ERP-system (Enterprise Resource Planning Systems) spelar en allt större roll för organisationer och att implementeringen av dem blir framgångsrika är av stor betydelse för ett företag. Det finns exempel där en misslyckad implementeringsprocess medfört att hela företag försatts i konkurs. Följaktligen har flera studier gjorts gällande ERP-implementeringar. Ibland syftar artiklarna till att visa på rekommenderade tillvägagångssätt genom att redogöra för implementeringens kritiska framgångsfaktorer – de moment, aktiviteter eller liknande som genom studien identifierats som avgörande för en framgångsrik implementering. Majoriteten av studierna har berört organisationer i privat sektor. Författarna till denna uppsats ansåg att det fanns starka argument för att dessa studiers resultat inte med nödvändighet är applicerbara på organisationer i offentlig sektor, utan att de kritiska framgångsfaktorerna kan skilja sig åt eller ha olika prioriteringsgrad i respektive sektor. Att studera huruvida kritiska framgångsfaktorer och framgångsmått kan skiljas åt och prioriteras olika torde vara av vikt för implementeringar av ERP-system. Denna uppsats är uppstånden av denna anledning, att söka finna kritiska faktorer i implementeringen av ERP-system för organisationer i offentlig sektor.

När organisationer implementerar ett nytt ERP-system innebär det inte bara att en ny mjukvara skall införas utan även att en förändring sker i organisationen. Hantering av människor anses som grundläggande för att nå framgång vid förändringar. Vid en ERP-implementation när kund och konsult skall samarbeta står mycket på spel för de inblandade parterna. Det skapas ett beroende mellan dem vilket gör att förtroende spelar en viktig roll. Genom en litteraturstudie beskrivs villkoren för förtroendeskapande vid en ERP-implementation. Med en kvalitativ undersökning har empiri samlats in från kunder och konsulter för att få en förståelse för utmaningar och svårigheter med att skapa förtroende. Studiens resultat bidrar med tips för hur konsulter kan skapa kundens förtroende i kund- och konsultrelationen vid en ERP-implementation.

Background: Digital tools have been influencing many organizations in recent years. Something that has become very popular among organizations are standardized ERP-systems that facilitate the work of various departments. Lately, it has also become increasingly common with cloud-based ERP-systems that allow the customer organization to focus only on its business and not having to think about servers and applications. Implementing a standardized business system is, however, a complex process with several critical success factors that are important for success. One company that has succeeded with the implementation is Arbetskläder AB (fictitious name) which implemented SAP in 10 months. Purpose: The purpose of this thesis is to examine the critical success factors in connection with implementing a cloud-based standardized ERP-system in a customer organization and to understand which critical success factors have influenced the selected company's successful implementation. Method: This study used a qualitative method with an abductive approach for investigating the depth of the implementation process. A case study of a company that recently implemented a standardized business system is used to analyze the implementation process and the critical success factors. The study is therefore limited to only one company and one implementation toget several perspectives and more in-depth knowledge. In this case study the data collection method has been semi-structured interviews which allows an opportunity to get a good understanding from each respondent. There have been four interviews with four different respondents. The collected data has been analyzed through thematic analysis and compared with previous research. Conclusion: There are many critical success factors that are important to the success of animplementation with a new cloud-based standardized ERP-system. This study has shown that experience, which was not one of the success factors found in previous research, has been very central to Arbetskläder AB's successful implementation of SAP in just 10 months. In addition to experience, the choice of ERP system, project management and communication has been prominent when the company has succeeded in implementing SAP. This conclusion is aligned with previous research. The three critical success factors from previous research that were not as central but still affected the implementation were management support, user resistance and education.

An ever-increasing amount of people are using ERP systems daily, but the usability of these types of systems remains low. They are often complex and hard to use. End-users’ dissatisfaction with systems of low usability can result in the product becoming ineffectively used. Providers of ERP systems are the ones with the best possibilities to attend these usability issues, but there are possibilities for the customer to affect the outcome of the system’s usability during the implementation process. The first purpose of this study is to assess where different aspects of usability can be affected during the implementation process of ERP systems. Its second purpose is to create a framework to which a company’s current ways of working with usability during ERP implementations is assessed and addressed. In the study, a collection of previous studies in relevant fields was conducted. Primary empirical data was collected in three semi-structured interviews conducted via Zoom. Further empirical data was gathered via forms. The study showed from reviewing the literature that different aspects of usability can be affected during different phases of an ERP implementation process. It further found that the company in question did affect usability to an extent during their implementation process. However, some aspects of usability were not considered by the company when implementing ERP systems.

