The sensitive response of glaciers to climate change can be recorded in sediments, in glacier fed lakes. By studying sediments from pro-glacial lakes it is possible to determine how glaciers have reacted to past climate change and variability. Therefore, proglacial lake sediments cores can be used as proxy archives for climate and glacier activity reconstructions. The aim of this study is to detect any glacier signal in the lacustrine sediment cores from Tarfalajaure and seek for correlation with glacier processes and variations recorded in the past literature. Sediment cores were retrieved from the deepest part (52 m) of Tarfalajaure (65°55’25”,18°35’23”) in September 2016. Tarfalajaure is situated within the Swedish part of the Scandinavian Caledonides, in the Kebnekaise Mountains, northern Sweden. There are four glaciers draining into Tarfalajaure, Kebnepakteglaciären (the closest and largest one), Sydöstra Kaskasatjåkkaglaciären, Sydöstra Kaskasapakteglaciären and SydvästraKaskasatjåkkaglaciären. It is assumed that the variations of the minerogenic input and sediment characteristics in the cores over time reflect variations in glacier activity or changes in the proglacial environment. XRF measurements (Ti, Si, K, Fe, Ca, Mn/Fe, Zr/Rb, Ca/Ti,Fe/Ti, Si/Ti, K/Ca and K/Ti), magnetic susceptibility, grain-size analysis and radiocarbon dating have been used to detect variations in the sediment core. Comparisons have been made with results from other studies of glacier activity in northern Scandinavia, and with reconstructions of temperature variation during the last millennia. The results indicate several periods of glacieradvances which were also identified in other studies. These advances occurred around 25 cal BP, between 300 and 375, 1000 and 1150 cal BP, and around 700 – 800, 1900, and 2200 –2275 cal BP.

Gas hydrates are naturally occurring crystalline formations consisting of crystal structural “cages” which make up cavities where gas molecules can be trapped. Hydrates are formed under specific pressure and temperature conditions in the ground, which limits their presence to permafrost and deep sea continental margins. The interest for gas hydrates has grown bigger in the past time, mainly because of the potential as a new energy source but also because of the possibility of carbon dioxide (CO2) storage and its potential linkage to different geological hazards. Gas hydrates are still relatively poorly understood with many questions to be answered. Therefore research in this area is important. In our study we have been focusing on characterization of gas hydrate structures and their gas composition. By using the two different analytical methods X-ray powder diffraction (XRD) and gas chromatography. For this study to be successfully carried out we needed access to equipment and expertise which is only to be found in few places on Earth. Our lab work was therefore done at Pontifica Universidade Catolica do Rio Grande do Sul in Porto Alegre Brazil where a research project in gas hydrates is on going. Because of the research projects secrecy we do not know where our gas hydrate samples come from which mean we cannot link our results to any geographic area. The structural analysis shows structure I hydrate which is characterized by the presence of small gas molecules such as hydrocarbons. The results from the gas content validated that it is structure I since large concentrations of methane gas (CH4) and sulphur gas (H2S) were detected. The presence of these gases implies that the formation conditions are in a marine environment at the sulphate-methane transition zone (SMTZ).

