Bakgrund: Endometrios är en sjukdom som drabbar runt 10 % av den kvinnliga befolkningen i Sverige. Sjukdomen kan leda till mycket svåra symptom och smärta med sjukfrånvaro och lidande som resultat. Sedan 2018 finns nationella riktlinjer för vård vid endometrios. Bedömning av livskvalitet med formuläret The Endometriosis Health Profile (EHP-30), ett endometriosspecifikt utvärderingsinstrument, rekommenderas i vårdriktlinjerna. EHP-30 är det enda validerade endometriosspecifika utvärderingsinstrumentet som finns i svensk översättning. Det saknas kunskap om användningen av utvärderingsinstrument inom endometriosteam i Sverige idag. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga användningen av och åsikter om utvärderingsinstrument inom endometriosteam i Sverige och de i teamet ingående vårdprofessionerna. Syftet var även att mer specifikt kartlägga användningen av det endometriosspecifika utvärderingsinstrumentet EHP-30 vilket rekommenderas i vårdriktlinjerna. Metod: En icke-experimentell tvärsnittsstudie baserad på en egenkonstruerad webbenkät med såväl flervals- som fritextfrågor. Studien riktade sig till endometriosteam i Sverige, resultatet baseras på 47 respondenter som svarade på enkäten. Resultat: 33 % av respondenterna använde utvärderingsinstrument samtidigt som 85 % av respondenterna ansåg att det är mycket eller ganska viktigt att använda vid bedömning av patienter med endometrios. VAS/NRS var det vanligast förekommande utvärderingsinstrumentet. Arton respondenter angav att de känner till EHP-30. Fyra respondenter angav att de använder EHP-30, en använder det regelbundet. Tids- och resursbrist samt dålig kännedom och dålig tillgänglighet anges som förklaringar till varför utvärderingsinstrument inte används. Slutsats: Utvärderingsinstrument för att skatta smärtintensitet användes i högre utsträckning än utvärderingsinstrument för exempelvis livskvalitet. Här kan finnas ett behov av att bättre lyfta in ett biopsykosocialt förhållningssätt när det gäller utvärdering av patienter med endometrios. Tillgängligheten och spridningen av EHP-30 behöver prioriteras precis som Socialstyrelsen anger i vårdriktlinjerna. Tid och resurser kan behöva tillsättas för att underlätta för verksamheterna att implementera EHP-30. / Background: Endometriosis is a condition that affects around 10 % of the female population in Sweden. The disease can lead to very severe symptoms and pain with sickness absence and suffering as a result. Since 2018 there are national guidelines for healthcare for endometriosis. Quality of life assessment with the form The Endometriosis Health Profile (EHP-30), an endometriosis-specific numeric rating scale, is recommended in the Clinical guidelines. EHP30 is the only validated endometriosis-specific patient reported outcome measure available in Swedish translation. There are knowledge gaps about which patient reported outcome measures that are used in endometriosis teams in Sweden. Purpose: Mapping of outcome and options on outcome measures for endometriosis within endometriosis teams in Sweden and the health professions included in the team. The purpose was also to more specifically map the use of the endometriosis-specific evaluation insrument EHP-30, which is recommended in the care guidelines Method: A non-experimental cross-sectional study based on a self-designed web survey with both multiple-choice and free-text questions. The study was aimed at endometriosis teams in Sweden, the result being based on 47 respondents who answered the questionnaire. Results: 33 % of the respondents used outcome measures, while 85% considered it is very or fairly important to use endometriosis patients. VAS/NRS was the most commonly used patient reported outcome measures. Eighteen respondents indicated that they know the EHP30. Four respondents stated that they use the EHP-30, one uses it regularly. The lack of time and resources as well as knowledge and availability are stated as explanations for the fact that evaluation instruments are not used. Conclusion: Numeric rating scales for estimating pain intensity are used to a greater extent than patient reported outcome measures for, for example, quality of life. There may be a need to better address a biopsychosocial approach in evaluating endometriosis patients. The availability and dissemination of the EHP-30 needs to be prioritized just as the National Board of Health and Welfare states in the health guidelines. Time and resources may need to be added to make it easier for the healthcare facilities to implement the EHP-30.

