Syftet med denna uppsats var att ta reda på elevers och pedagogers erfarenheter och föreställningar kring klasstorlekens betydelse i arbetet med att skapa goda förutsättningar för lärande i grundskolans tidigare år. Detta gjorde jag genom kvalitativa intervjuer. Jag genomförde en gruppintervju med 3 pedagoger som alla är klasslärare i grundskolans tidigare år, samt 3 gruppintervjuer med elever från årskurs 2-4. Mitt resultat visar att eleverna och pedagogerna anser att gränsen för en liten/stor klass går vid tjugo elever, vilket alla tre involverade klasser överstiger. Det blir också tydligt att det är övervägande negativt att gå i en stor klass när det handlar om förutsättningar för lärande. Till största del så handlar det om pedagogers oförmåga att hinna med varje elev och elevers saknad av hjälp från pedagogen. Slutsatsen, dragen från resultatet och den litteratur jag tagit del utav, blir att lärandet skulle förbättras om elevantalet i en klass minskade. Detta både ur ett elev- och pedagogperspektiv. Eleverna säger bland annat att de koncentrerar sig bättre när de är färre elever i klassrummet och att de då dessutom får mer hjälp utav pedagogen, medan pedagogerna berättar hur de saknar tid att ägna åt varje elev under en skoldag. / The purpose of this study was to determine students' and educators' experiences and conceptions regarding the class size significance in the efforts to create good conditions for learning in the early primary school. I did this through qualitative interviews. I conducted a group interview with three teachers, all class teachers in primary education, and three group interviews with students from grades 2-4. Lyssna Läs fonetiskt   Ordbok - Visa detaljerad ordbok My results show that students and educators believe that the limit for a small / large class goes at twenty students, which all three involved classes exceed. It also becomes obvious that it is negative being apart of a large class when it comes to opportunities for learning. For the most part, it refers to educators' inability to keep up with each student and students' loss of support from the educator. The conclusion, drawn from the results and the literature I´ve read, is that learning would improve if the number of pupils in a class decreased. This is both a student and educator perspective. Students say, among other things, that they concentrate better when they are fewer students in the classroom and that they also get more help of the educator, while educators tell how they don´t have enough time to devote to each student during a school day.

Syftet med detta arbete är att få en kunskapsöversikt över hur högpresterande elever kan bli utmanade i matematikundervisningen främst i lågstadiet och hur arbetsmetoderna ser ut från lärarens perspektiv. I detta arbete vill vi få fram en slutsats om hur och varför lärare i svensk skola kan utmana högpresterande elever i lågstadieklass efter deras befintliga nivå. Informationssökningar baseras på vår frågeställning, för att kunna få fram en slutsats som är möjlig att applicera i dagens lågstadieklasser i matematik.  Resultaten visar att med hjälp av en differentierad undervisning i matematik kan elever oavsett vilken nivå de befinner sig på få chansen att utmanas och möjligheten att utveckla sina kunskaper. Genom andra resultat har det visat sig att lärarutbildningen runt om i världen har andra krav jämfört med här i Sverige.