The construction industry is responsible for about one third of the annual global GHG emissions and its products carry significant lock-in risks: infrastructure and structures built today will contribute to anthropogenic GHG emissions for the next decades. Due to operational diversity, structural complexity, and the emission fluctuations associated with project-based work, construction companies struggle, however, with defining relevant carbon reduction targets. This study aimed at deriving a conceptual model for how these organizations can set targets that are meaningful in respect to their business characteristics. Conducted as a case study of the Skanska group, a qualitative approach was used: Interviews with different business units as well as literature reviews about the existing target setting methodologies, science-based methods, and approaches in other yet similar industries as well as competitors were leveraged to collect information. This data was qualitatively analyzed, discussed and compared against the requirements of defining reduction targets in the construction industry. An overarching, company-wide target is neither practically conceivable nor environmentally robust. Companies such as the Skanska group are recommended to differentiate between their different operations and to develop separate targets for each. Depending on the business volatility of these operations absolute or relative target setting methods are to be used. Meaningful relative targets require operations with low emission homogeneity to be broken down into further separate targets for individual activities, e.g., individual targets for the manufacturing of asphalt and concrete. Construction work itself has to be addressed by individual targets on project level for each project type, e.g., highways, bridges, offices, and residential, in order to avoid the issues of structural complexity and emission fluctuations. Creating a company-wide performance indicator embracing all construction work is only possible by normalizing these project-based targets a second time, e.g., by measuring the turnover of projects meeting the individual reduction targets.

Ökade krav på hållbarhet bland företag tillsammans med en allt mer komplex leverantörskedja medför ett ökat behov av nya verktyg. Ett sådant verktyg är mjukvara specifikt utvecklad för att hantera hållbarhet. I denna undersökning inkluderas små, medelstora och stora företaget och syftet har varit att ta reda på hur dessa nya digitala verktyg kan förbättra företagens hållbarhet samt utreda vad företagen har för inställning till användning av mjukvara för hållbarhet. Undersökningen bestod av en litteraturstudie, enkätundersökning samt intervjuer. Litteraturstudien genomfördes för att få en överblick över den nuvarande situationen på marknaden för hållbarhetsmjukvara, samt för att få en djupare förståelse för ämnet. Enkätundersökningens syfte var att få en överblick över företagens inställning och attityd kring hållbarhetsmjukvara. Intervjuerna genomfördes sist för att få en djupare förståelse och insikt i företagens arbetsmetoder och deras inställning till användningen av digitala verktyg som stöd i hållbarhetsarbetet. Resultatet av undersökningen visar att företagen överlag är positivt inställda till att användningen av hållbarhetsmjukvara. De verktyg som finns tillgängliga i dagsläget är ofta inte anpassade till arbetet med hållbarhet men används ändå. Vidare visar denna undersökning att företagen kan tänka sig att börja använda hållbarhetsmjukvara, så länge mjukvaruleverantörerna kan uppvisa någon form av nytta med att börja använda dessa verktyg. Nytta i det här fallet kan innebära allt från sparad arbetstid till underlättande av kommunikation. Företagen är försiktigt positiva och inser själva att nya sätt att jobba är nödvändigt för att hänga med i utvecklingen på hållbarhetsområdet där kraven hela tiden ökar. Det främsta användningsområdet för hållbarhetsmjukvara är i dagsläget insamling och sammanställning av hållbarhetsdata och den viktigaste egenskapen hos hållbarhetsmjukvara är enligt företagen användarvänlighet. Slutligen konstateras att marknaden för hållbarhetsmjukvara väntas växa. Det gäller därför för mjukvaruleverantörer att erbjuda en produkt som underlättar företagens hållbarhetsarbete. Företagen är villiga att undersöka införandet av hållbarhetsmjukvara, så länge implementeringen kan motiveras med någon form av affärsnytta.

