Syftet med denna rapport var att ta reda på vad ungdomar i Umeå har för uppfattning om polisen och hur ungdomar påverkar varandra. Teorikapitlet handlar om emotioner, föreställningar och attityder samt vad dessa grundrar sig på och fyller för funktioner hos individen.En enkätundersökning gjordes på Östra gymnasiet i Umeå och sammanlagt 50 elever mellan 16-19 år besvarade den. Figurer och medelvärden har gjorts för att få en klar bild av resultatet. Resultatet visade att det finns ungdomar som har fått en försämrad bild och uppfattning av polisen i Umeå. Utöver den grupp som svarade att deras uppfattning försämrats fanns en ungefär lika stor grupp som svarade det motsatta. Anledningar till försämringen var bland annat dåliga bemötanden och maktmissbruk. Anledningar till en förbättrad syn på polisen var bland annat att polisen fyller en viktigt funktion och gör sitt jobb.Resultatet visade också att över hälfen av ungdomarna hade kompiar som någongång pratat illa om polisen samt att ca hälften av ungdomarna själv sagt någonting negativt om polisen.

I år, trädde en FAP från Rikspolisstyrelsen i kraft, RPS FS 2009:6, FAP 761-1. Den ger anvisningar till polismyndigheten samt aspiranten om vad som skall tillgodoses i aspirantutbildningen och vad myndigheten skall lägga vikt på i övrigt i den utbildning aspiranten får under sin tjänstgöring.Enligt studenternas egna upplevelser av hur processen har varit framkommer det att många ifrågasätter hur man har resonerat kring kvalitéer hos individer och hur man kan ge märkliga argument för att neka plats hos en särskild myndighet.Syftet med detta arbete är att lyfta fram det system som borde granskas ytterligare och kanske även förbättras genom att göra tillägg i föreskrifter eller genom annan nationell lösning hos myndigheterna. Detta skall betraktas ur ett par perspektiv som känns relevanta.Den juridiska biten uppfattas som dold och inte alls framträdande under själva processen till aspiranten. Det finns mycket information som är nyttig för den enskilda studenten som kan vara till hjälp och ge en slags vägledning till hur man skall gå tillväga med ansökan och överklagan till exempel.Det bör tas fram ytterligare styrdokument för både utbildningar och student så att många fler blivande poliser kan känna en trygghet och lugn inför aspiranten istället för att uppleva processen som en belastning på studier och privatliv.

Den 5 februari 2009 kablade media ut den video som i en handvändning kom att påverka hela den svenska poliskåren. Under det rättsliga efterspelet efter höstens kravaller i Rosengård framkom en videosekvens i vilken två polismän uttrycker såväl kränkande som rasistiska kommentarer om aktivisterna. Detta avslöjande ledde till att media började ifrågasätta hur allmänhetens tilltro till polisen ser ut, och hur det har påverkats av händelserna i Rosengård.I denna rapport presenteras hur man inom polismyndigheterna i Stockholms län och Västra Götalands län valt att angripa problematiken kring allmänhetens förtroende för polisen.Den mest uppenbara skillnaden som vi kunnat konstatera är att man i Stockholms län satsar på en utbyggnad av så kallade lokala postkontor, medan man i Västra Götalands län valt att fokusera på den enskilde polismannens synbarhet och närvaro. Båda arbetssätten har dock samma målsättning, att synas och integreras i övriga samhället för att därigenom öka förtroendet bland medborgarna.