The climate changes and the global warming have a great impact on the Arctic environments. This partially depends on that the albedo is getting lower when snow and ice is melting and exposes more and more dark surfaces of the land and sea. This leads to a feedback effect; the melting accelerates because dark surfaces attract more sun radiation. Because of the heating the glaciers in Arctic retreat. The purpose of this report is to obtain an eventual change in elevation on the glacier Lomonosovfonna that is located on Svalbard by comparing elevation data collected by NASA and GPS data from 1996-2012. The data was processed in ArcGIS and Matlab and the result is a change in elevation during the periods 1996-2012, 1996-2002 and 2002-2012. The result shows an average height decrease of Lomonosovfonna of -0,44 meters per year. When the result is reviewed, one can notice that both an increase and a decrease in height are observed on Lomonosovfonna. On the edge of the glacier, that border to Billefjorden, only a decrease in elevation is noticed. Some differences in elevation is very high in this area, and this can be due to three causes; the highest amount of melting occurs on the edges because of the higher air temperature at low elevation cause high melt, a calving have occurred or the difference is due to that the glacier is steepest in this area and therefore small position errors between measurements can cause big differences. The result also shows that the melting is accelerating, since the average melting of Lomonosovfonna was -0,26 meters per year during the period 1996-2002 and during the period 2002-2012 the melting had increased to -0,54 meters per year. The results are all in line with earlier measurements and reports and also with predictions for the climate. / Klimatförändringarna och den globala uppvärmningen slår hårt mot Arktis och områdena där omkring. Detta beror till stor del av att när snö och is smälter så försvinner ljusa ytor och ersätts av mörkt hav och land – albedot sänks. Detta har en feedbackeffekt som gör att smältningen accelererar eftersom att mörka ytor drar till sig mer solstrålning. På grund av uppvärmningen retirerar glaciärerna i Arktis, bland annat på Svalbard. Syftet för den här rapporten har varit att få fram eventuella höjdskillnader på Lomonosovfonnaglaciären på Svalbard genom att jämföra höjddata som samlats in under perioden 1996-2012. Datat består av altimeterdata insamlad av NASA och av GPS-data som samlats in av forskare på Uppsala universitet. Med hjälp av programmen ArcGIS och Matlab har ett resultat av höjdförändringarna kunnat tas fram från perioderna 1996-2012, 1996-2002 samt 2002-2012. Under hela mätperioden 1996-2012 var medelsänkningen av glaciären -0,44 meter per år. Resultatet visar att både sänkning och höjning har skett på glaciären. I kanten av Lomonosovfonna som gränsar mot Billefjorden har enbart en sänkning skett. Några av smältvärdena är mycket höga i denna del av glaciären, detta kan bero på flera saker; mest smältning sker i kanterna på grund av att glaciären är som tunnast där, en kalvning har sker och/eller så beror höjdskillnaden på att glaciären är som brantast i detta område och två mätpunkter från olika perioder som jämförts med varandra kan ligga på mycket olika höjd trots att de ligger nära varandra. Resultatet visar även att smältningen accelererar, eftersom medelsänkningen under perioden 1996-2002 låg på -0,26 meter per år medan den hade ökat till -0,54 meter per år under perioden 2002-2012. Resultaten som fåtts fram stämmer överens med tidigare mätningar och rapporter samt med de prognoser som finns över det framtida klimatet.

Two new species of Cambrian bradoriid arthropods have been found in the ‘thin’ Stephen Formation, Odaray Mountain, Canada; the hipponicharionid Flumenoglacies michaeli n. sp. and the comptalutid Phasoia stephenensis n. sp. This paper includes the description and illustrations of these species as well as two undetermined species from the same locality. Phasoia stephenensis n. sp. is the first Phasoia reported from Laurentia and Flumenoglacies michaeli n. sp. belongs to the new genus Flumenoglacies recently described by Peel & Streng (in press) from Greenland. In the discussion previous reports of the genus Phasoia are ordered chronologically and a migration path from Gondwana to Laurentia is suggested. However, more information on the stratigraphic and regional distribution of this taxon is needed to support this theory since Phasoia is so far only known from Australia, South China and now North America. The ornamentation of Phasoia stephenensis n. sp. and Flumenoglacies michaeli n. sp. is discussed and compared with the ornamentation of the hipponicharion Pseudobeyrichona longquanxiensis (Cui 1987), the svealutid Tsunyiella Zhang (1974) and the cambriid Petrianna fulmenata Siveter (1995). It is suggested that it might be remnants of a respiratory system.

This study demonstrates how to make and use a three dimensional model in GSI3D, based on well data from the Geological Survey of Sweden’s well archive. The objective is to determine if it is possible to show a supposed fault scarp, the Bollnäs fault, in the bedrock and the valley morphology in a 3D model based on the data available. During the last ice age, the land surface under the ice was depressed by several hundred meters. As the last ice sheet retreated, land uplift began and faulting occurred. These glacially-induced faults are dated to late or post glacial times since they are cutting post glacial sediments. The same goes for the Bollnäs fault. The scarp is seen through airborne light detecting and ranging, LiDAR, cutting surficial sediments but never outcrops in the bedrock. After examining and validating the well data in the mapped area, 430 of 478 wells were used to build the model, giving a 3D model of the surficial deposits and the bedrock surface. In the model, the scarp cannot be seen in the bedrock, nor in the deposits nor in the valley morphology. Exporting the model to Arc GIS as a digital terrain model, a DTM, as a raster, shows that with the amount of data available a fair pixel resolution would be 150 m2. With that resolution detailed landforms like fault scarps would not appear. The conclusion is that the amount of data is to low to accurately model small-scale features.  These findings aligning with earlier research on 3D models.

