Syfte och frågeställning Syftet med denna studie är att studera om det finns något samband mellan fotbollstränares aktioner och spelarnas kreativitet, samt om fotbollsspelares kreativa aktioner skiljer sig i antal mellan spelform och träningsform. Hur ser sambandet ut mellan fotbollstränares aktioner och spelarnas kreativitet? Finns det några skillnader i antalet kreativa aktioner per minut mellan spelform och träningsform? Studiens hypotes är att fotbollsspelare utför fler kreativa fotbollsaktioner i träningar där tränaren i högre grad använder sig av spelform och frågor. Metod Både tränarnas aktioner och träningsmetodik, samt spelarnas kreativitet mättes med hjälp av systematiska observationer. För att mäta tränarnas träningsmetodik och aktioner användes en modifierad version av observationsschemat Coach Analysis and Intervention System (CAIS), medan spelares kreativa aktioner bedömdes subjektivt av två experttränare, i likhet med kreativitetstesten Consensual Assessment Technique (CAT). Resultat Resultaten stödde generellt studiens hypotes. Wilcoxon tecken-rangtest visade att det fanns skillnader i antalet kreativa aktioner per minut mellan spelform och träningsform (Z = -3,059; p < 0,05). Flest kreativa aktioner per minut utförs i spelform. Dessutom fanns ett positiv samband mellan kreativa aktioner och frekvensen öppna frågor (rs= 0,71, p < 0,01) och instruktioner – positiva (rs= 0,82, p < 0,01), samt ett negativt samband mellan kreativa aktioner och tystnad – fokus på träning (rs= -0,70, p < 0,05). Slutsats Resultaten från denna studie har lyft fram relationen mellan kreativitet, tränares aktioner och träningsmetodik. Avsikten är inte att resultaten ska tolkas som rekommendationer för hur fotbollstränare bör arbeta för att främja kreativiteten. Faktum är att mycket mer forskning behövs innan sådana rekommendationer kan ges. Det går dock att skönja tendenser som pekar på att det som fotbollstränare är viktigt att vara aktiv och stötta spelarna med frågor och instruktioner, samt utgå från en träningsmetodik som utmanar spelarnas flexibilitet. / Aim The purpose of this study is to study whether there is any correlation between soccer coaches’ actions and the creativity of the players, as well as whether soccer players' creative actions differ in number between play form and training form. What does the relationship look like between soccer coaches’ actions and the creativity of players? Are there any differences in the number of creative actions per minute between play form and training form? The study's hypothesis is that soccer players perform more creative soccer actions in trainings where the coach uses more play form and questions. Method The coach's actions, training methodsand players' creativity were measured using systematic observations. To measure training methods and training actions, a modified version of the Coach Analysis and Intervention System (CAIS) was used, while the creative actions of players were subjectively assessed by two expert coaches, similar to the Consensual Assessment Technique (CAT) creativity test. Results The results generally supported the study's hypothesis. The Wilcoxon sign-rank test showed differences in the number of creative actions/min between play form and training form (Z =  -3,059; p <0.05). Most creative actions/min were performed in play form. In addition, there was a positive correlation between the creative actions and the frequency of open questions (rs= 0.71, p <0.01) and instructions – positive (rs= 0.82, p <0.01), and a negative relationship between the creative actions and silence – focus on training (rs= -0.70, p <0.05). Conclusions The results of this study have highlighted the relationship between creativity, coaches’ actions and training methods. The intention is not that the results should be interpreted as recommendations for how soccer coaches should work to promote creativity. In fact, much more research is needed before such recommendations can be given. However, it is possible to see tendencies that point to the fact that it’s important for soccer coaches to be active in their coachingand support the players with questions and instructions, as well as use training methods that challenges the players’ flexibility.

Syfte Antalet överviktiga människor har ökat i Sverige och Folkhälsomyndigheten har bekräftat att vi idag har över 50 procent med övervikt eller fetma. Syftet med studien var att undersöka vad motivationen har varit för olika individer som lyckats med viktnedgång vid kostförändring och vilka hinder de haft på vägen, samt att ta reda på vilka emotionella faktorer som påverkat den processen. Även att se till deras bakgrund för att kunna jämföra vilka förändringar de fått efter viktnedgången. Metod Vi utförde en kvalitativ studie för att mer ingående kunna undersöka motivationen och metoder vid en lyckad kostförändring vid viktnedgång. Det utfördes fem semistrukturerade intervjuer med respondenter valda ur ett bekvämlighetsurval som bestod utav vuxna personer mellan 18-48 år som tidigare varit överviktiga och gjort en kost- och livsstilsförändring som bidragit till viktnedgång där de har nått sin idealvikt samt lyckats behålla vikten. Den teori vi använt oss av var den transteoretiska modellen som har kopplats till respondenternas processer. Resultat I studien framkom det både likheter och individuella skillnader mellan respondenterna. De olika processerna som framkom hade tydlig koppling till den transteoretiska modellen. En stor gemensam nämnare var att de alla hade varit överviktiga sedan barnsben och haft stor okunskap om deras tidigare kostvanor. Tröstätande har även varit en stor del i deras tidigare liv. Då de gått ner i vikt motiverades de främst av sin egen förmåga till att rasa i vikt samt att hitta sin egen metod som fungerar för just dem och att ha lärt känna sin egen kropp bättre. Slutsats Studien visade på olika individuella metoder där respondenterna haft framgång med att hålla motivationen vid kostförändring och viktnedgång. Processen de genomgått har bidragit till att de har förbättrat livskvalitén och hälsotillståndet markant.

