Idag ökar kraven på att både företag och konsumenter tar ett större ansvar för miljön. Det härgäller i synnerhet för företag som producerar kläder. Miljötrenden har därför medfört att ävenklädgrossisten Wiges AB har valt att satsa på ekologiskt material. Deras stora satsning undervåren 2008 har varit en kollektion i det ekologiska materialet bambu. Senare under höstenkommer de dessutom även att utöka sortimentet med Organic Cotton. Än så länge uppleverdock Wiges att efterfrågan av deras ekologiska sortiment inte är särskilt stor. Vad det härberor på är dock inte helt klart. Det här ledde oss in på att undersöka vilka strategier somWiges kan välja för att öka efterfrågan på sitt ekologiska sortiment.Kvalitet, miljö och hälsa är de nya trenderna och de här tre faktorerna tycks idag varaviktigare än ett lågt pris. Efterfrågan på ekologiska varor har också stigit i Sverige under detsenaste året. Det finns dock inte någon bekräftad och enhetlig bild över hur den miljövänligakonsumenten ser ut. Vi blev därför intresserade av att även undersöka hur Wiges personal ochderas kunder beskriver ”de gröna konsumenterna”, samt vad färska studier visar angående”de gröna konsumenterna”?Med utgångspunkt från vår problemformulering mynnade syftet ut i följande tes; Syftet är atthjälpa Wiges att ta reda på vilka strategier som de kan välja för att öka efterfrågan på sittekologiska sortiment. För att kunna göra det behöver vi även undersöka hur Wiges personaloch kunder beskriver ”de gröna konsumenterna”, samt redogöra för vad färska studier har attsäga kring den här typen av konsumenter.Vårt empiriska material har samlats in genom intervjuer med Wiges personal och med kundersom har handlat ekologiska produkter utav Wiges, respektive inte har handlat ekologiskaprodukter utav Wiges. Vi har även valt att komplettera vår empiri med färska undersökningarinom ämnet.De slutsatser vi kunnat dra är att det råder brist på kännedom och kunskap om Wigesekologiska sortiment. Det tycks även vara så att konsumenten värderar materialets egenskaperi produkten bambu, framför miljön. Wiges bör därför i första hand kommunicera vad kundensjälv kan tjäna på att handla ekologiskt. Eftersom Wiges kunder och slutkonsumenter bestårav lågprisbutiker gör det att priset avgör deras efterfrågan. Flera empiriska källor tyder på attdet idag är den yngre generationen som är intresserade av att handla ekologiskt. En annanslutsats vi kunnat dra är att det kan finnas skilda målgrupper ibland de ekologiskakonsumenterna, och att det kan vara en fördel om Wiges anpassar kommunikationen beroendepå vilken målgrupp de vill nå. Det kan vara lönsamt för Wiges att vända sig till lite dyrarebutiker då den ekologiska konsumenten har relativt hög inkomst. Även Wiges säljare tror attdyrare butiker har större efterfrågan på ekologiska produkter. / Uppsatsnivå: D

In the midst of climate change and growing concern about social aspects, investors want to make informed sustainable choices regarding their consumption and investments. Many companies are trying to stay ahead of the curve by engaging in Corporate Social Responsibility. Mutual funds have noticed this trend and subsequently have started to offer ethical mutual funds as a result. These ethical claims are difficult to scrutinize for investors creating a problem of asymmetric information. This study analyses how ethical claims and how eco-labels, in this case, the Nordic Swan Ecolabel relate to demand for equity mutual funds. In a world where more investors are seeking ethical investments, how is ethical commitment communicated in a trustworthy way? Data on daily Net Asset Value (NAV) and monthly Total Net Assets (TNA) between 2016-01-01 and 2019-12-31, for 217 equity mutual funds sold on the Swedish market were collected from Thomson & Reuters database Eikon. These mutual funds were categorized into three groups, conventional, non-labelled ethical, and eco-labelled mutual funds. The data was structured as panel data and both random effect and fixed effect models were used to estimate the factor loadings. The study shows that Nordic Swan Ecolabelled mutual funds tend to experience higher demand than both non-labelled ethical mutual funds and conventional mutual funds. In other words, the Nordic Swan Ecolabelled group distinguishes itself from the other mutual fund groups. Hence, the results of the study suggest that the Nordic Swan Ecolabel sends a signal that relates positively to the demand for mutual funds. Further, the results implicate that mutual fund companies that aim to introduce mutual funds that are truly ethical or sustainable should consider acquiring the Nordic Swan Ecolabel to signal their sustainability commitment since the results suggest that Nordic Swan Ecolabelled mutual funds have a positive relation to demand, both compared to conventional mutual funds and non-labelled ethical mutual funds. / I en tid präglad av klimatförändring och ökande medvetenhet om sociala aspekter vill investerare ta informerade beslut angående sin konsumtion och angående sina investeringar. Många företag försöker ligga i framkant för en hållbar utveckling genom att ägna sig åt Corporate Social Responsibility. Fondföretag har märkt av denna trend och har därför börjat erbjuda etiska fonder till sina kunder. Huruvida dessa fonder faktiskt är etiska kan vara svårt för investerare att undersöka vilket skapar asymmetrisk information mellan fondföretag och investerare. Denna studie analyserar hur aktiefonders påståenden om att investera etiskt relaterar till efterfrågan på dessa aktiefonder och hur eko-märkningar, i detta fall Svanen-märkningen relaterar till aktiefonders efterfrågan. Hur ska fonders etiska åtaganden kommuniceras på ett trovärdigt sätt i en värld där mer och mer investerare söker sig till etiska investeringar? Dagligt nettoandelsvärde (NAV-kurs) och månatlig fondförmögenhet (TNA) för 217 aktiefonder sålda på den svenska marknaden under tidsperioden 2016-01-01 och 2019-12-31 samlades in från Thomson & Reuters databas Eikon. Dessa fonder delades in i tre grupper, dessa var konventionella, icke-märkta etiska fonder samt eko-märkta fonder. Datan strukturerades som paneldata och både random effects och fixed effects modeller användes för att estimera faktorerna i regressionen. Studien visar att Svanenmärkta fonder tenderar att ha högre efterfrågan än både icke-märkta etiska fonder och konventionella fonder. Med andra ord så utmärker sig de Svanen-märkta fonderna jämfört med de andra grupperna. Resultatet av studien tyder därför på att Svanen-märkningen sänder en signal som relaterar till efterfrågan för en fond. Resultatet av studien implicerar även att fondföretag som ämnar att introducera fonder som faktiskt uppfyller de etiska och hållbara krav de påstår sig göra, bör överväga att förvärva Svanen-märkningen för att signalera sina etiska och hållbara åtaganden, då resultatet föreslår att Svanenmärkta fonder har en positiv relation till efterfrågan, både jämfört med konventionella fonder och icke-märkta etiska fonder.