This report covers the social sustainability agenda in the suburbs Rosengård and Kroksbäck, situated in Malmö. These suburbs where constructed mainly in the years 1960-1975 and are now in need of refurbishing. There is also a housing shortage in Malmö and the demand is mainly for inexpensive apartments. Young adults, students, immigrants, senior citizens and families alike are looking for places where they can afford to live. The high demand for living space and the need of renovation could spark a gentrification process which would not be socially sustainable. The main actors whose social sustainability agendas are reviewed are the municipality of Malmö and the municipal owned housing company of MKB as well as the tenants’ association. The report also covers how the dialogue between the residents in Rosengård, the civil servants of the city and the landlords is carried out. Reactions from the residents in Rosengård have been researched in newspapers, but it proved hard to find while criminal reports where abundant. Lastly two examples on how the social sustainability agenda have been carried out in Gothenburg is presented. The methodology which the results are based on is a literature review. The report finds that both Malmö and Gothenburg are using a matrix formed decision tool in order to incorporate social aspects in all planning decisions. This is something which works well in both cities. The municipality of Malmö took a decision in 2014 that the social justice will increase when building new apartments. They do however realize the most of the newly constructed homes might be too expensive but they hope that this will eventually free up cheaper apartments. Different investment programs have been initiated in Rosengård, Rosengård I förvandling is one of them. Part of this program was based on local farming and different pedagogical activities. MKB are using social clauses when hiring different contractors, they stipulate that ten percent of the workforce should be locals or people who previously have been unemployed. This would be one the few tangible solutions which MKB is contributing with to solving the problem with lack of social sustainability. The tenants’ association is mainly focusing on minimizing the rent increase. They do however see a potential in so called neighborhood effects such as social learning were tenants are affecting other tenants in a positive way. The tennants’ association believes, as do the municipality of Malmö, that this can be achieved partly by constructing new houses among the older ones. The dialogue between the residents and the municipality used to be characterized as too little too late in the planning process. The revised aim with the dialogue is now to bring the citizens opinions into the decision process at an earlier stage. A potential problem could be the language barriers as there are many immigrants living in suburban Malmö. However in projects where the dialogue where given a priority the outcome became a success and the decision enjoys a broad support. As a recommendation for future research, a survey or deep interviews with the residents on their thoughts about actions taken to increase the social sustainability could be carried out. This is something which this report is lacking, good feedback from the residents. / Den här rapporten behandlar olika aktörers bidrag till den sociala hållbarheten i Malmös förorter. Dessa förorter byggdes mellan åren 1960-1975 och är nu i stort behov av upprustning. Samtidigt lider Malmö av en stor bostadsbrist och det är främst bostäder med låga hyror som efterfrågas. Ungdomar, studenter, invandrare, pensionärer och familjer letar efter bostäder som de har råd med. Stor efterfrågan på bostäder och ett stort renoveringsbehov kan innebära en gentrifiering som inte är socialt hållbar. De aktörer vilkas sociala hållbarhetsarbete har undersökts är Malmö stad, det kommunala bostadsbolaget MKB samt hyresgästföreningen. Dessa är organisationer som har en stor möjlighet att påverka agendan runt den sociala hållbarheten i Malmös förorter. Vidare undersöker rapporten också på hur arbetet med medborgardialog ser ut samt vilka reaktioner olika satsningar fått från de boende. Slutligen så redovisas två erfarenheter från Göteborgs