Abstract   Many researchers in social work believe that in today's society require the interaction between organisations takes place on social problems. This study examined the interaction between the police, social services and schools. The purpose of this study are as follows; the aim is to investigate the interaction between social services, the police and schools about young people aged 12-18 years who are at risk for abuse and crime. My questions are: How do the different professions interact regarding young people at risk for abuse and crime? How do they meet young people in their daily work? What obstacles can the different professions see in interaction? What effects do the different professions see in interaction? The study is a qualitative study conducted with semi-structured interviews. Respondents have been two from each organisation. The theory used in the analysis of empirical data is new-institutionalismen. New-institutionalism is a theory developed from organizational theories. Research emanating from organizations influence from the outside world has been designated a new - institutionalism. The new institutionalism is based on individuals, and environmental impact on the organization, as well as their interaction The results of the study mean that different privacy laws are an obstacle in the interaction and also lack of resources is a barrier. This study also shows a positive attitude towards interaction between the different organizations.   Keywords: Interaction, Police, Social service, School, Obstacle, Domain consensus, Domain conflict

Victim-Offender Mediation (VOM) is a common measure to handle criminal behaviour among the youth. The treatment has however encountered some difficulties in Sweden given its inefficient implementation and organisation. Swedish mediators must collaborate very closely and continuously with the police authorities, which many mediators are unable to do due to budgetary reasons and the work hours allotted for inter-agency cooperation specifically. The purpose of this thesis is to examine the experiences of VOM-mediators in what amounts to a vital collaboration with the police. 11 mediators were interviewed using a thematic analysis. Two main themes emerged from the interview sessions. The first theme showed the challenges associated with mediator-police cooperation, such as separate institutional theories between the two agencies. The second theme indicated how some mediators had managed to find a different approach to maintaining and cultivating a functioning cooperation with the police.The framework of new institutional theories was applied in order to explain the causes behind inefficient collaboration. The interviews showed that mediators and municipalities had handled these said difficulties in different ways. One successful measure was to integrate the social service mediator in the police building, causing friction to lessen and VOM to integrate more effectively within the police.The possibility to spend valuable work hours on collaboration mattered significantly. Municipalities which had provided mediators with sufficient time for mediation supported the development of a frictionless inter-agency collaboration. There was a vast difference between mediators who were actively supported by their organizations in this regard than those who were not. / Medling vid brott är en vanlig insats inom internationell ungdomsvård. Samtidigt har medlingen i Sverige problem med sin ineffektiva implementering och organisering. Svårigheterna beror delvis på hur samarbetet mellan polis och socialtjänst ser ut. Syftet med den här studien har därför varit att undersöka hur medlare upplever samarbetet med polisen. För att undersöka detta har nio semistrukturerade intervjuer genomförts med 11 yrkesverksamma medlare.Med hjälp av en tematisk analys framkom två huvudteman i resultatet. Det första temat berörde medlarnas upplevelser av samverkan och organisatoriska utmaningar för den svenska medlingen. Det andra temat behandlade kommunernas hantering av svårigheter kring samarbete med polisen. Medlare angav också möjliga lösningar för att få till stånd ett fungerande samarbete med polisen både på lokal nivå och nationellt. Resultatet har analyserats utifrån den nyinstitutionella organisationsteorin. Det som är framträdande i resultatet är polisens och medlingsverksamhetens skilda institutionella logiker som påverkar vilka ärenden som anses vara möjliga att medla i. För flera av de berörda kommunerna har detta resulterat i en relativt låg ärendetillförsel till medlingsverksamheten. Detta trots att medlare själva beskriver att medlingen kan bistå vid många olika typer av brottsärenden och inte bara ”småbrotten”.Många svårigheter kopplade i materialet till kommunens egna satsningar på insatsen. Medlarnas möjlighet att avsätta tid för medling och att kunna interagera med polisen påverkar möjligheterna till samverkan. Det framgick att en kommun placerade medlare och polis i en gemensam byggnad vilket har lett till en samsyn och ett välfungerande samarbete. Samtidigt visar resultatet att medlare möter fortsatta svårigheter att tillämpa sitt yrke i samverkan med polisen. Detta är en konsekvens av bristande kunskaper om insatsen samt skilda institutionella logiker mellan verksamheterna. Detta har sammantaget fått konsekvenser för den hjälp som den unge gärningspersonen och brottsutsatte kan ta del av i krisen efter brottet.