Covid-19-pandemin har haft och har en stor inverkan på samhällen över hela världen. Myndigheter har varit tvungna att vidta extraordinära åtgärder för att anpassa samhällslivet till extraordinära tider. När pandemin var ett faktum i Sverige utfördes plötsligt i princip samtliga tolktjänster inom vården på distans. Den här studien grundar sig på en webb-enkät riktad till yrkesverksamma tolkar inom den offentliga sektorn i Sverige. Frågorna rör upplevelser som tolkar haft under denna övergång till distanstolkning, vilka utmaningar de har ställts inför och vilka strategier de tagit till för att fullfölja sina tolkuppdrag inom sjukvården. Resultatet visar att tolkar under Covid-19-pandemin upplever ett förstärkt ansvar för att främja kommunikationen i patientmöte n där svenska inte är gemensamt språk. De är medvetna om att förmågan att genomföra distanstolkning utgör ett viktigt bidrag till att minska pandemins negativa påverkan, såväl för individen (patienten) som för samhället. En slutsats är att många tolkar har lyckats anpassa sig till distanstolkning inom vården oavsett tidigare erfarenhet med distansarbete. Studien pekar också på hur angeläget det är att distanstolkning får ökad uppmärksamhet från myndigheternas sida när det gäller tolkars villkor och arbetsmiljö, inte minst när det gäller kommunikationsutrustning. / The Covid-19 pandemic has had and has a major impact on communities all over the world. The authorities have been forced to take extraordinary measures to adapt society to extraordinary times. When the pandemic was a fact in Sweden, suddenly all interpreting services in healthcare  had to be performed remotely. This study is based on a web survey directed professional interpreters in the public sector in Sweden. The questions concern the interpreters' experiences during this transition toward remote interpreting, what challenges they faced and what strategies they have developed to fulfill their interpreting assignments in healthcare. The result shows, that the interpreters during the Covid-19-pandemic faced an increased responsibility to facilitate the communication in health care meetings where Swedish is not a common language. They are aware that the ability to carry out remote interpretation is an important contribution to reducing the negative impact of the pandemic, both for individuals (patients) and for society. A conclusion is, that many interpreters have succeeded in adapting to remote interpreting in healthcare, regardless of previous experience with work on telephone. The study also points out the importance of paying more attention to remote interpreting from the authorities, when it comes to interpreters' conditions and working environment, not least to communication equipment.

Den här studien undersöker yrkesverksamma teckenspråkstolkars syn på likheter och skillnader mellan på-platstolkning och distanstolkning. Undersökningen behandlar också samordning och teckenspråkstolkars uppfattning av begreppet. Materialet består av videoinspelade intervjuer som sedan analyserats utifrån uppsatsens frågeställningar. Teckenspråket är ett visuellt språk och innehåller på så vis grammatiska delar som inte återfinns i talat språk, exempelvis teckenrummet framför den som tecknar. I denna studie undersöks vad som förändras i tolkningen när det sker via en skärm och på så vis blir tvådimensionellt i stället för tredimensionellt för mottagaren. Även påverkan på tolkningen av att tolkanvändarna inte befinner sig i samma fysiska rum som tolken tas upp i undersökningen. Resultatet visar att distanstolkning begränsar teckenspråkets referenssystem i det tredimensionella rummet, men även användandet av kroppsspråket i ett tolkmedierat samtal. Vid på-platstolkning kan tolken vrida sig mot en tolkanvändare för att diskret få kontakt med denne, men vid tolkning på distans fungerar inte denna kroppsliga orientering som resurs på samma sätt med tanke på att skärmen är tvådimensionell och att tolkanvändaren inte befinner sig i samma rum som tolken. / This study examines professional sign language interpreters view on similarities and differences between interpreting on site and remote interpreting. The study also examines coordination and the understanding of the word by sign language interpreters. The material for this study consists of videorecorded interviews which have been analysed based on the study’s research questions. Sign language is a visual language and therefore has grammatical differences to spoken language, for example the signing space in front of the person signing. This study examines what parts of interpreting that change when it is performed remotely and therefore becomes two- instead of three-dimensional for the recipient. The study also investigates how the interpreting is affected when the interpreter users are not in the same physical room as the interpreter. The results show that remote interpreting limits the reference system as well as how bodily orientation is used as a resource in an interpreted conversation. The interpreter can turn towards an interpreter user during on-site interpreting in order to get their attention discreetly, however, in remote interpreting this body turn does not work in the same way, seeing as the screen is two dimensional and that the interpreter user is not in the same physical room as the interpreter.