No description available.

Research into sports mega-events, of which the Olympics is the modern archetype, has often focused on the macro-economic and regional economic effects of hosting the Games. This research suggests that the local promoters and organisers of the event seldom, if ever, fulfil their promises. Drawing upon sport management, economic, and socio-historical analyses this thesis examines the economic trends and activities that occur within the business enterprises that are associated directly and indirectly with the Olympic Games. The thesis examines the commercial strength of the Olympic brand and how the brand has managed to evolve from being an instrument of peace and goodwill to a transnational nongovernmental commercial giant of imposing power and influence. The thesis provides an overview of the historical relationship between business and the Olympics and specifically analyses how business has engaged with the Olympics since the 1980s. Using London 2012 as a case study it attempts to assess how far London 2012 was good for business in the UK by examining the published accounts of the sponsors and suppliers of the Games. It also assesses the regional impact of the Games by looking at small and medium sized business enterprises (SMEs) in the south-east and the north-west. The results suggest that claims for a positive business impact from the Olympic Games are largely unwarranted. While the Olympics can be a catalyst for economic change, it should be viewed as a singular investment within a broader strategy for development. As a single event, the Olympics cannot guarantee a widespread economic impact on either major corporations or SMEs.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Syfte Syftet med föreliggande uppsats var att med hjälp av intervjuer kartlägga hur HR-ansvariga och anställda upplevde att hälsoarbetet avseende förändring av hälsobeteenden utfördes på företag med kontorsanställda. Metod Studiegruppen bestod av kontorsanställda kvinnor (N=4) från två olika företag. Studien hade en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer. Två intervjuguider användes, en anpassad för HR-ansvariga och en för anställda. Intervjuerna spelades in med iPhones egna applikation för röstinspelning. Samtliga intervjuer transkriberades för att sedan analyseras. I analysen delades innehållet in i kategorier utifrån de teman som identifierades. Resultat Företagen som deltog i studien hade kommit olika långt med sitt hälsoarbete. Det ena hade ett framgångsrikt hälsoarbete medan det andra företaget inte bedrev ett alls i dagsläget. Det hälsoarbete som konstaterades var i form av gym och gruppträning på arbetsplatsen, friskvårdsbidrag, strategisk matsal, föreläsningar samt medarbetardrivna föreningar. Båda företag ansåg att det kunde göras mer i hälsofrågorna. Förutsättningarna såg olika ut på företagen vilket korrelerade med hur hälsoarbetet såg ut. HR-ansvarig och anställd gav lika svar men den anställde gav en mer verklig bild av verksamheten. Slutkommentar Det finns en skillnad i hur hälsoarbetet ser ut mellan olika företag. Skillnaderna handlar om bland annat förutsättningar och prioriteringar på arbetsplatsen. Att arbeta mer med hälsa skulle kunna gynna arbetsplatsen i form av minskat antal sjukskrivningar och ekonomisk vinning. Hälsoarbete av preventiv form är troligtvis mest effektivt. / Purpose The purpose of the study was to examine how human resources managers and employees experienced health work, regarding health behaviors at office-based companies. Methods Four female office employees participated in the study. The study had a qualitative approach and semi structured interviews were used. Two interview guides were adapted, one towards HR-managers and one for employees. All interviews were recorded by the pre installed iPhone voice recording application. The interviews were transcribed and analysed. Results There was a big difference regarding the health work between the companies who participated in the study. One of the companies had developed a successful health work while the other company didn’t have one at all. Gym and fitness classes at the workplace, healthcare contribution, good food options, lectures and societies run by employees are advantages the companies had to offer. Still, both companies felt like more could be done. The companies had different prerequisites to pursue a health work and how good the prerequisites were correlated with the amount of health work being done. The HR-managers and the employees gave equal answers, but the employee showed a more genuine view of the workplace. Conclusion The workplace related health work looks different companies in between. The differences depend on prerequisites and priorities at the workplace, among others. A better health work could result in less people reporting sick and an economic gain for the company. A preventive health work is probably the most effective choice.