Bakgrund: Tillskott av vitamin D är rekommenderat för att garantera en optimal fysisk prestation, särskilt då brist på vitamin D är förekommande, även hos atleter. Det uppskattas att en miljard människor i världen har brist. För lite mängd vitamin D i kroppen ökar risken för stressfraktur, sjukdom, och försämrar musklernas återhämtning hos atleter. Tidig identifikation av atleter med brist på vitamin D är viktigt för att förbättra deras fysiska prestation samt för att förhindra skador mängd vitamin D ökar antalet typ II muskelfibrer, de explosiva muskelfibrerna, medan brist på vitamin D reducerar antalet typ II muskelfibrer genom atrofi. Syfte: Syftet var att undersöka vilken effekt vitamin D supplementering har på atleter med vitamin D brist. Metod: Studien är utformad som en litteraturöversikt över den samlade aktuella kunskapen inom området. Alla randomiserade kontrollerade studier som var relevanta och betydande för syftet inkluderades, totalt 8. Resultat: Sex av de åtta inkluderade studier undersökte effekten av D-Vitamin supplementering på styrka, en studie undersökte effekten på simhastighet, och 2 studier undersökte effekten på aerob kapacitet. Tre av de sex studierna som undersökte effekten på styrkeparametrar med ett intag på 2000 IU – 5000 IU/dag, visade en förbättring i styrka/muskelfunktion hos atleter med låga vitamin D nivåer eller bristtillstånd, jämfört med placebogruppen. De två andra studierna som undersökte styrka/muskelfunktion, visade ingen effekt på styrkerelaterade variabler hos testgruppen vid intag på 3750 – 5000 IU/dag. Studien på effekten på simhastighet kombinerat med styrka och de två studierna som undersökte effekten av vitamin D tillskott i relation till uthållighetsförmågan, visade ingen effekt på prestationsförmågan vid intag av 2000 IU – 3000 IU/dag. Konklusion: Efter att har granskat och analyserat insamlade artiklar, och de underlag som använts för att besvara frågeställningen är konklusionen, att resultaten är motsägelsefulla då hälften av studierna visar att D-vitamin supplementering har positiv effekt på varierande prestationsvariabler och resterande visar ingen effekt. Dock krävs betydligt mer forskning för att säkerställa vitamin D som prestationsstimulerande medel på den fysiska prestationen.

Organized spontaneous sport is a new form of sport that has occurred through the last year’s ventures of "The Sports lift". The aim was to attract physically inactive young people to participate. Previous research has, however, shown that the efforts mostly missed their target as primarily physically active boys participated in the activities. Therefore, the aim of this study was to increase the understanding of the involved young people´s experiences of their participation in organized spontaneous sport. The research questions focused on two aspects of the experience: (1) the meaning the young people ascribe to the activity, and (2) the experience of the logic of organized spontaneous sport. The study's theoretical framework was based on developmental ecology (Bronfenbrenner, 1979, 1995, 1999; Bronfenbrenner & Morris, 1998, 2006) and Tangen's (2004) concepts of embodied knowledge, embedded expectations and movements. The study was designed as a case study where individual interviews (n=6) were used to collect data. Interviews were conducted with three boys and three girls (aged 12 -15) that participated in the activities on a regular basis. Among the interviewees there were both previously in-active and active young people. The results showed that the function of the activities as an inclusive meeting point was valued very highly by the young people. It was an uncommon opportunity to do leisure time sporting activities with peers other than their closest friends and also in gender mixed groups. Further, the results showed that the experience of organized spontaneous sport was different for boys and girls. Gender role expectations, linked to particular gender coded sports, produced different experiences depending on the activity. Overall, however, the young people appreciated the mix of flexibility and organization that characterizes organized spontaneous sport and described it as something different from what organized sport offers.