miljonprogramsområden. Rapporten baseras på en litteraturstudie. Undersökningen visar att både Malmö och Göteborg jobbar med en form av matrissystem för att säkerställa att den sociala hållbarheten inkluderas i planfrågor och har visat sig fungera bra i båda städerna. Malmö kommun tog 2014 ett beslut om att social rättvisa ska vara vägledande vid nybyggnation av flerfamiljshus. Det finns en insikt i att många nybyggda lägenheter kan bli dyra men förhoppningen är att detta ska frigöra billigare bostäder. Olika investeringsprogram har sjösatts i Rosengård där Rosengård i förvandling är ett exempel. Delar av detta program fokuserar på olika pedagogiska aktiviteter och stadsodling och en bieffekt har blivit att människor har fått en mer positiv syn på Rosengård. MKB fokuserar sitt sociala hållbarhetsarbete på sociala klausuler för underleverantörer där målet är att tio procent av arbetarna ska vara bosatta i området eller tidigare arbetslösa. Hyresgästföreningens fokus ligger på att hålla hyreshöjningarna på en så låg nivå som möjligt men de ser också en potential med såkallade grannskapseffekter, där boende påverkar andra boende på ett positivt sätt. Hyresgästföreningen och Malmö stad tror att detta är något som delvis kan uppnås genom att bygga nya flerbostadshus bland äldre bebyggelse. Medborgardialogen har tidigare karakteriserats av att den varit fokuserad på att informera de boende om olika beslut. Det nya målet med medborgardialogen är att det ska föra in de boendes åsikter som en aktiv del i beslutsprocessen i ett tidigt stadium. Ett potentiellt problem är de språkbarriärer som kan uppstå i ett så multikulturellt samhälle som Malmö. Erfarenheter visar dock på goda resultat i projekt där medborgardialogen prioriterats. Det visade sig problematiskt att finna reaktioner från de boende som är kopplade till de olika initiativen som syftar öka den sociala hållbarheten. Genomförandet av en sådan studie med hjälp av enkäter eller djupintervjuer är ett förslag för att nå ökad kunskap och ett förslag på fortsatt forskning inom området.

I uppsatsen undersöks ett antal aktörer från näringslivet för att se hur de beräknar sin klimatbelastning. För att få fram en så korrekt utsläppsbedömning som möjligt behöver växthusemissionerna en kvantitativ grund där primära och sekundära utsläppskällor beräknas på den senaste informationen. Denna bas blir således ett verktyg för de organisationer som vill få fram ett kvantitativt beslutsunderlag för sina utsläpps/emissions faktorer och därmed deras totala klimatbelastning. Uppsatsen tar därmed upp ett mycket aktuellt och relevant tema för många företag, inte minst för de företag och organisationer som önskar klimatkompensera sina utsläpp av växthusgaser. En empirisk datainsamling genomfördes inom näringslivet som därefter analyserades med uppgift att belysa eventuella svårigheter som uppdagades i beräkningarna av utsläppskällorna.

As demand for renewable energy sources increases so does the pressure exerted on the transmission grid. Variable sources strain the existing power lines and the control system needs to incorporate faster response times when redirecting power flow. Using HVDC grid technology multiple AC networks can be concatenated across longer distances. This creates op- portunity for solar- or wind power plants to be constructed further away from consumers. However this technology calls for a SCADA system being developed to bridge the gap between fast changing voltages throughout an HVDC grid and less frequent control rate of the underlying AC networks. This paper suggest an architecture where a centralised control system receives data from substation measurement units localised throughout the grid. A database and a GUI, created in Microsoft SQL Server and Zenon respectively, are developed in order to store, process and display the communicated information, such as voltages, currents and power flows. The control center would work on an update frequency of about one second up to a minute, thus being able to implement directions given by the AC grid control systems on the faster changing HVDC grid. The proposed architecture is applied to a real time simulation of an HVDC grid connected to multiple wind parks and AC networks where events were displayed as expected.

