Idag lever vi i ett samhälle där smartphones blivit allmänt förekommande. Som en följd av ökade nätverkshastigheter har möjligheterna att enkelt få tillgång till information aldrig varit bättre. Den ökade användning av smartphones har också skapat möjligheter till en rad olika applikationer såsom platsbaserade applikationer som använder sig av pushtjänster.  I vår studie har vi undersökt frågan “Hur kan platsbaserade pushtjänster som ett verktyg för direktmarknadsföring designas för att möta smartphoneanvändares behov?”. Genom en litteraturstudie har vi sammanställt och identifierat designteman från tidigare HCI- och interaktionsdesign forskning. Vår litteraturstudie resulterade i de fem designteman, Användarkontroll, Flexibilitet, Visibilitet, Personlig integritet och Felhantering. Dessa teman har vi sedan utvärderat genom att skapa en prototyp som vi testar mot användare.  Resultatet av studien är en uppsättning designriktlinjer inom fyra designteman för hur platsbaserade pushtjänster ska designas för att möta smartphoneanvändares behov. / We live in a world were smartphones are becoming increasingly ubiquitous. As a result of increased network speeds the possibilities to easily access information have never been greater. The increase in smartphone use has also created an increase in opportunities to create a range of applications such as location based applications that make use of push services. In our study, we have researched “How location-based push services as a tool for direct marketing can be designed to meet smartphone users’ needs? “. Through a literary review, we have compiled and identified design themes from previous HCI and interaction design research. The review resulted in the five design themes, User control, Flexibility, Visibility, Privacy and Error Handling. We assessed the themes by creating a prototype that we tested with users. The result of the study is a set of design guidelines within four design themes for how location-based push services should be designed to meet smartphone users’ needs.

De senaste tio åren har svenskarnas skuldsättning till följd av konsumtionskrediter tredubblats (Sveriges Konsumenter 2021). Samtidigt lägger kreditbolagen allt mer pengar på marknadsföring. Sedan 2010 har finanssektorns investeringar i marknadsföring ökat med cirka 423 procent enligt Kantar Sifo Reklammätningar (Resumé Insikt 2021). Konsumentverket (2021b:4) menar att marknadsföringen av krediter är ett problem och lyfter den som en potentiellt bidragande faktor till den ökade skuldsättningen. Företag som marknadsför krediter söker sig aktivt till konsumenter med ekonomiska problem (SOU 2018:1:205), dessutom är det vanligt att konsumenter som tidigare visat intresse för krediter nås av marknadsföring av samlingslån. Samlingslån är en lösning som erbjuds av ett flertal kreditinstitut som innebär att konsumenten kan samla ihop sina krediter till ett lån. Kreditinstituten lockar ofta med en lägre månadsränta, men en lägre månadsränta kan också innebära en längre återbetalningstid, vilket i slutändan leder till att den totala summan blir högre (Konsumentverket 2021b:23; Konsumenternas 2021). En redan skuldsatt konsument kan alltså lockas till ytterligare skuldsättning genom marknadsföring. Sociala medier är ett särskilt fördelaktigt verktyg för personifierad direktmarknadsföring eftersom de flesta sociala medieplattformar samlar in stora mängder information om sina användare (Fuchs 2017:195). Idag använder svenskarna sociala medier i mycket hög utsträckning; 84 procent av alla internetanvändare över åtta år använder sociala medier dagligen. Facebook, Instagram och Youtube är de plattformar som används allra mest (Internetstiftelsen 2021:182). Dessa plattformar får merparten av sina intäkter från annonsförsäljning (SOU 2018:1:58; SOU 2016:41:379). Detta innebär att en stor del av Sveriges befolkning exponeras för marknadsföring i sociala medier varje dag. Syftet med denna kandidatuppsats i informatik är att identifiera, beskriva och förklara hur yngre konsumenter påverkas av den marknadsföring av krediter och samlingslån som de exponeras för i sociala medier. Undersökningen bestod av en litteraturstudie och semistrukturerade intervjuer med konsumenter mellan 20 och 37 år. Studien visade att yngre konsumenters inställningar till krediter och samlingslån kan påverkas av marknadsföring i sociala medier, men inte i så pass hög grad att de faktiskt väljer att nyttja de produkter eller tjänster som marknadsförs. / <p>Slutseminariet hölls på distans via Zoom.</p>