Syfte och frågeställning Syftet med denna uppsats är att undersöka hur man som idrottslärare kan motivera inaktivasamt lågaktiva barn till fysisk rörelse under idrottstimmar. Frågeställningar: • Vilka strategier använder idrottslärare för att motivera inaktiva elever till att delta iundervisningen? • Hur fungerar dessa strategier? Metod Studien har en kvalitativ ansats och består av intervjuer och observationer, detta för att hittasvar på studiens frågeställningar. Fyra olika idrottslärare har intervjuats, två av dessa lärarehar även observerats under deras lektion. I studien har tre slumpmässigt valda klasserobserverats. Studiens teoretiska utgångspunkt är motivationsteorin. Resultat Studien visar att positiv feedback är en stor källa till motivation. Genom att skapameningsfullhet i ämnet idrott och hälsa så ökar man motivationen hos barnen. Dessa strategierfungerade till stor del hos alla barn. Slutsats Det är viktigt att skapa meningsfullhet för eleverna för att de ska känna motivation. Men ävensom lärare att finna motivation i sitt arbete / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 6-9. Ht 2011</p>

Syfte &amp; Frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka hur fysiskt aktiva ungdomar är på sitt sommarlov. Frågeställningarna som ska besvaras är följande: - Vad gör ungdomar på sitt sommarlov? - Uppnår ungdomarna i studien WHO´s rekommendationer för daglig fysisk aktivitet? - Vilka faktorer påverkar ungdomars fysiska aktivitet på sommaren? Metod Studien består av en kvantitativ metodansats där digitala enkäter har besvarats. Studien utfördes på 104 ungdomar som går i årskurs 7, 8 eller 9. 91 ungdomar har besvarat samtliga frågor i enkäten. Utskicket gjordes via sociala medier via bekanta som i sin tur skickade enkäten vidare till ungdomar. Resultat Det ungdomarna gör på sitt sommarlov varierar beroende på om de är fysiskt aktiva eller inte. Studien visar också att ungdomarna inte uppnår WHO:s rekommendationer för fysisk aktivitet. Vad som påverkar ungdomarnas fysiska aktivitet under sommarlovet beror dels på deltagandet i undervisningen i idrott och hälsa undervisningen och om de har pratat om att vara fysiskt aktiv på sitt sommarlov. Studien uppvisar liknande resultat från tidigare forskning om barn fysiska aktivitet på sommarlovet jämfört med skolterminen. Även motivation, betyg, föräldrar och syskons fysiska aktivitet samt ifall ungdomarna deltar i en idrottsklubb eller inte har en betydelse eller en påverkan. Slutsats Slutsatsen i studien är att ungdomar inte uppnår rekommendationerna för daglig fysisk aktivitet under sitt sommarlov. Detta leder till att ungdomarna istället blir stillasittande. Olika faktorer påverkar detta där motivation och mängden fysisk aktivitet hos de vuxna i ens närhet verkar spela in. 3 Innehållsförtecknin / <p>Idrott III</p>

No description available.

No description available.