A computer simulation was done in COMSOL Mulitphysics 5.1, on heat transfer in rods filled with phase change material (PCM). The main objective was to compare the rods rate of heat transfer at two different orientations, horizontal and vertical. Information about the viscosity gradient, velocity magnitude and temperature gradient were used to analyze the result. The vertical orientation showed a faster rate of heat transfer with a large initial difference. The horizontal placement shows tendencies to provide a more even rate of heat transfer. To analyze the simulation a literature study was conducted on the theory behind modeling phase change heat transfer coupled with fluid flow. The societal implications of better PCM technology were also discussed. / Denna rapport tittar på värmeöverföringen i en cylinder fylld med phase change material (PCM) och hur denna påverkas vid olika placeringar. De placeringar som simuleras är vertikal och horisontell. Båda placeringarna modelleras som 3D- modeller. Det förväntas bli en skillnad i värmeöverföring på grund av ett internt flöde i cylindern som skapas av förändringen i densitet och hur denna påverkas av gravitationen. Studien visar att den vertikala modellen påvisar något högre hastighet i värmeöverföring än den vertikala. Simuleringarna utfördes med mjukvaran COMSOL multiphysics 5.1. För att vidare förstå och tolka datan utförs en litteraturstudie på den bakomliggande teorin till värmeöverföring med fasförändring och denna redogör för de ekvationer som används av COMSOL för att beräkna modellerna. Vidare kopplas även PCM teknik till sociala aspekter i en redogörelse för hur denna typ av värme- lagrings teknik kan påverka samhället

The aim of the master’s thesis is to assess potential for implementing ICT tools to support smarter regional management of secondary construction materials. It is estimated that about 4.8-15.4 million tons of secondary construction material is generated in Stockholm every year. However the management of the material is not optimal. The methods chosen to complete the aim were based on systems analysis tools for an overview of the environmental effects from the system and a method focusing on interviews of salient stakeholders. Two new management scenarios were proposed and studied. Both scenarios included an ICT tool, where buyers and sellers can exchange secondary material via a website, call center or application. One scenario also included a medium term storage solution to store material before being allocated. The results from the systems’ analysis were mostly positive, showing a significant potential reduction in GHG emissions. Also a high potential economic profit was estimated. Most stakeholders responded positively to the proposed scenarios. However, the stakeholders also pointed out some challenges with the system. Such as the unwillingness of companies to corporate together and that planning is very sensitive to changes. Due to the major potential gain, it is recommended to continue the development of such a project with a key client as owner and large contractors as strategic business partners.

Utifrån Tranarpsbron och den massolycka som inträffade på bron den 15 januari 2013, studeras och analyseras möjligheter till ekonomisk lönsamhet och förebyggande av framtida halkolyckor genom att använda geoenergi för uppvärmning. Faktorer som påverkar energibehovet för uppvärmning av broar studeras också, samt vilka broar i Sverige som kan vara lämpliga för en installation av ett geoenergisystem. De metoder som har använts i detta arbete är: intervjuer, litteraturstudier, samt program för modellering (CoupModel) och design (EED 3). De faktorer som påverkar uppvärmningsbehovet för en bro med syfte att hålla dess yttemperatur över 0°C är, bland andra, omgivande vindar, daggpunkt, yt- och lufttemperatur samt brons energibalans och termiska egenskaper. Genom att ta hänsyn till dessa faktorer vid dimensionering av ett geoenergisystem kan antalet tillfällen då yttemperaturen understiger fryspunkten minimeras. Kostnaden för ett geoenergisystem på Tranarpsbron beräknas till omkring 51 miljoner kronor, utan moms. Endast borrhålslagret kostar omkring 37 miljoner kronor. Om jordmäktigheten i borrhålslagret varit mindre och berggrunden kristallin hade kostnaden sannolikt varit avsevärt lägre. Kostnaden för systemet borde dock kunna reduceras genom att mer energi lagras från den intilliggande Rönneån, färre borrhål skulle då behövas. Ett geoenergisystem för Tranarpsbron är förmodligen ändå inte ekonomiskt försvarbart, dels på grund av den höga investeringskostnaden och dels på grund av att endast en liten kostnadsbesparing görs för utebliven aktiv vägsaltning på bron. Dessutom tillkommer extra kostnader vid brounderhåll. Sannolikheten att investeringskostnaden för systemet ska kunna återbetalas som följd av färre trafikolyckor är också låg eftersom Tranarpsolyckan är den enda vinterrelaterade trafikolyckan som har inträffat på bron. Lämpligare är att anlägga ett geoenergisystem under nybyggnation eller renovering av broar, eftersom kantbalkar och räcken då inte riskerar att bytas ut efterhand, och på befintliga broar där det finns ett stort problem med halt väglag. Detta förutsätter att geologin i området är lämplig och att det inte är alltför tätbebyggt. Olyckan på Tranarpsbron hade förmodligen kunnat undvikas om bron varit uppvärmd med geoenergi vid olyckstidpunkten, eftersom olycksorsaken var plötslig blixthalka och oaktsam körning. Å andra sidan är det