Located in the middle part of the Baltic, the island of Gotland underwent major environmental changes, associated with different stages of the development of the basin during the Holocene, and therefore represents a promising location for shore-displacement studies. This thesis is focused on a palaeohydrological evolution of the Lina Mire, central eastern part of Gotland, in the Middle Holocene and aims to reconstruct the timing and environment of the Littorina transgression. The research is based on a multi-proxy approach and carried out, applying lithostratigraphical, biostratigraphical (diatom analysis) and geochemical methods (XRF, organic and carbonate content) along with radiocarbon dating. The initiation of the Littorina transgression was constrained at 8.5 ka cal BP, however, probably proceeded by a hiatus. A two-folded pattern oft he maximum sub-phases is suggested. Acquired results fit well with previous studies on areas with the similar rate of apparent land uplift, suggesting an average rate of 2 mm/yr for the last 2.8 ka. / I Tjelvars fotspår

Mängden vatten som når vattenkraftverken har betydelse för mängden el som kan produceras. Därav är det väsentligt att veta hur mycket vatten som finns i ett område och som kan bidra till elproduktionen. I områden där nederbörden till största del faller som snö kan det vara svårt att uppskatta hur mycket vatten som finns när snön sedan smälter. Genom att mäta snöns densitet kan man på ett säkrare sätt ta reda på hur mycket vatten som finns magasinerat i snö. Projektet berör Överumans avrinningsområde vilket är ett delavrinningsområde för Umeälven. Ett avrinningsområde är det geografiska område där allt vatten inom området bidrar till vattenflödet i en punkt längre nedströms. Genom att mäta snödensitet på olika djup har olika samband kunnat tas fram. Detta har gjorts genom att dels använda ett snörör för att få upp en snökärna men också genom att gräva snöschakt. Äldre mätvärden från Vattenregleringsföretagen har också erhållits. Snöschakt har gjorts i olika terrängtyper för att se om densiteten skiljer sig mellan kalfjäll, trädgränsen och i björkskogen medan snörör har använts på en yta av 50 x 50 m för att se hur representativt ett mätvärde är för ett större område. Syftet är att undersöka eventuella samband mellan terrängtyper och densitet som kan användas för att förenkla uppskattningen av snödensiteten i ett större område. Djupen för samtliga schakt var mellan 125-150 cm och vid mätningarna med snörör varierade snödjupet mellan ca 65-210 cm. Resultatet visar på en trend där snöns densitet ökar med djupet, för att närmare botten sedan bli mindre igen. Trenden var märkbar i samtliga terrängtyper men inte i alla djupprofiler. Resultatet för den rumsliga variationen visar på att det ser ut att finnas ett samband mellan snös densitet och snödjupet, samt att densiteten inom rutnätet varierar mycket. Mätvärdena visade på en relativt jämn korrelation fram till ett avstånd på ca 30 m, därefter minskade korrelationen.  Resultaten indikerar att mätvärdena kan variera mycket både rumsligt och i en djupprofil vilket medför att ett mätvärde inte representerar området i så stor utsträckning, utan kan variera mycket. Den ojämna fördelningen av snö vilken kunde observeras kan bero på en variation av träd i området samt att terrängen lutar. Lika så varierade densiteten mellan olika vegetationstyper, men vid indelning i olika terrängtyper verkar det finns en likhet mellan värden vilka är tagna inom samma terrängtyp. Trenden med att densiteten minskar närmare marken beror på en temperaturgradient som får snön att sublimeras och sedan deponeras på nytt vilket bildar så kallad ”depth hoar”, men att det inte var märkbart i alla djupprofiler visar också på lokala skillnader i marken.  För att utveckla projektet bör fler snöschakt göras inom samma terrängtyp för att lättare kunna jämföras med varandra och se vilka som avviker, samt studera den rumsliga variationen i fler terrängtyper. Sammanfattningsvis visar projektet på att det finns en rumslig variation av såväl snödjup som densitet i terrängen även på små skalor, samt att ett samband mellan snödjup och snöns densitet går att finna i olika grad.

