Streaming av musik har blivit ett vanligt sätt att konsumera musik på i Sverige. Vidare är Spotify en av de största leverantörerna av musikstreaming i Sverige men också globalt. Att utföra livscykelanalyser (LCA) av IKT-tjänster är ett nytt område där riktlinjerna fortfarande utformas. Spotify har ändrat sättet människor lyssnar på musik men det är oklart vilken påverkan denna förändring har på klimatet. Därför undersöker denna studie hur Spotifys musikstreamingtjänst kan undersökas ur ett hållbarhetsperspektiv. Frågeställningen för denna studie är hur 1) funktionell enhet, 2) avgränsningar, 3) direkta effekter och 4) indirekta- och strukturella effekter ska väljas för en LCA av Spotifys streamingtjänst. En litteraturstudie utfördes för att undersöka problematiken kring dessa områden men även hitta lösningar för hur de ska väljas. Resultatet gav ett antal riktlinjer som bör följas i framtida studier. För det första krävs det flera funktionella enheter för att mäta koldioxid, energi och miljögifter. Som nämnare till den funktionella enheten bör mätenheten minut eller datamängd skickad och mottagen väljas. När det kommer till avgränsningar ska enheten som användaren använder och indirekta- och strukturella effekter ska tas med i en LCA av Spotifys streamingtjänst. Huruvida andra processer som inte är direkt kopplade till streaming ska tas med beror på studiens frågeställning. Dessutom bör personas användas för att kunna jämföra hur olika lyssningsmönster ger olika avtryck. Direkta effekter som bör tas med i en LCA av Spotifys streamingtjänst är tillverkning, drift och avfallshantering av hårdvara och elmix som används samt användarens lyssningsmönster. När det kommer till indirekta och strukturella effekter bör dematerialiseringen av musik, att Spotify samlar mycket data om sina användare samt att Spotify påverkar sättet människor lyssnar på musik idag tas med i en LCA. Om en LCA ska utföras av Spotifys streamingtjänst bör den göras inifrån Spotify för att få tillgång till primärdata på de processer som sker när musik streamas. Nästa steg för vidare forskning är att utföra en LCA av Spotifys streamingtjänst. / Stream ic is a common way of consuming music in Sweden today. Spotify is one of the biggest companies delivering music via streaming in Sweden as well as globally. To perform Life Cycle Assessment (LCA) of ICT-services is a recent concept where the guidelines are still being developed. Spotify changes the way people listen to music but it is not clear what impact this change has on the environment. Therefore this study investigates how Spotify’s music streaming service can be examined from a sustainability perspective. The main question for this study is how 1) a functional unit, 2) scope, 3) direct effects and 4) indirect- and structural effects should be chosen when performing a LCA of Spotify’s streaming service. A literature study was conducted to examine the key problems around these four areas and to find the answer to our question. The result points towards a few guidelines which should be followed in future studies. Several functional units are necessary to measure carbon dioxide, energy and environmental toxins. The denominator to the functional unit should be minute or data transferred and received. Furthermore should the scope of a LCA include the users unit, indirect- and structural effects. The direct effects that should be included is the manufacturing, operation and waste disposal of hardware. Also the electricity mix used for operating the hardware and the users listening pattern should be included. The indirect and structural effects that should be included are the dematerialization of music, the fact that Spotify collects data about their user and the way Spotify affect how people listen to music today. A LCA should be conducted from within Spotify to get access to primary data on the processes that Spotify uses. The next step in further research is to conduct a LCA of Spotify’s streaming service.

Digital transformation har utvecklats till en central del inom många verksamheter i takt med ökad digitalisering i samhället. En digital transformation påverkar verksamhetsprocesserna samt deltagarna och tekniken inom IT-beroende arbetssystemet. Tidigare forskning framför hur hinder skapas inom en digital transformation. Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse för hur IT-beroende arbetssystem påverkas av hinder, vilka effekter det resulterar i och hur framgångsfaktorer kan bidra med hanteringen av hinder. Studien använder sig av en abduktiv ansats, där teorier inom digital transformation väljs och analyseras med empiriska svar. De empiriska svaren grundar sig i djupintervjuer, vilket utgör en kvalitativ studie. Studien har identifierat att hinder ser olika ut beroende på verksamhet, däremot har hindren gemensamma grunder. Icke-kompatibla system, komplexitet och en svag förändringsbenägenhet bland personal är tre faktorer som studien bland annat identifierar. Hinder har resulterat i en förändrad arbetsprestanda, arbetsroller och framväxten av nya tankesätt. Vidare framför studien hur traditionella verksamheter har svårare att hantera hinder, i jämförelse med teknikbaserade verksamheter. Studien har bidragit med flera aspekter som förklarar hur hinder vid digital transformation hanteras inom respektive IT-beroende arbetssystem. Studien identifierar även vilken roll organisationskultur, kunskap och engagemang spelar i hanteringen av hinder. / Digital transformation has developed into a central part of many businesses in line with increased digitization in society. A digital transformation affects the business processes as well as the participants and the technology within the IT-dependent work system. Previous research shows how obstacles are created within a digital transformation. The purpose of the study is to create an increased understanding of how IT-dependent work systems are affected by obstacles, what effects this results in and how success factors can contribute to the management of obstacles. The study uses a abductive approach, where theories within digital transformation are selected and analyzed with empirical answers. The empirical responses are based on in-depth interviews, which constitute a qualitative study. The study has identified that obstacles look different depending on the business, but the obstacles have common grounds. Non-compatible systems, complexity and a weak mindset for changes among staff are three factors that the study identifies, among other things. Obstacles have resulted in a change in work performance, work roles and the emergence of new ways of thinking. Furthermore, the study shows how traditional businesses find it more difficult to deal with obstacles, compared to technology-based businesses. The study has contributed several aspects that explain how obstacles to digital transformation are handled within the respective IT-dependent work systems. The study also identifies the role that organizational culture, knowledge and commitment play in the management of obstacles.