Kranskärlssjukdom (CAD) är den ledande dödsorsaken. Sjukdomen startar med plackbildning i ett eller flera kranskärl, vilket kan leda till bröstsmärta samt andra symtom. Diagnostik av CAD inkluderar undersökningarna arbetsprov (AP) och myokardscintigrafi (MPI). Båda undersökningarnas prognostiska värde påverkas dock av parametrar som elektrokardiogram (EKG), EKG-triggning, Dukes löpbands index (DTS) och Metaboliska ekvivalenter (MET). Litteraturstudiens syfte var att jämföra den prognostiska prestandan hos AP jämfört med MPI. Detta genom att studera de nämnda parametrarnas prognostiska påverkan på respektive undersökning. De använda artiklarna uppfyllde samtliga inklusionskriterier: engelska, peer-reviewed samt etiskt godkänd eller inhämtat samtycke. Databasen Pubmed, snowballsmetod samt relaterade artiklar användes vid litteraturinsamlingen. Enligt resultatet ökar ovannämnda parametrar det prognostiska värdet hos både AP och MPI. Dock visades att patienter som uppnår olika MET samt DTS-värden bättre kan riskkategoriseras med MPI. Dessutom visades MPI kunna skilja de med sämre prognos bland patienter med positiva AP-resultat, men även bland de med negativa AP-resultat. Därmed drog författarna slutsatsen att MPI har ett ökat mervärde gällande prognostik hos patienter med CAD. Fler studier som samtidigt jämför AP och MPI behövs dock för en mer fullständig slutsats. / Coronary artery disease (CAD) is the leading cause of death. This disease starts with plaque buildup in one or more coronary vessels, which can lead to chest pain among other symptoms. Diagnostics include the exercise stress test (AP) and myocardial scintigraphy (MPI). The prognostic value of both examinations depends on parameters such as electrocardiogram (ECG), ECG-gating, Duke treadmill score (DTS) and Metabolic equivalents (MET). The purpose of this study was to compare the prognostic performance of AP with MPI, by studying the prognostic effect of the mentioned parameters in each study. The used articles met all inclusion criterias: English, peer-reviewed, and ethically accepted or obtained consent. Pubmed database, snowball method and related articles were used for literature collection. According to the results, the above-mentioned parameters increase the prognostic value of AP and MPI. However, patients achieving different MET and DTS scores are better categorized with MPI. MPI was shown to differentiate those with poorer prognosis among patients with positive AP-results and those with negative AP-results. The authors concluded that MPI has an added value regarding prognosis forpatients with CAD. However, more studies comparing AP and MPI at the same time are needed to obtain a more complete conclusion.

Angina pectoris är bröstsmärta orsakat av myokardischemi, till följd av kranskärlsjukdom med eller utan stenoser eller icke kranskärlsjukdom. Arbetsprov är den vanligaste undersökningen för angina pectoris. Diffusa symtom och angina pectoris varianter utan stenoser med låg sensitivitet för elektrokardiografi (EKG) sänker den diagnostiska säkerheten i arbetsprov på kvinnor. Litteraturstudiens syfte var att utreda om hemodynamiska parametrar och riskbedömning med Pre-test sannolikhet (PTP) samt Dukes Löpbands Index (DTS, Dukes Treadmill Score) kan öka den diagnostiska säkerheten i arbetsprov på kvinnor. Inklusionskriterierna var vetenskapligt granskade kliniska studier på engelska, med information om etiskt godkännande eller samtycke. Snowballing metoden, PUBMED, MEDLINE och CINAHL användes. Studier som inkluderades i resultatet granskades återigen och jämfördes med varandra. Hemodynamiska parametrar, PTP och DTS ökar den diagnostiska säkerheten i arbetsprov på kvinnor. Denna diagnostiska säkerhet beror dock också på PTP metod, PTP riskgrupp, etnicitet och angina pectoris variant. Vidare forskning behövs om etnicitetspecifika PTP metoder, mekanismen bakom blodtrycksreaktionen, DTS på icke kranskärlsjukdomar samt metoder som kan skilja mellan olika icke kranskärlsjukdomar. Utan studier om Systematic COronary Risk Evaluation (SCORE) och Diamond Forrester Score (DFS) samt deras påverkan på arbetsprov, kan inte resultatet i litteraturstudien generaliseras till arbetsprov i Sverige. / Angina pectoris is chest pain and myocardial ischemia due to Coronary Artery Disease (CAD) or Non-Coronary Artery Disease (non-CAD). Exercise stress test (EST) is the most common diagnostic procedure for angina pectoris. Non-CAD, low sensitivity for exercise electrocardiography (ex-ECG) and diffuse symptoms lower the diagnostic accuracy for females. This review’s aim was to study whether haemodynamic parameters and risk stratifications with Pre-test probability (PTP) or Duke Treadmill Score (DTS) improves the diagnostic accuracy of EST for females. Inclusion criterions were English peer reviewed, clinical studies with mentioned ethical approval or consent. Snowballing, PUBMED, MEDLINE and CINAHL were used. Articles that were included in the results, were reviewed once again, and compared to one another. Hemodynamic parameters, PTP and DTS increase the diagnostic accuracy of EST in women. This diagnostic accuracy depends on PTP method, risk group, ethnicity, and angina pectoris variant. Further research regarding ethnic specific PTP methods, mechanism behind the blood pressure reaction, DTS for diagnosis of non-CAD and methods for differentiation of subtypes of non-CAD, would be valuable. Without studies about the Systematic Coronary Risk Evaluation (SCORE), Diamond Forrester Score (DFS), and their impact on ex-ECG, the result of this review cannot be generalized to ex-ECG in Sweden.