Bakgrund: En ny reglering har införts den 1 januari 2018, vilket är IFRS 9 finansiella instrument som ersätter IAS 39. Värdering och redovisning förändras från en objektiv till en subjektiv bedömning av kreditförluster. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilken effekt IFRS 9 har på svenska banker efter införandet. Studien undersöker även om effekten varierar beroende av bankers storlek. Metod: För att uppnå studiens syfte har en kvantitativ studie med deduktiv ansats tillämpats. Sekundärdata har inhämtats ur bankernas årsredovisningar för 2018 från respektive hemsida. Banker som ingår i studien är 43 svenska banker som står under Finansinspektionens tillsyn. Studiens tre hypoteser testades med hjälp av ttest, där parvis observation gjordes mellan åren 2017 och 2018. Resultat och slutsats: Resultatet visade en signifikant förändring av totala kapitalrelationen och kärnprimärkapitalrelationen i de större bankerna, vilka nyckeltalen var lägre efter införandet av IFRS 9. Egna kapitalet, kreditförlusterna och soliditeten kunde inte visa någon signifikant förändring. Slutsats av studiens resultat är att införandet av IFRS 9 haft en marginell effekt på svenska banker. / Background: The new regulation IFRS 9 has replaced IAS 39. The new regulation is subjective, forward-looking, compared with the old, objective model. Purpose: The purpose of our study was to investigate the effect IFRS 9 has on Swedish banks after the transition. Another aim is to study the effect of IFRS 9 on different bank sizes. Method: To achieve the purpose of the study, a quantitative method has been applied. Data has been obtained from annual reports for the year of 2018. The data consist of shareholders equity, balance sheet total and reported loan losses. Hypothesis testing has been done by using t-test Result and conclusion: The results can support a week significant positive effect on Tier 1 capital and capital adequacy ratio from large banks. No results could be found for Shareholders equity, Credit loss or Solidity.

IFRS 9 är en ny standard som avser att förbättra redovisningen av finansiella instrument. Detta grundade sig i finanskrisen 2008 då föregångaren IAS 39 fick motstå kritik för att redovisa kreditförluster för sent. Med IFRS 9 introducerades därför en ny framåtblickande nedskrivningsmodell där företagen blivit tvungna att ta hänsyn till framtida makroekonomiska faktorer. Tidigare forskning har främst studerat banker eller avsett att beräkna framtida effekter av IFRS 9 innan standarden implementerades 2018. Det har inte påvisats några väsentliga effekter av IFRS 9 inom banksektorn. Det som skiljer vår studie från tidigare studier är att vi försöker tyda effekter av implementeringen på olika sektorer samt att analysera om effekten av IFRS 9 har påverkat investerares beslutsfattande. För att uppnå syftet har en dokumentstudie på olika företag inom diverse branscher genomförts utifrån ett investerarperspektiv som grundar sig i IASB:s kvalitativa egenskaper. Resultatet av studien blir att det inte har skett några väsentliga förändringar i de finansiella rapporterna hos de olika företagen när det gäller värderingen. Utifrån de kvalitativa egenskaperna har informationen för en investerare blivit mer användbar samtidigt som relevansen i de finansiella rapporterna ökat. Detta har påverkat en investerares beslutsfattande positivt. Den skillnad som går att utläsa är att företagen har efter implementeringen ökat den årliga avsättningen till reserven för förväntade kreditförluster. Dock anser vi att den stora skillnaden med IFRS 9 först kan tydas i en lågkonjunktur. / IFRS 9 is a new standard which intend to improve accounting of financial instruments. The precursor IAS 39 was heavily criticized during the financial crises in 2008 because of its late recognition of credit loss. IFRS 9 introduces a new forward-looking approach that considers future macroeconomic factors. Previous research has mainly been studying banks and future effects of the standards implementation. No essential effects have been shown in previous research. What distinguishes our study is that we try to interpret the effects of implementation in different sectors and to analyze whether the effect of IFRS 9 has affected investors’ decision-making. To achieve the purpose of this thesis, a document analysis of different companies in various industries has been conducted. This thesis has been analyzed from an investors point of view which is based on IASB’s conceptual framework. This thesis has not seen any essential effects from the implementation of IFRS 9 in the financial reports. From the qualitative characteristics the financial information for an investor has improved and its relevance has increased, which has affected the investors’ decision-making, in a positive manner. After the implementation the big difference is that the annual deposition to the reserve for credit loss has increased for companies in all industries. Although, we believe that the big differences with IFRS 9 can first be interpreted in a recession.