramverket Technology-Organisation-Environment (TOE) använts för att identifiera nyckelfaktorer som kommer att ha en inverkan på den framtida implementeringen av Digital Product Passport. Baserat på empiriska resultat ochlitteraturstudien presenteras en anpassad modell av TOE i diskussionen. Studien har identifierat flera möjligheter i den svenska möbelindustrin, såsom transparens, digital identifiering, marknadsföring och konkurrensfördelar, samarbete i värdekedjan och spårbarhetsaspekten. Utmaningar som hittades var organisatoriska resurser, decentraliserade databaser, brist på ramverk, fastställande av åtkomstnivåer och antalet digitala plattformar. En spårbarhetsaspekt som måste beaktas är säkerhet och integritet. Blockkedjelösningen kan ses som en spårbarhetsförbättring som ger säkerhet, medan interoperabiliteten mellan olika blockkedjenätverk ifrågasätts.

Övergången från en linjär till en cirkulär affärsmodell inom textilindustrin är av yttersta vikt för att göra branschen mer hållbar. År 2023 initierade EU-kommissionen därför ett förslag om att tillämpa Extended Producer Responsibility även på textilindustrin. Förslaget innebär att företaget som tillverkar de textila produkterna enligt lag ska vara ansvarigt för vad som händer med produkterna efter att de lämnat företaget. Flera företag har därför initierat en take-backstrategi och med denna en resell-plattform, med målet att förlänga livslängden på produkterna. Som en del av denna övergång finns också ett förslag om att implementera ett digitalt produktpass. Produktpasset är tänkt att fungera som en informationsbärare och möjliggöra för kunden att fatta ett välgrundat beslut och förhoppningsvis ett mer hållbart val. Förhoppningen är också att detta ska pressa företagen att bli mer transparenta och skapa en mer hållbar försörjningskedja. Denna studie syftar till att undersöka svenska modeföretags syn på en resell-plattform, vilka möjligheter och utmaningar de ser i denna samt vilka effekter det digitala produktpasset kan ha på resell-processen. Representanter från fem svenska klädföretag med fokus på olika produktkategorier har intervjuats angående resell-plattformarna och deras tankar kring det digitala produktpasset. Studien visar att utmaningar relaterade till resell-plattformen är kopplade till såväl lönsamhet som resurskrav gällande personal, kunskap och digitalisering. Den visar också att företagen är mycket beroende av kunden för att få en framgångsrik resell-plattform. Samtidigt skapar plattformen möjligheter för företagen att utveckla starkare relationer med kunderna samt skapa nya relationer med nya kundgrupper. Företagen upplever också att varumärket stärks genom att företaget tar mer ansvar och utvecklar sitt hållbarhetsarbete ytterligare. Vidare finner studien att det finns en generell osäkerhet kring de digitala produktpassen kopplat till utformning och praktisk användning och hur de kommer att påverka företagen, samt resell-plattformarna. Det finns också en allmän försiktighet där inget företag känner behov av att vara först ut med ett produktpass. Samtliga företag ställer sig dock positiva till produktpasset på branschnivå och vilka positiva effekter det kan ha på till exempel produktens livscykel och värdet på resell-produkter. Uppsatsen är skriven på svenska. / The transition from a linear to a circular business model in the textile industry is of utmost importance in order to make the industry more sustainable. In 2023 the European Commission therefore initiated a proposal to apply the Extended Producer Responsibility on the textile industry as well. This would mean that the companies producing the textile products are responsible, by law, for what happens with the products after they leave the company´s hands. Several companies have therefore initiated a Take Back Strategy and with this a resell platform, with the goal to prolong the life of the textile products. As a part of this transition there is also a suggestion from the EU to implement the Digital Product Passport. The passport is supposed to act as an information carrier and enabler for the customer to make an informed decision and hopefully a more sustainable choice. The hope is that this will pressure the companies to be more transparent and create a more sustainable supply chain. This study aims to investigate Swedish fashion companies ´ view on their resell-platform, what possibilities and challenges they see in this, and what possible effects the Digital Product Passport could have on the resell process. Representatives from four Swedish companies focused on different product categories have been interviewed regarding the resell platforms and their thoughts on the Digital Product Passport. The study finds that challenges related to the resell platform are connected to profitability as well as resource demanding in terms of personnel, knowledge, and digitalization. It also shows that the companies are very dependent on the customer in order to have a successful resell-platform. At the same time, the platform creates opportunities for the companies to develop stronger relationships with the customers as well as creating new relationships with new customer groups. The companies also find that the brand is strengthened by taking more responsibility and developing their sustainability work further. Further, the study finds that there is an insecurity regarding the Digital Product Passports and how they will affect the companies, and there is a general caution where no company feels the need to be the first one with a passport. However, all companies are positive about the passport and what positive effects it can have on e.g. the product life cycle and the value on resell products. This essay is written in Swedish.