Sammanfattning Syfte & frågeställningar Syftet med föreliggande uppsats är att med hjälp av intervjuer kartlägga hur friska personer som tidigare har haft diagnosen anorexia nervosa samt bedrivit någon form av idrott upplever att träning har påverkat deras insjuknande i och tillfrisknande från sjukdomen.  Hur upplever personer som tidigare har haft diagnosen anorexia nervosa att träning har påverkat insjuknandet i och tillfrisknandet från sjukdomen? Vad har personer som tidigare har haft diagnosen anorexia nervosa för personliga erfarenheter och upplevelser av träning som en del av behandlingen? Metod En kvalitativ studie genomfördes med semi-strukturerade telefonintervjuer. Med en semistrukturerad intervjuform får deltagarna möjligheten att berätta om sina egna erfarenheter och upplevelser. Deltagarna i studien var fyra kvinnor mellan 23–34 år. Alla individer hade sin ätstörningsdebut i tonåren men har nu varit friskförklarade sedan en tid tillbaka. Intervjuerna spelades in digitalt för att sedan transkriberas och analyseras med ett induktivt förhållningsätt.  Resultat Resultatet presenteras i två huvudteman som kom fram under analysarbetet: Faktorer i insjuknandet och Faktorer i tillfrisknandet. Resultatet visar att träningen förmodligen har en betydande roll både i själva insjuknandet och i tillfrisknandet, men fler studier om upplevelsen av träningens roll behövs. Flera olika faktorer samspelar både vid insjuknandet och tillfrisknandet, men exakt vad som beror på vad är svårt att avgöra. Oavsett träningens roll i sjukdomen ansågs träningen mycket viktig för samtliga deltagare. Att träna under behandling var inget deltagarna hade några erfarenheter av då samtliga fick träningsförbud.  Slutsats Trots att träningen har påverkat deltagarnas insjuknande i ätstörningen framstår ändå träningen främst som något positivt och glädjefyllt. I och med den här uppsatsen har vi fått ta del av flera personliga berättelser och erfarenheter om träningens roll vid anorexia nervosa, vilket kan hjälpa andra att få en insikt i hur detta komplexa samspel av faktorer fungerar.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka faktorer som kan öka motivationen till vardagsmotion på en befolkningsnivå i Sverige samt om det finns något samband mellan self-efficacy och individers motivation till fysisk aktivitet i vardagen. Studiens frågeställningar var: 1) Vilka allmänna faktorer har betydelse för att människor i Sverige ska känna motivation till fysisk aktivitet i vardagen? 2) Vilka fysiologiska och psykologiska faktorer har betydelse för att människor i Sverige ska känna motivation till fysisk aktivitet i vardagen? 3) Finns det ett samband mellan self-efficacy och motivation till vardagsmotion? Metod En enkät har använts och 200 svar samlades in. Enkäten som använts är framställd genom ett urval av frågor som passar syftet och frågeställningen för studien. Enkäten är skriven på svenska. Enkäten innehåller modifierade och översatta frågor från frågeformuläret BREQ-2, frågor från GIH: s hälsoenkät samt några kompletterande egenskrivna frågor. Resultaten för de två första frågeställningarna i studien behandlades i Excel och redogörs för som absoluta värden eller i procent i förhållande till antalet svar. För att framställa resultaten från studiens tredje frågeställning har ett Spearman´s rho test använts. Signifikantnivån sattes till p<0,05. Resultat Resultatet visade att mer tid, sällskap vid aktivitet samt tryggare omgivning är de viktigaste allmänna faktorerna för ökad motivation. De viktigaste fysiologiska och psykologiska motivatorerna var enligt respondenterna allmänna hälsovinster, förbättrad kondition och ökad energinivå och bättre hantering av stress. Inga signifikanta samband kunde ses mellan motivation och self-efficacy (p=0,059 till 0,676). Slutsats Det finns flera allmänna, fysiologiska och psykologiska faktorer som kan bidra till en ökad motivation hos befolkningen i Sverige. Det verkar dock inte finnas något samband mellan motivation och self-efficacy. / Aim The aim of the study is to research factors that may increase the motivation for daily physical activity at a population level in Sweden and if there is any correlations between people´s self-efficacy and motivation for daily physical activity. The research questions of the study were: 1) What factors are important for people in Sweden to experience motivation for daily exercise? 2) What physiological and psychological factors are important for people in Sweden to make them feel motivated to exercise daily? 3) Are there any correlations between people´s self-efficacy and motivation towards daily physical activity? Method A questionnaire has been used and 200 answers were collected. The questionnaire that has been used is made through a selection of questions that fits the aim and research questions. The questionnaire is written in Swedish. The questionnaire contains modified and translated questions from the existing questionnaire BREQ-2, and questions from GIH: s health questionnaire and a couple of self-written questions. The results of the first two questions of the study was processed in Excel and are described as absolute values or percent in relation to the number of responses. A Spearman´s rho test has been used to produce the results of the study´s third question. The level of significance was set to p<0,05. Results The results showed the more time, company in activity and a safer surrounding was the most important general factors for increased motivation. The most important physiological and psychological motivators were, according to the respondents, general health benefits, improved fitness and better management of stress. No significant relationship could be seen between motivation and self-efficacy. (p= 0,059 to 0,676). Conclusions There are several general, physiological and psychological factors that may contribute to a higher motivation in the population of Sweden. However, it does not seem to be any relationship between motivation and self-efficacy.

No description available.