ERP system har de senaste åren uppträtt som en central faktor vid framgångsrik informationshantering och agerat som en grundpelare i många företagsorganisationer. Implementering av ett nytt affärssystem är en komplex process vilket bidrar till att organisationer får svårigheter med att genomföra processen. Implementering av affärssystem handlar om att kombinera tidigare separerade system med fokus på att tillhandahålla en mer komplett informationsresurs för en organisation. ERP systemen tog fart under millenniumskiftet y2k och många företag hade vid det laget svårt att implementera systemen med ett positivt slutresultat. Arton år senare så kvarstår problematiken trots att ERP systemen har utvecklats och företagen blivit mer kunniga inom området. Detta visar en studie från Panorama Consulting (2017) där det framkom att 26 procent av företagen misslyckats med implementeringen 74 procent går över budget samt att 59 procent passerade den tänkta tidsplanen. För att finna en lösning på problematiken så har flertalet forskare genomfört studier där fokus ligger på att identifiera de negativt bidragande faktorerna vid ERP implementering. Dessa faktorer kallas för ”Critical failure factors”. Det finns idag lite empirisk forskning där information har samlats från ERP leverantörer. Forskningen som finns grundar sig i gamla teorier för vilka faktorer som bidrar positivt respektive negativt för en implementeringsprocess. Dessa teorier utgår de flesta forskare från i sina studier kring implementeringen av ERP system. Denna studie fokuserar därför på ERP leverantörernas perspektiv kring negativt bidragande faktorer vid implementering av ERP system. Stor vikt har legat på att samla in faktorer från ERP leverantörer för att vid ett senare skede i studien ställa dessa mot de faktorer som nämnts i tidigare studier för att finna samband och eventuella avvikelser. Studien använde sig av intervjuer som datainsamlingsmetod och fem intervjuer har genomförts med erfarna ERP leverantörer. Resultatet av det insamlade materialet från ERP leverantörerna identifierar ett antal kritiska faktorer som kan sammankopplas med faktorer från tidigare studier. Intressant är att studien även identifierat ett antal faktorer som avviker från tidigare studier. Slutsatserna som går att dra från studien är att implementeringsprocesserna kan förbättras och bli avsevärt mycket mer effektiva med hjälp av den nya insikten i problematiken som ERP leverantörerna framför. Medvetenhet om dessa negativt bidragande faktorer vid implementering av ett ERP system bidrar med kunskap inom området för implementeringsprocesser som i sin tur kan användas av företag och privatpersoner för att underlätta och förhindra de problem som kan uppstå i en sådan process. / In recent years, the ERP system has been a key factor in successful information management and served as a foundation for many corporate organizations. Implementing a new business system is a complex process, which leads organizations having difficulties implementing the process. Implementation of business systems involves combining previously separated systems focusing on providing a more complete information resource for an organization. ERP systems accelerated during the millennium shift y2k, and many companies at the time had difficulties to implement the systems with a positive end result. Eighteen years later, the problem remains, despite the fact that ERP systems have evolved and businesses become more knowledgeable in the field. This shows a study from Panorama Consulting (2017) where it was found that 26 percent of companies failed with implementation. 74 percent exceed budget and 59 percent passed the intended schedule. To find a solution to the problem, most researchers have conducted studies focusing on identifying the negative contributing factors in ERP implementation. These factors are called "Critical failure factors". There is currently a lack of empirical research where information has been gathered from ERP providers. The research found is based on old theories for which factors contribute positively and negatively to an implementation process. These theories are being used by most researchers in their studies regarding the implementation of the ERP system. This study therefore focuses on ERP suppliers' perspectives on negative contributing factors in implementing ERP systems. Major emphasis has been placed on collecting factors from ERP providers in order that at a later stage in the study they can address the factors mentioned in previous studies to find relationships and possible deviations. The study used interviews as data collection method and five interviews have been conducted with experienced ERP providers. The result of the collected material from ERP providers identifies a number of critical factors that can be linked to factors from previous studies. Interestingly, the study also identified a number of factors that differ from previous studies. The conclusions that can be deduced from the study are that the implementation processes can be improved and become significantly more efficient with the help of the new insight into the problems that the ERP providers lifts up. Awareness of these negative contributing factors in implementing an ERP system contributes knowledge in the field of implementation processes, which in turn can be used by companies and individuals to facilitate and prevent the problems that may arise in such a process.