inte säkert att ett geoenergisystem alltid kan förhindra att yttemperaturen på en bro understiger noll grader. Antalet trafikolyckor och trafikköer samt de kostnader som de orsakar kan minskas om traditionell halkbekämpning ersätts med uppvärmning av geoenergi. Förmodligen kan ytterligare kostnadsbesparingar uppnås genom en minimering av den miljöpåverkan som traditionell halkbekämpning annars medför. / Based on Tranarpsbron and the mass accident that occurred on the bridge January 15, 2013, the potential for economic viability and the prevention of future winter related traffic accidents by using geothermal energy for heating is studied and analyzed. Factors affecting the energy needed for heating and which bridges in Sweden that may be suitable for an installation of a geothermal energy system are also being studied. The methods used in this work are: literature studies, interviews, and software for modeling (CoupModel) and design (EED 3). Factors affecting the need for heating a bridge with the aim of keeping the surface temperature above 0°C are, among others, its energy balance, thermal characteristics of the bridge, ambient winds, dew point, surface temperature, and air temperature. By taking these factors into account when designing a geothermal energy system, the number of occurences when the surface temperature falls below the freezing point are minimized. The cost of a geothermal energy system on Tranarpsbron is estimated to be around 51 MSEK, excluding VAT. The costs related to the boreholes are approximately 37 MSEK, excluding VAT. If the soil depth for the boreholes had been less and the bedrock crystalline, the cost would probably have been considerably lower. The cost of the system might however be reduced by storing more energy from the Rönne river, less boreholes would then be needed. A geothermal energy system on Tranarpsbron will probably not be economically viable considering the high investment cost and the very small saving of costs related to the reduced need for the deicing of the bridge. In addition, costs for bridge maintenance are increased. The probability for a return of investment for the geothermal energy system as a consequence of avoided traffic accidents is also low considering that only one winter related traffic accident has occurred on the bridge so far. It is more appropriate to install geothermal energy systems during the construction or renovation of bridges, thus avoiding the need for replacement of edge beams and railings, or on existing bridges with problematic winter road conditions. This assumes that the geology of the area is appropriate and that the area is not too urbanized. The accident on Tranarpsbron had probably been avoided if the bridge had been heated with geothermal energy at the time of the accident, given that the cause of the accident was sudden black ice and negligent driving. However, a geothermal energy system is not likely to always prevent surface temperatures below zero. The number of traffic accidents, traffic jams, and related costs can be reduced as a consequence of traditional deicing being replaced with heating by a geothermal energy system. Substantial additional cost savings can probably be made as a consequence of minimized environmental impact of traditional deicing.

Cities are receiving increasing attention in sustainability research as the appropriate spatial entities for local solutions to global problems. In this context, urban components tend to demonstrate great inertia against socio-technical innovations. HS2020 is a citizens’ initiative in Stockholm, Sweden, with the aim to “renew a new city” through developing an actor network involving citizens, research institutes, private companies and public authorities. Two subprojects – transition to electric vehicles (EVs) and energy management in residential buildings are the focus of this analysis. Empirical data from the case study were analysed using Strategic Niche Management (SNM) and Social Network Analysis (SNA) in order to map the actor networks and their properties, the milieu within which they are developing and assess their potential to move from niche to regime level. The results of the analysis highlight the need for more formalised partnerships for the stability of the actor network and continued learning processes for better vision alignment. / Inom hållbarhetsforskningen fokuserar man alltmer på städer som en lämplig enhet för att studera lokala lösningar på globala problem. Detta är viktigt eftersom många hållbarhetsproblem är relaterade till städer och stadsliv. Dessutom krävs innovativa och socio-tekniska förhållningssätt, eftersom stadsstrukturer och stadsliv är trögföränderliga. HS2020 är ett medborgarinitiativ i Stockholm, med syftet att “förnya en ny stad” genom att utveckla ett aktörsnätverk som involverar medborgare, forskningsinstitut, privata företag och offentliga myndigheter. Två delprojekt – övergång till elfordon och energihantering i bostadsrättsföreningar är i fokus för analysen i detta examensarbete. Empiriska data från fallstudien analyserades med hjälp av Strategic Niche Management (SNM) och Social Network Analysis (SNA) för att kartlägga aktörsnätverken och deras egenskaper, för att utvärdera deras potential att omvandlas från att vara en begränsad "nisch" till en allmänt spridd "regim". Analysen visar på behovet av mer formaliserade partnerskap för att ge aktörsnätverken stabilitet och av en fortsatt lärandeprocess för att samordna olika aktörers visioner.