Under de senaste åren har medierna byggt upp en bild där budskapet står tydligt; Brottsligheten ökar och blir värre bland ungdomar! Men en rapport som BRÅ, brottsförebyggande rådet, låtit göra visar dock att antalet ungdomar som misstänks för brottsbalksbrott inte förändrats märkvärt under de senaste trettio åren.Även om ungdomsbrottsligheten inte kan sägas öka nämnvärt visar kriminalstatistiken att ungdomar är den mest brottsaktiva gruppen i samhället. Man kan se en tydlig topp i brottsaktivitet under ungdomsåren men för majoriteten kan denna tid ses som en övergående fas.Detta innebär att samhället har mycket att vinna på med att sätta in resurser så tidigt som möjligt. På så vis kan samhället undgå kostnader, brottslighet, mänskligt lidande och skapa en tryggare framtid.För att lyckas bryta en kriminell livsstil är det viktigt med ett bra bemötande från samhällets rättsskyddande aktörer. Det krävs att polis, kriminalvård och socialtjänsten tillsammans och i samarbete med ungdomen sätter in lämpliga åtgärder.Denna rapport handlar hur samhället bemöter unga lagöverträdare med utgångspunkt i polisens arbete. Framförallt har arbetet med ungdomar i Umeå studerats där intervjuer genomförts med personer som på något sätt arbetar med dessa frågor idag.

Man har många tankar inför aspirantperioden, och oroande frågor dyker upp. Det är många som känner oro inför detta. Emelie Lagervall, ombudsman för studerandefrågor på Polisförbundet, har diskuterat aktuella aspirantfrågor i Polistidningen. Hennes tankar stämmer överens med våra. Vi undrar t.ex. om aspiranten får den individanpassning som han/hon behöver, eller om aspiranten får den handledning som en ny FAPen anger eller om man klarar av att ta hänsyn till den enskilde individens behov. En dålig ekonomi kan också drabba aspiranten. Syftet med vårt arbete är att få en bild av hur aspirantutbildningen fungerar och kan fungera med hänsyn till styrande dokument. Som bakgrund har vi en ny FAP 761-1 där utbildningen är reglerad. Vi har intervjuat en handledare från Gävleborgs län och en samordningsansvarig för utbildningen i samma län. Vi har även intervjuat en aspirant som har haft det jobbigt och som fick ”avbryta sin aspirant”. Dennes erfarenheter av aspirantperioden är viktiga att ta del av och att belysa, då det direkt berör vår frågeställning om oron inför aspiranttiden. Vi har skickat enkäter till åtta slumpvist valda aspiranter i Gävleborg. Där har vi bett dem svara på frågor om aspiranttiden. Förhoppningsvis skall vårt arbete hjälpa till att göra oss trygga i en säker och bra aspirantutbildning; för blir det ”fel” för en enda aspirant - är det en för mycket. Vi tycker som resultat bl.a. att vår oro har stillats lite när vi fått veta att det är en positiv utveckling på gång.

Abstract saknas.

De flesta långtgående undersökningar som är gjorda, vad det gäller motsättningar mellan polis och invandrarungdomar har gjorts i USA och England på sextio- och sjuttiotalet. Man kan tydligt se att polisen behandlar människor olika. Emellertid kan man dra vissa paralleller och lärdomar och således placera dem i ett svenskt sammanhang. Man kan även se i undersökningar som är gjorda i Sverige på nittiotalet att invandrare har känt kränkningar när de haft något att göra med polisen. Bl a visar olika undersökningar vilket problem det kan vara om man inte känner till svensk lagstiftning. Det berättas om den samhörighet som folket i t ex. Hammarkullen känner när de hjälper varandra mot polisen, och att de inte kan förstå hur nazisterna kan få demonstrera fritt. svensk polis har i uppgift att skydda det allmänna och att ingripa mot brott. I dessa företaganden kan enskilda poliser inte lägga några som helst aspekter på vilka man skyddar eller ingriper mot. Det finns en förståelse för varför man som polis blir stämplad som rasist ibland. Men problemet är inte i första hand ett polisiärt problem…