The stand-alone Global Positioning System (GPS) or an Integrated GPS and Dead Reckoning Systems (such as Inertial Navigation System or Odometer and magnetometer) have been widely used for vehicle navigation. An essential process in such an application is to map match the position obtained from GPS (or/and other sensors) on a digital road network map. GPS positioning is relatively accurate in open sky conditions, but its position is not accurate in dense urban canyon conditions where GPS is affected by signal blockage and multipath. High sensitivity GPS (HS GPS) receivers, can increase the availability, but are affected by multipath and cross correlation due to weak signal tracking. Inertial navigation system can be used to bridge GPS gaps, However, position and velocity results in such conditions are typically biased, therefore, fuzzy logic  based map matching, is mostly used because it can take noisy, imprecise input, to yield crisp (i.e. numerically accurate) output. Fuzzy logic can be applied effectively to map match the output from a High sensitivity GPS receiver or integrated GPS and INS in urban canyons because of its inherent tolerance to imprecise inputs. In this thesis stand-alone GPS positioning and integrated GPS and Inertial Measurement Unit (IMU) positioning aided by fuzzy logic based map matching for Stockholm urban and suburban areas are performed.  A comparison is carried out between, Map matching for stand-alone GPS and integrated GPS and IMU. Stand-alone GPS aided map matching algorithms identifies 96.4% of correct links for rural area, 92.6% for urban area (car test) and 93.4% for bus test in urban area. Integrated GPS and IMU aided map matching algorithms identifies 97.3% of correct links for rural area, 94.4% for urban area (car test) and 94.4% for bus test in urban area. Integrated GPS and Inertial Measurement Unit produces better vehicle azimuth than stand-alone GPS, especially at low speed. Furthermore, there are five more fuzzy rules based on gyro rate in integrated GPS and IMU map matching algorithm. Therefore, it shows better map matching results. GPS blackout happens rarely in Stockholm, because there are not many tall buildings in this city. Therefore, the integrated GPS and IMU aided by map matching shows only small improvement over stand-alone GPS aided by map matching.

I dagsläget samlas data från tunneldrivning in manuellt och skrivs sedan in i ett dataprotokoll.Dessa protokoll används sedan som dokumentation och redovisning gentemot beställaren. Föratt effektivisera denna datahantering har här en ny systembeskrivning upprättats. Värdena som inhämtas från tunneldrivningsmaskinerna skall automatiskt skickas över till en databas, vilket innebär att all information kommer att vara digital. Syftet är att utveckla ett nätverk som är kopplat mellan maskinerna nere i tunneln och datorerna på kontoret. Alla viktiga värden som fås i samband med bergdrift ska samlas från olika tunnelprojekt och lagras i en databas. Med viktiga värden menas all tänkbar typ av data som ärtill nytta för kalkylering, uppföljning, ekonomi och KMA (kvalitet, miljö och arbetsmiljö) för projektet som t.ex. borrhålsdjup, bultlängd, injekteringstid, sprutbetongtjocklek mm. En samling av värdena skall i framtiden underlätta för alla berörda att hämta data för diversearbete, vilket innebär att tjänstemän som har olika arbetsuppgifter kommer att kunna ta del av information som berör just deras arbete. Utöver den automatiserade datainsamlingen finns det ett tillvägagångssätt för manuell insamling av data. Handdatorer kommer vara ett alternativ till de nuvarande pappersformulären och fungera som en checklista. Data från olika aktiviteter, dvs. borrning, sprängning och injektering och som tidigare skrevs ner på ett A4 papper, skall nu skrivas in på handdatorn som överförs direkt via nätverket till databasen på servern. När systemet är fulländat och igång kommer det att underlätta och effektivisera arbetet förtjänstemännen och bergarbetarna, och det kommer innebära bättre kommunikation i form av redovisning och veckoavstämning. Även uppföljning av sammanställd data kommer att ske på ett enklare sätt, vilket kommer att ge upphov till noggranna beräkningar av alla nyckeltal som påverkar en kalkyl. Om kalkylen beräknas med noggranna värden kommer det anbudsgivande företaget kunna vara säkert på att det kan hålla den budgeten de har satt från början. Samma nyckeltal kommer att användas för projektuppföljning. / The idea of this thesis is to create a system for an automatized data administrationsystem. The idea is that in the future, the employees should not punch values that come from different activities during a tunnel project to the computer. The values should automatically be sent over a wireless network to a database. The purpose is to develop a network which is connected between the machines down in the tunnel and the computers in the office. All the important values that we can get in connection with tunnelling should be collected in a database alike platform (check the figure above). Important values means all sort of data that could be of use for the project, for instance; depth of drilling hole, length of bolt, injectiontime etc. This will in the future make it easier for all that is concerned, to collect datafor their different works. This means that the employees who has different tasks, collect thedata that concern just their job. For instance; the employee that works with the economical tasks in the company needs otherd ata from the one who works with quality and environments. An other way to pick up data is by using handcomputers that work like a checklist. Data fromdifferent activities, i.e. drilling, bursting, injecting etc. marks in the handcomputer, who will be uploaded in the officecomputer afterwards, or directly by the network. All the values that have been collected will be handled with a new program that handle and sort data. The program will sort data in categories that concern the different tasks of the employees. Since the platform is automatic, it will be updated constantly with new data. It means that allt he new projects will be able to use this system and register their values in the database. The program should contain statistical functions that can riddle ”wrong-data”. These ”wrongdata”will be registered and saved in an ”experiency bank”. This is to learn from for new projects. Exemple for ”wrong-data” is assumed risks, that at the end of a project show up thatit wasnt a risk, who is very important to know during a calculation for a new project. When the system is finnished and started, it will both facilitate and make the work more effective for the employees. Beyond this, and what is the most important thing, is that it will be much easier to follow-up aproject more correctly. This will give us more precise calculations for all the ratios that effect the calculation for the project cost. If we do the calculations with more precise ratios, we will then be more sure that we really areable to hold the budget that we have set from the beginning. In the future we will be able toget experience values, and this will hopefully help us find a right and reasonable price for theproject. / QC 20101208

