Forskare menar att det är viktigt att lärare medvetet arbetar med det naturvetenskapliga språket i de naturorienterande ämnena för att främja elevers inlärning. Syftet med studien var att undersöka hur olika läromedel inom de naturorienterande ämnena är uppbyggda för att främja språkutveckling samt att studera olika sätt att arbeta språkutvecklande. Detta undersöktes genom en läromedelsanalys, åtta lektionsobservationer samt fyra intervjuer. Fyra lärare, åk 4-6, medverkade i studien. Vissa läromedel saknade språkliga mål men avsaknaden av dessa avspeglades inte i lärarnas sätt att arbeta. Det framkom att 54% av lektionstiden gick till muntlig bearbetning och lyssningsövningar, 22% gick till skriftlig bearbetning av innehållet, 8% gick till textbearbetning och resterande 17% var lektionsbortfall. De språkutvecklande aktiviteter som lärarna använde sig av beskrivs närmare i arbetet. I enighet med tidigare forskning indikerar resultaten att undervisningen inom de naturorienterande ämnena till stor del är muntligt baserad.

Denna undersökning är framtagen för att få en ökad förståelse för hur elever i slöjden förhåller sig till olika former av inspirationsmaterial. Studien är baserad på en kvantitativ enkätundersökning samt observationer av de berörda slöjdsalarna. Eleverna som deltar i undersökningen är elever i fyra skolklasser i årskurs 5, 7 och 9. När det gäller olika inspirationskällor och inspirationsmaterial går det enligt undersökningen att konstatera, att detta är något som eleverna generellt ställer sig positiva till, samt att en övervägande majoritet även anser att det kan bidra till att det leder till nya idéer. När det gäller hur eleverna vill att inspirationsmaterialet bör vara urformat i slöjdsalarna, så visar undersökningen att de flesta eleverna föredrar att inspirationsmaterialet ska bestå av flera färdiga fysiska föremål, som visar flera olika svårighetsgrader

Enligt läroplanen är studie- och yrkesvägledning hela skolans ansvar. Vår avsikt med den här studien var att undersöka hur samarbetet mellan studie- yrkesvägledare, lärare och rektorer fungerar. Frågor vi ställde oss var vem som tar initiativ och ansvar för att fördela detta arbete. Vi ville också veta hur studie- och yrkesvägledaren ser på samarbetet med övriga professioner på grundskolan samt hur officiella dokument kring studie- och yrkesvägledarens roll används. På grund av studiens omfattning valde vi att begränsa vårt urval av intervjupersoner till studie- och yrkesvägledare. Vi intervjuade åtta utbildade studie- och yrkesvägledare på kommunala grundskolor. Våra intervjuer var så kallade semistrukturerade sådana. Enligt studiens resultat visar detta att det finns stora skillnader vad gäller så väl förutsättningar att utföra uppdraget som antalet elever mellan olika skolor. Vad gäller samarbetet kring det vägledande arbetet framkom det att rektorns fördelning och syn på det vägledande arbetet av hade stor betydelse för hur våra intervjupersoner upplevde samarbetet.

Syftet med studien har varit att beskriva analysera den vägledning som finns tillgänglig för de ungdomar som omfattas av det Kommunala aktivitetsansvaret. Studien innefattar två forskningsfrågor: Hur ser de handledare respektive studie- och yrkesvägledare på behovet av vägledning för de ungdomar som omfattas av det kommunala aktivitetsansvaret? Hur ser handledare respektive studie- och yrkesvägledare på frågan om en studie- och yrkesvägledare kan vara en resurs för de ungdomar som står utanför gymnasieskolan? Data samlades genom kvalitativa intervjuer med handledare verksamma i det kommunala aktivitetsansvaret och två studie- och yrkesvägledare verksamma för kommunens invånare i behov av vägledning. Resultatet visar bland annat att det är viktigt att utgå utifrån ungdomens behov och förutsättningar samt att samverkan mellan myndigheter och andra professioner är betydelsefullt i arbetet med ungdomarna. Slutsatserna är att synen på vad vägledning är och vad det innefattar skiljer sig åt mellan olika professioner. Det framkommer att det är särskilt viktigt att individens önskemål står i centrum och att såväl handledning som vägledning individanpassas.

No description available.