I Sverige har cirka 90 procent av alla ungdomar någon gång varit medlem i en idrottsförening. Många utövar flera idrotter, men några specialiserar sig endast på en idrott. Tidig specialisering definieras som att en individ utövar en idrott exkluderad från andra idrotter. Tidig specialisering kan leda till överansträngningsskador samt försämrad psykisk hälsa.    Forskarna ser en trend globalt där tränare och föräldrar pushar barnen till att specialisera sig tidigt inom en idrott. Den allmänna synen från de är att desto tidigare en individ specialiserar sig desto bättre karriär får den individen.    Syftet med studien är att kartlägga aspekter av och konsekvenser med tidig specialisering för individer som deltar i lagidrotter i åldrarna 7 - 18 år.    En litteraturstudie utfördes baserad på 10 vetenskapliga artiklar. Databaserna som användes för att hitta de vetenskapliga artiklarna var Cinahl och Scopus. Författarna tematiserade för att dela upp resultatet i kategorier.    Resultatet delades upp i fem kategorier: överansträngningsskador, psykisk hälsa, sjukdom, prestation och kön. Resultatet visar att tidig specialisering tenderar att öka risken för överansträngningsskador och psykisk ohälsa. Sjukdom i olika former och den idrottsliga prestationen påverkas inte.    Resultatet i denna studie pekar på att tidig specialisering är mer negativ än positiv. Frågan är då varför ungdomar börjar specialisera sig tidigt. Forskning tyder på att tränare och föräldrars påverkan har stor betydelse. De pushar barnen mot tidig specialisering i tro att barnen får en fördel i sin idrott utav det.    Några slutsatser är att tjejer specialiserar sig mer frekvent än killar. Tidig specialisering leder till ökad risk för överansträngningsskador samt psykisk ohälsa. Prestation ökar inte vid tidig specialisering och det gör inte heller risken för sjukdom i olika former.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka och beskriva vilka könsnormer som framkommer i gymnastiken enligt finländska högstadieelever. Syftet var också att undersöka och tolka elevers upplevelser av jämställdhet i skolämnet gymnastik. Frågeställningarna var: - Hur beskriver högstadieelever en gymnastiklektion?- Vilka könsnormer kommer till uttryck i dessa beskrivningar?- Hur upplever högstadieelever jämställdhet mellan könen i ämnet gymnastik?  Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod där data samlades in genom högstadieelevers beskrivningar av gymnastiklektioner. 36 högstadieelever i årskurs åtta i ett högstadium i Helsingfors fick som uppgift av sin lärare i svenska och litteratur att beskriva en gymnastiklektion. 20 elever och deras vårdnadshavare gav sitt samtycke att delta i studien. Uppgiften som eleverna fick, gick ut på̊ att anonymt skriva en text om sina upplevelser och känslor av skolämnet gymnastik. Denna datainsamlingsmetod användes för att ta reda på hur elever upplever skolgymnastiken samt vilka könsnormer som framkommer. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Studiens resultat visade att det framkommer könsnormer som kan begränsa elevers deltagande i olika aktiviteter under gymnastiklektionerna. Både flickor och pojkar gillade skolgymnastiken men ett flertal flickor hade negativa upplevelser av ämnet. Flera flickor upplevde sig själva som sämre på olika aktiviteter i gymnastiken än vad pojkar upplevde. Vidare visade resultatet att det fanns hierarkier mellan könen i skolgymnastiken vilket påverkar på jämställdheten. Speciellt av flickor upplevs inte gymnastiken jämställd. Det framkom i flickors beskrivningar att pojkar har en större inverkan på undervisningsinnehållet och dominerar i olika aktiviteter under lektionerna.  Slutsats: Av resultatet kan man tolka att gymnastiksinnehållet gynnar speciellt idrottsintresserade elever med maskulina drag eftersom gymnastiken innehåller traditionella maskulina värderingar, så som tävlingsmoment och bollsporter. Undervisningsinnehållet bör vara så mångsidigt som möjligt och bör bestå av aktiviteter som kan anses både maskulina och feminina samt könsneutrala. Studiens resultat tyder på att skolan och lärare bör stärka elevers självbild, speciellt flickors. Elever ska ha en möjlighet att delta på lika villkor och elever ska ha en möjlighet att se sig själva som lika bra oavsett kön. Skolan och lärare behöver kunskap om könsnormer och könsmaktstrukturer för att skapa en mer jämställdundervisning där både flickor och pojkar känner att undervisningsinnehållet är rättvist. / Aim and research questions: The aim of this study is to investigate and describe the gender norms that Finnish middle school students experience in PE lessons. The purpose is also to investigate and interpret students’ experiences of gender equality in PE. The research questions were: - How do middle school students describe a PE lesson?- What kind of gender norms appear in these descriptions?- How do middle school students experience gender equality in PE? Method: The study was conducted with a qualitative method where data was collected through students' descriptions of PE lessons. 36 students in the 8th grade from a middle school in Helsinki were given a task by their teacher to describe a PE lesson in their school. 20 students and their legal guardians gave their consent to participate in the study. The task was to write a text anonymously about their experiences of a PE lesson. This data collection method was used to find out how students experience PE and what gender norms appeared. A qualitative content analysis was applied to the material.  Results: The results of the study showed that there are gender norms that can limit students' participation in various activities during PE lessons. Both girls and boys liked PE, but several girls had negative experiences of the subject. Several girls experienced themselves not good enough at different activities in PE and several boys described themselves as good at different activities in PE. Furthermore, the results show that there are gender hierarchies in PE, which affect gender equality. PE is not perceived as equal, especially not by girls. It emerged from girls' descriptions that boys have a greater influence on the content in PE and dominate in various activities during the lessons. Conclusions: From the results, it can be interpreted that the content of PE benefits especially sports-interested students with masculine traits, because PE contains values generally perceived as masculine, such as competition and ball sports. The content of the lessons should be as diverse as possible. The lessons should consist of activities that can be considered both masculine and feminine as well as gender neutral. Students should have an opportunity to participate on equal terms. The results suggest that the school and PE teachers should develop students’ self-esteem, especially that of girls. Students should have an opportunity to see themselves as equally good regardless of their gender. The school and teachers need more knowledge of gender norms and gender power structures to create a more equality-based teaching where both girls and boys feel that the content of PE is fair.