Vi har i denna uppsats valt att titta på några av de behandlingsmetoder som finns för männen som begått ett brott mot en kvinna. Vi vill även veta om de har någon effekt och hur det kommer sig att männen blir placerade under behandling för sina handlingar. Vidare har vi dessutom tittat lite på internationella metoder. Det har varit viktigt för oss att försöka utreda begreppet ”våld mot kvinnor” och vilka brott som åsyftas. Sedan 1996 bedrivs ”projekt Skaraborg”. Projektets mest närliggande mål är att förhindra upprepningen av våld. Tillsammans med en samordnare utvecklar mannen ett program som består av motivationssamtal, stödsamtal och gruppverksamhet. Projektets utgångspunkt är att varje fall är unikt trots att det går att urskilja gemensamheter. Den brittiska modell vi valt att redovisa går ut på att både mannen och kvinnan skall involveras för att de förändringar som behövs skall kunna genomföras. Denna studie har visat bl.a. att det är ”vanliga! Män som slår, d.v.s. män med fast anställning utan missbruksproblem. Den andra internationella modellen vi studerat är den norska ”Alternativ til vold”. Detta är en av de äldsta modellerna som finns och här lägger man tonvikten på frivillighet. Det bygger på en insikt hos mannen om sin aggressivitet och sina problem. Man menar att ett våldsbeteende alltid är inlärt och att man kan bryta det genom att identifiera vad som utlöser våldet. Kan man lära sig att slå kan man lära sig att inte slå. Kanada genomled en stor social nedrustning under hela 80-talet. Med detta följde en ökad social misär och också ett ökat antal misshandlade kvinnor. Det var i denna tid som den s.k Duluth-modellen skapades. Modellens profil är den att man lyckats få med sig hela rättsväsendet i sin behandlingsmetod. Fler åklagare , snabbare handläggningar, fler påföljder och god insyn i varandras verksamheter kännetcknar denna modell. Duluth-modellen är också den som kan visa på bäst resultat.

I den här rapporten beskriver vi utifrån litteratur och intervjuer våldets bakomliggande orsaker samt varför kvinnan stannar kvar hos den man som plågar henne. Vi redovisar även den lagstiftning och det stöd som finns för misshandlade kvinnor. Med tanke på vårt framtida yrke där vi med stor sannolikhet kommer möta många fall av våld i nära relation, så var valet av ämne tämligen lätt. Det är en kvalitativ studie där vi intervjuat två personer som är väl insatta i ämnet. Resultatet vi kom fram till att den nya kvinnofridslagen, (Brb 4:4a, 2 st), inneburit ett stort steg framåt till förmån för utsatta kvinnor. Samhället har med den nya lagen visat man tar allvarligt på problemet. Vi har använt oss av normaliseringsprocessteorin för att förklara varför kvinnan stannar kvar i ett destruktivt förhållande.

För att kunna få en förklaring till varför en man utövar våld mot sin kvinna måste man få ett begrepp om varför överhuvudtaget en individ börjar utöva våld mot en annan individ, även när det gäller våld utanför relationer. Vi har beskrivit olika förklaringsmodeller till varför mannen slår och varför kvinnan stannar, samt vilka faktorer som inverkar på aktörerna. Vanmakten spelar en betydande roll när det gäller våldsutövning. Hur han kontrollerar maktlöshet är en produkt av inlärning och erfarenhet. En förklaring till varför våld utvecklas och fortsätter att utövas av mannen mot kvinnan är den så kallade mormaliseringsprocessen. Denna process är också en betydande orsak till varför kvinnan har svårt att lämna mannen. Alla möten har olika förhistorier. Som polis i mötet med våldsutsatta kvinnor bör man känna till att uppbrottet är en process som ofta tar lång tid. Att ta reda på var i uppbrottsprocessen hon befinner sig ökar förståelsen för kvinnans i hennes situation. Möten mellan människor sker inte alltid utan kategorisering. Som förhörsledare/polisman på plats måste man känna till att det finns en risk att kategorisera våldsoffer utifrån bl.a. händelse, social bakgrund och möjlighet att försvara sig. Den ideala offerrollen belyser denna risk. Tid är en annan avgörande faktor som påverkar utredningen, både ute i fält och under utredninge. Kvinnan måste få ta den tid hon behöver för att berätta om händelsen och för att öka hennes medverkan bör utredningen handläggas skyndsamt…