Title: Effect of physiotherapy in patients with endometriosis Objectives: The objective of this thesis is to evalute the effect of a six-week physiotherapy intervention including manual and exercise therapy approach on the quality of life assessed by The Endometriosis Health Profile-30 questionnaire, on dysmenorrhea assessed by The short-form McGill Pain Questionnaire and The Menstrual Distress Questionnaire, and on the number of functional impairments of the musculoskeletal system asssessed by the kinesiological analysis of eight women with diagnosed endometriosis. Methods: The practical part is a pilot study evaluating the contribution of the six-week physiotherapy intervention in eight women with diagnosed enometriosis. The therapy plan was constructed individually to deal with the objective findings using the combination of manual and exercise therapy with the aim of decreasing the presence of functional impairments of the musculoskeletal system. To evaluate the effect of therapy, standartized qualitative questionnaires, The Menstrual Distress Questionnaire, The short- form McGill Pain Questionnaire and The Endometriosis Health Profile-30 were used as well as the kinesiological diagnosis form. The probands filled out the questionnaires on the first day of their menstrual cycle before and after...

Bakgrund: Endometrios definieras som närvaro av livmoderslemhinnans vävnad utanför livmodern och är en inflammatorisk, östrogen-relaterad sjukdom som drabbar personer i fertil ålder. En individens fysiska och mentala hälsa påverkas negativt till följd av endometrios-relaterad smärta. Alla personer rekommenderas att vara fysisk aktiva eftersom det ger hälsofördelar.    Syfte: Syftet var att undersöka fysisk aktivitet, fysisk träning och vardagsmotion, och upplevd hälsorelaterad livskvalitet hos personer med endometrios, samt att undersöka om det fanns ett samband mellan fysisk aktivitet och upplevd hälsorelaterad livskvalitet.    Metod: Studien var en kvantitativ icke-experimentell tvärsnittsstudie med deskriptiv design.  Konstaterad endometiosdiagos, minst 15 års ålder samt medlem i någon av de större Facebookgrupperna kring endometrios i Sverige var inklusionskriterier för studien. Fysisk aktivitet studerades med hjälp av socialstyrelsens indikatorfrågor. Fysisk aktivitet räknades om till index 3-19, höga värden visar hög fysisk aktivitet. Hälsorelaterad livskvalitet mättes med EHP-30. Index på EHP-30 räknades om till 0-100, där låga värden indikerar god livskvalitet. Korrelation studerades med hjälp av Spearmans rangkorrelationstest.   Resultat: Av 261 deltagare var resultatet för medianen för fysisk aktivitet 10, vilket är under 150 minuter fysisk aktivitet/vecka. Avseende hälsorelaterad livskvalitet var median 55,8, vilket påvisade en påverkad hälsorelaterad livskvalitet.  Det fanns ett svagt samband mellan fysisk aktivitet och hälsorelaterad livskvalitet (r=-0,3 och p <0,001).  Slutsats: Det var ett svagt samband mellan fysisk aktivitet och hälsorelaterad livskvalitet hos personer med endometrios. / Background: Endometriosis is defined as uterine lining tissue outside the uterus and is an inflammatory, estrogen-related disease that affects people of fertile age. An individual's physical and mental health is negatively affected by endometriosis-related pain. All people should be physically active because of the health- benefits.    Objective: The purpose was to examine physical activity, physical exercise and everyday exercise, and perceived health-related quality of life in people with endometriosis, also to investigate the correlation between physical activity and health-related quality of life.   Methods: The study was a quantitative non-experimental cross-sectional study with descriptive design.  Endometriosis diagnosis, a minimum of 15 years and a member of one of the large Facebookgroups about endometriosis in Sweden were the inclusion criteria. Physical activity was studied using the National Board of Health and Welfare's physical activity questions. The index was converted to 3-19, high scores show high physical activity. Health-related quality of life was measured with EHP-30. The index was converted to 0-100, low scores indicate good quality of life. Correlation was studied with Spearman's rank correlation test.    Results: Of 261 participants, the median result for physical activity was 10, less than 150 minutes/week of physical activity. In Health-related quality of life the median results were 55,8, an affected health related quality of life. There was a weak correlation between physical activity and health related quality of life (r = -0.3 and p <0.001).    Conclusion: There was a weak correlation between physical activity and health related quality of life.