Syfte: Intresset för miljö och processen kring miljöprestanda har blivit alltmer intensiv hos forskare, investerare och andra intressenter och därför har relevansen av miljöprestanda blivit alltmer viktig. Syfte med studien är därför att analysera inverkan av längden på styrelseuppdrag (BoD) och revisionskommitténs uppdrag (AC) på miljöprestanda (EP) år 2021 i EU och USA. Vi ska undersöka om styrelseledamöternas rotation genererar högre miljöprestanda. Vi ska titta på det genomsnittliga antalet år som nuvarande styrelse- och revisionskommitté har tjänstgjort i en organisation.  Metod: Studien bygger på en positivistisk forskningsfilosofi och en hypotetisk-deduktiv ansats antas. En tvärsnittsdesign och en kvantitativ forskningsstrategi har antagits för att genomföra studien med data för 1143 företag i EU och 3131 företag i USA. Studiens data är sekundär och inhämtad från databasen Refinitiv Eikon och har därefter analyserats i statistikprogrammet SPSS.  Resultat och slutsats: Utifrån studiens resultat finner vi inget stöd för våra hypoteser gällande ett positivt samband mellan längden på styrelseuppdrag och miljöprestanda, ett positivt samband mellan längden på revisionskommitténs uppdrag och miljöprestanda och en negativ interaktionseffekt mellan variablerna och miljöprestanda i EU men däremot finner vi stöd för våra hypoteser i USA. Längre styrelse-och revisionsuppdrag leder till högre miljöprestanda i företag och detta går i linje med legitimitetsteorin där erfarenhet och kunskap skapar mer legitimitet för företaget. Däremot, om styrelsen och revisionskommittén har samma position i en organisation samtidigt leder det till en “kollisionsväg” mellan dessa.  Examensarbete bidrag: Studien bidrar till att fylla forskningsgapet genom att studera år 2021 samt bidrar den med en jämförelse mellan EU och USA som ska skapa en större förståelse och förklara styrningsmekanismer som förklarar beteenden som finns i en organisation.  Förslag till fortsatt forskning: Eftersom studie inom detta forskningsområde är unik och forskning inom icke-finansiella frågor är begränsad i detta sammanhang finns det stora möjligheter för forskare att utveckla den. Ett förslag till vidare forskning är att studera denna hypotesprövning under flera år för att få en mer representativ bild över en längre tid fast med en annan metod. / Aim: Interest in the environment and the process of environmental performance has become increasingly intense among researchers, investors and other stakeholders and therefore the relevance of environmental performance has become increasingly important. The purpose of the study is therefore to analyze the impact of the length of board of directors (BoD) tenure and audit committee (AC) tenure on environmental performance (EP) in 2021 in the EU and the USA. We will investigate whether the rotation of board members generates higher environmental performance. We will look at the average number of years the current board and audit committee have served in an organization. Method: The study is based on a positivist research philosophy and a hypothetical-deductive approach is adopted. A cross-sectional design and a quantitative research approach have been adopted to conduct the study with data for 1143 companies in the EU and 3131 companies in the US. The study's data is secondary and obtained from the Refinitiv Eikon Database and has subsequently been analyzed in the statistical program SPSS. Result and conclusions: Based on the results of the study, we find no support for our hypotheses regarding a positive relationship between the length of board tenure and environmental performance, a positive relationship between the length of audit committee tenure and environmental performance and a negative interaction effect between the variables and environmental performance in the EU, but we do find support for our hypotheses in the United States. Longer board tenure and audit committee tenure lead to higher environmental performance in companies and this is in line with the legitimacy theory where experience and knowledge create more legitimacy for the company. On the other hand, if the board and the audit committee have the same position in an organization at the same time, it leads to a "collision course" between them Contribution of this thesis: The study contributes to filling the research gap by studying the year 2021 and it contributes with a comparison between the EU and the USA that should create a greater understanding and explain governance mechanisms that explain behaviors found in an organization. Suggestions for future research: As the study in this research area is unique and research in non-financial matters is limited in this context, there are great opportunities for researchers to develop it. A suggestion for further research is to study this hypothesis test over several years to get a more representative picture over a longer period of time but with a different method.

Bakgrund: I takt med klimatförändringarna har EU publicerat nya förordningar som syftar till att begränsa den sektor som har högst koldioxidutsläpp. Private Banking-sektorn omfattas av de nya förordningarna och tidigare forskning lyfter fram olika faktorer som påverkar en Private Bankers integrering av ESG i investeringsprocessen i arbetet mot att uppnå Parisavtalet och de globala målen 2030. Forskningsfråga: Hur arbetar Private Bankers med miljö-, sociala och styrningskriterier? Syfte: Syftet med denna studie är att analysera vilka faktorer som påverkar en Private Banker att integrera miljö-, sociala och styrnings (ESG-) kriterier i investeringsprocessen. Studien avgränsar till Private Banking-sektorn i Sverige. Metod: Studien har genomfört på ett kvalitativt tillvägagångssätt i kombination med en abduktiv ansats. Intervjuerna har genomförts med fem olika respondenter från tre olika storbanker i Sverige från Halmstad, Göteborg och Stockholm. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen behandlar tre olika teorier; aktieägarteori, intressentteori, nyinstitutionell teori. Resultat: Det görs tydligt att trenden inom storbankerna är hållbarhet. De olika faktorerna visar sig ha ett samband i hur en Private Banker integrerar ESG i investeringsprocessen genom att faktorerna påverkar varandra. De formella reglerna har störst påverkan i en Private Bankers investeringsbeslut inom storbankerna, men är även formad efter samhällets normer och värderingar. En utmaning inom sektorn är att få sina kunder mer medvetna om den påverkan deras placeringar har.