Sammanfattning För att följa de direktiv angående tillgängliggörande av geodata som ges av Europeiska unionen (EU), har Sverige infört en samverkansmodell som heter Geodatasamverkan. Denna modell reglerar hur myndigheter och kommuner ska distribuera och använda geodata. Syftet bakom Geodatasamverkan är att öka tillgängligheten och uppmuntra användningen av geodata. Syftet med vår studie är att undersöka varför de flesta svenska kommuner valt att inte vara en del av Geodatasamverkan samt presentera områden inom Geodatasamverkan som kan förbättras. Studien har genomförts med hjälp av enkäter som skickats till Sveriges alla kommuner och även med hjälp av intervjuer med ett antal utvalda kommuner. Frågorna har berört kommunernas förväntningar respektive erfarenheter av Geodatasamverkan. Studien ledde oss till slutsatserna att deltagandet i Geodatasamverkan är lägre bland de mindre kommunerna och att dessa menar att avgiften är oproportionerligt hög för nämnda grupp. En stor del av de mindre kommunerna samarbetar i frågor rörande geodata, detta på grund av brist på resurser. De skulle vilja ha möjligheten att delta i Geodatasamverkan gemensamt till en reducerad avgift. Nästan alla kommuner, oavsett storlek och befolkning, menar att det finns en märkbar potential för utveckling av geodatahantering inom sin kommun. Dessa lokala förändringar skulle kunna öka fördelarna med Geodatasamverkan utan att genomföra några förändringar inom Geodatasamverkan. Dessa förändringar skulle kunna bestå av kompetensutveckling och förbättrade arbetsrutiner. / Abstract In order to comply with the directives regarding distribution of geographic information given by the European Union (EU), Sweden has implemented an interaction model called Geodatasamverkan. This model regulates how authorities and municipalities distribute and use geographic information. The purpose behind Geodatasamverkan is to increase the availability and encourage the use of geographic information. The purpose of this study is to investigate why the majority of Swedish municipalities have chosen not to be a part of Geodatasamverkan and to present areas for improvement within Geodatasamverkan. The study was conducted through questionnaires sent to all Swedish municipalities and also interviews with a few chosen municipalities. The questions have covered the municipalities’ expectations and experiences regarding Geodatasamverkan. The study led us to the conclusions that the participation in Geodatasamverkan is lower among the smaller municipalities and that they believe their fees are unproportionally high. A lot of the smaller municipalities work together in questions regarding geographic information due to a lack of resources. They would like the option to participate in Geodatasamverkan in such constellations at a reduced fee. Almost all municipalities, regardless of size and population, agrees there is a noticeable potential for improvement within each municipality. This would increase the benefits of Geodatasamverkan without changing Geodatasamverkan itself. Examples of these improvements include education and improved working practices.