Abu Dhabi, which is the capital city of the United Arab Emirates, is known for its fast and advanced development in a short period of time. The city however generates a large amount of waste on a daily basis and a large amount of this is dumped or landfilled. Landfilling of the organic fraction of municipal solid waste (OFMSW), contributes to greenhouse gas (GHG) emissions and circa 80 % of the OFMSW is landfilled in Abu Dhabi. However, Abu Dhabi has shown its commitment to reducing GHG emissions by aiming to generate 7% renewable energy by 2030, improving waste management, and developing a strategy for green economy. In this study the approach evaluated is the waste-to-biogas system which utilizes anaerobic digestion of the OFMSW. Modules based on the Aikan® and REnescience® plant designs were simulated using SuperPro Designer® where energy and economic values were obtained and used for the evaluations. Excel was used to make a cash-flow analysis for both modules. A SWOT analysis was conducted to compare the strengths, weaknesses, opportunities and threats between both modules. Energy Returned on Investment is an approach that calculates the efficiency of a fuel by dividing the energy acquired by the energy required in a process. Both modules give an energy returned on investment (EROI) ratio for biogas of slightly below 2:1, in regards to electricity which is considered relatively low when compared to other fuels. Three methods were used for calculating the profitability of the modules, internal rate of return, pay-back period and net present value (NPV). However the net present value (NPV) was found most reliable and showed an NPV of $500 000 and $3 000 000 for module one and two respectively and calculations show that module one has more risks while module two could result in a bigger risk monetarily. The results show that implementing such a system will have a minimal contribution to the city’s aim of 7 % renewable energy generation. However, it will contribute to the city’s target of reducing GHG emission, improve waste management, and lead to a green economy. / Abu Dhabi, huvudstaden för Förenade Arab Emiraten, är kända för deras snabba utveckling under en kort period. Staden generar mycket avfall dagligen och detta deponeras oftast. Den organiska delen av hushållsavfall som deponeras bidrar till utsläpp av växthusgaser och cirka 80 % av detta organiska avfall deponeras i Abu Dhabi. Staten i Abu Dhabi har visat engagemang för att minska utsläppen av växthusgaser genom att försöka generera 7 % förnybar energi, förbättra avfallshanteringen, och utveckla en strategi för "grön ekonomi". I denna studie undersöks biogassystemet som utnyttjar rötning av den organiska delen av hushållsavfall för sin produktion av biogas. Moduler baserade på två olika kraftanläggningar, Aikan® och REnescience®, simulerades med hjälp av programvaran SuperPro Designer®. Värden för energiåtgång och ekonomiska storheter erhölls och användes för beräkningar i arbetet. Energikvot är ett begrepp som används för att beräkna hur effektiv ett bränsle är genom att dividera energin som ges med energin som behövs i en process. De två olika modulerna ger energikvot (EROI) värden för elektricitet som nästan fördubblas i båda fallen. Tre metoder användes för att beräkna lönsamheten av modulernas lönsamhet, ”internal rate of return, pay- back period ” och Nuvärdesmetoden ”NPV”. Nuvärdesmetoden ansågs vara mest pålitlig och en NPV av 500 000 $ respektive 3 000 000 $ ficks för modulerna. Dessa resultat visar att genomförandet av ett biogassystem kommer ge ett mycket litet bidrag för att uppnå Abu Dhabis mål på 7 % förnybar energi till och med år 2030. Däremot minskas utsläpp av växthusgaser, avfallshanteringen förbättras samt bidrar till en grönare ekonomi.