Syftet för denna studie har varit att undersöka språkets betydelse inom den naturvetenskapliga undervisningen i mellanåren. Syftet, tillsammans med frågeställningarna, har uppnåtts och besvarats med hjälp av intervjuer tillsammans med en tematisk analys. Forskningsfrågorna formulerade som följande: Hur uppfattar lärare sin roll i elevers övergång från ett vardagsspråk till ett korrekt ämnesspråk?, Hur uppfattar lärare att elever förhåller sig till processen i övergången från ett vardagsspråk till ett korrekt ämnesspråk? Intervjuerna har utförts på sex stycken lärare. Fokus har legat på de intervjuade lärarnas beskrivningar av deras arbete med vardags- och ämnesspråk inom de naturorienterande ämnena och hur elever, enligt lärarna, förhåller sig till vardags- och ämnesspråk. Resultatet för studien visar på lärares olika beskrivningar av deras arbete, innan, under uppstart, och i ett avslutande skede, samt det övergripande arbetet för att utveckla elevers användning av ett korrekt ämnesspråk. Informanterna visar på olika viktiga aspekter gällande materialval, hur de själva agerar och vad de tror skapar en långvarig användning av ett korrekt ämnesspråk hos elever. I resultatet återges också lärares beskrivningar om elevers användning av vardags- och ämnesspråk. Likt tidigare forskning menar de intervjuade lärarna att ämnesspråk inom de naturorienterande ämnena är främmande för elever och att det är svårt att motivera användningen. / The aim for this study has been to investigate how language affects elementary science education. The aim, together with the two research questions, have been fulfilled and answered with the help of interviews followed by a thematic analysis. The research questions were: How do teachers perceive their role in pupils’ transition from an everyday language to a science language?, How do teachers perceive that pupils relate to the process of transition from an everyday language to a science language? The interviews have been done together with six different teachers. Focus during the interviews has been to bring out the teachers’ descriptions about their work with everyday and science language, and also how the pupils relate to everyday and science language according to the teachers. The studies result shows teachers’ descriptions about their work to improve pupils’ usage of a correct science language, both at the start and after a subject, but also before and with the overall work. The teachers talked about different aspects to consider regarding choice of material, how they act during lectures and what they think creates a lasting and sustainable usage of a correct science language by the pupils. The results also show teachers’ descriptions about pupils’ usage of everyday and science language. Just as previous research show, teachers also talk about how the language used in nature science can seem foreign to the pupils and aimed for someone else and making it hard for teachers to motivate the usage of it.

No description available.

Studien handlar om specialpedagogiska mål, om de finns och i så fall hur de formuleras och vad de innefattar. Undersökningen granskar nio verksamhetsnära kommunala dokument från en svensk kommun och utgår från en definition av begreppet specialpedagogiska mål som har definierats genom enkätsvar från specialpedagoger och verksamhetsansvariga. Detta för att få en så verksamhetsnära definition av begreppet som möjligt att utgå från i dokumentanalysen. Samtliga respondenter har sitt verksamhetsområde inom grundskolan. I enkätsvaren framkommer skillnader men också likheter i sättet att se på det specialpedagogiska området. Dokumentanalysen i studien har utgått från definierade begrepp kring specialpedagogik, mål och perspektiv. Perspektiven finns beskrivna och definierade i teoridelen tillsammans med det som kallas programteorin. Studiens resultat visar att det finns 28 specialpedagogiska mål när man använder definitionen: Mål som undanröjer hinder för delaktighet, inkludering, likvärdighet och/eller autonomi på individ-, grupp- och/eller organisationsnivå. De specialpedagogiska målen hamnar inom det kategoriska eller dilemmaperspektivet. 17 mål av 28 hamnar inom kategorin effektmål och endast åtta mål hamnar på individnivån, att jämföra med gruppnivåns 24 mål. Detta kan ha flera orsaker men den minst troliga är att det kan handla om att man har använt sig av specialpedagogisk kompetens i författandet av dokumenten. Det är mer troligt att det beror på att man har personal som är kunnig inom författande av dokument och som använt sig av styrdokumentens innehåll för vägledning.

No description available.

Reflektion benämns inte som begrepp i förskolans styrdokument. Trots det läggs det stor vikt i styrdokumenten på pedagogers förmåga att ständigt utvärdera, förbättra och utveckla den pedagogiska verksamheten. Forskning visar att pedagoger ofta arbetar omedvetet och utan tydlig struktur, vilket kan förhindras genom kontinuerlig reflektion i arbetslaget. Denna studies syfte är att lyfta aktiva pedagogers egna erfarenheter och tankar kring reflektion i förskolan samt diskutera hur reflektion kan bidra till en större medvetenhet i det pedagogiska arbetet. En digital enkätundersökning har utformats som besvarats av pedagoger som sträcker sig över stora delar av landet. Resultaten visar att pedagogerna beskriver hur de arbetar utifrån olika varianter av reflektionsunderlag men att läroplanen är det styrdokument som majoriteten använder för att reflektera över sitt pedagogiska arbete. Resultaten synliggör också ett uttalat behov för mer tid för reflektion, och att kontinuerlig fortbildning förstås som väsentligt för att främja arbetslagens pedagogiska reflektioner. Vår slutsats är att kollegial reflektion behöver prioriteras både av ledning och av pedagogerna själva. Detta möjliggör en pedagogisk verksamhet där varje individ ständigt utvecklas i sin profession, vilket skapar förutsättningar för medvetet pedagogiskt arbete i förskolans verksamhet.