<p>Den ekonomiska brottsligheten är ett allvarligt och växande samhällsproblem som drabbar</p><p>såväl stat och kommun som enskilda medborgare. Ekobrottsmyndigheten inrättades år 1998</p><p>och är en specialistmyndighet som ligger under Åklagarmyndigheten. Ekobrottsmyndigheten</p><p>har ett stort ansvar och spelar en viktig roll när det gäller att bekämpa den ekonomiska</p><p>brottsligheten i vårt samhälle. Syftet med vår uppsats är att undersöka hur</p><p>ekobrottsbekämpningen i Sverige bedrivs idag samt vilka brottsförebyggande faktorer som</p><p>finns. Studien begränsas till att omfatta den ekonomiska brottsligheten i eller med anknytning</p><p>till en i huvudsak legal näringsverksamhet.</p><p>För att besvara vår problemformulering genomförde vi fem personliga intervjuer. Vår</p><p>kvalitativa studie är genomförd med ett hermeneutiskt förhållningssätt och en abduktiv</p><p>forskningsansats. Fördelen med den här metoden, är att vår förståelse för ämnet har byggts</p><p>upp stegvist under studiens gång. Därefter har vi kopplat samman den teoretiska</p><p>referensramen med vår empiriska sammanställning, under kapitlet analys. Studien är</p><p>dessutom begränsad vad gäller urval och tidpunkt, vilket medför att resultatet inte är</p><p>generaliserbart.</p><p>Den teoretiska referensramen är sammanställd utifrån fakta hämtad från lagstiftning, litteratur,</p><p>rapporter, vetenskapliga artiklar, artiklar samt elektroniska källor. Vi har valt att dela in vårt</p><p>teoriavsnitt i fyra delar för att läsaren lättare ska få en överblick över de områden som</p><p>uppsatsen berör. Inledningsvis presenterar vi Intressentmodellen och Agentteorin som ligger</p><p>till grund för hur vi har resonerat kring; vad en effektiv ekobrottsbekämpning är, hur det bör</p><p>bedrivas och vilket syfte det tjänar samt vilka faktorer som kan förebygga ekonomisk</p><p>brottslighet.</p><p>Efter genomförd studie, konstaterar vi att ekonomisk brottslighet är ett hot mot samhället och</p><p>indirekt drabbar alla medborgare. Vi tolkar, utifrån vårt empiriska material, att</p><p>Ekobrottsmyndigheten har de förutsättningar som krävs för att kunna bedriva en effektiv</p><p>ekobrottsbekämpning. Vi vill dock framhålla, i enlighet med respondenternas åsikter, att det</p><p>huvudsakliga syftet och målet är att bedriva en så effektiv ekobrottsbekämpning som möjligt</p><p>oavsett vilken organisatorisk form det gäller. Vi har även kunnat konstatera hur olika faktorer</p><p>påverkar antalet ekobrott där vi har fokuserat på intern kontroll, revisorns anmälningsplikt och</p><p>diskussionen kring att eventuellt avskaffa revisionsplikten för mindre bolag. Empirin och</p><p>analysen visar att god intern kontroll i form av fungerande kontrollsystem i företagen är av</p><p>stor betydelse för att undvika att oegentligheter och brott uppkommer. Anmälningsplikten i</p><p>sin tur, har främst lett till att fler brott anmäls av revisorer vilket innebär att det har en</p><p>förebyggande effekt på företag. Om/när revisionsplikten kommer att slopas för mindre bolag,</p><p>drar vi den slutsatsen efter diskussion med våra respondenter, att antalet ekobrott med största</p><p>sannolikhet inte kommer att minska.</p>

Den ekonomiska brottsligheten är ett allvarligt och växande samhällsproblem som drabbar såväl stat och kommun som enskilda medborgare. Ekobrottsmyndigheten inrättades år 1998 och är en specialistmyndighet som ligger under Åklagarmyndigheten. Ekobrottsmyndigheten har ett stort ansvar och spelar en viktig roll när det gäller att bekämpa den ekonomiska brottsligheten i vårt samhälle. Syftet med vår uppsats är att undersöka hur ekobrottsbekämpningen i Sverige bedrivs idag samt vilka brottsförebyggande faktorer som finns. Studien begränsas till att omfatta den ekonomiska brottsligheten i eller med anknytning till en i huvudsak legal näringsverksamhet. För att besvara vår problemformulering genomförde vi fem personliga intervjuer. Vår kvalitativa studie är genomförd med ett hermeneutiskt förhållningssätt och en abduktiv forskningsansats. Fördelen med den här metoden, är att vår förståelse för ämnet har byggts upp stegvist under studiens gång. Därefter har vi kopplat samman den teoretiska referensramen med vår empiriska sammanställning, under kapitlet analys. Studien är dessutom begränsad vad gäller urval och tidpunkt, vilket medför att resultatet inte är generaliserbart. Den teoretiska referensramen är sammanställd utifrån fakta hämtad från lagstiftning, litteratur, rapporter, vetenskapliga artiklar, artiklar samt elektroniska källor. Vi har valt att dela in vårt teoriavsnitt i fyra delar för att läsaren lättare ska få en överblick över de områden som uppsatsen berör. Inledningsvis presenterar vi Intressentmodellen och Agentteorin som ligger till grund för hur vi har resonerat kring; vad en effektiv ekobrottsbekämpning är, hur det bör bedrivas och vilket syfte det tjänar samt vilka faktorer som kan förebygga ekonomisk brottslighet. Efter genomförd studie, konstaterar vi att ekonomisk brottslighet är ett hot mot samhället och indirekt drabbar alla medborgare. Vi tolkar, utifrån vårt empiriska material, att Ekobrottsmyndigheten har de förutsättningar som krävs för att kunna bedriva en effektiv ekobrottsbekämpning. Vi vill dock framhålla, i enlighet med respondenternas åsikter, att det huvudsakliga syftet och målet är att bedriva en så effektiv ekobrottsbekämpning som möjligt oavsett vilken organisatorisk form det gäller. Vi har även kunnat konstatera hur olika faktorer påverkar antalet ekobrott där vi har fokuserat på intern kontroll, revisorns anmälningsplikt och diskussionen kring att eventuellt avskaffa revisionsplikten för mindre bolag. Empirin och analysen visar att god intern kontroll i form av fungerande kontrollsystem i företagen är av stor betydelse för att undvika att oegentligheter och brott uppkommer. Anmälningsplikten i sin tur, har främst lett till att fler brott anmäls av revisorer vilket innebär att det har en förebyggande effekt på företag. Om/när revisionsplikten kommer att slopas för mindre bolag, drar vi den slutsatsen efter diskussion med våra respondenter, att antalet ekobrott med största sannolikhet inte kommer att minska.

Datum: 29 maj, 2013 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, ESTMälardalens Högskola Författare: Lezan Abdlwafa, Anita Balci &amp; Awat Safari Titel: Bokföringsbrott – Ett resultat av oaktsamhet i bokföring? Handledare: Ulla Pettersson Nyckelord: Bokföringsbrott, oaktsamhet, bokföringsskyldighet, god redovisningssed, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, konkursförvaltare Frågeställning: På vilket sätt leder näringsidkarens oaktsamhet i bokföring till bokföringsbrott? Vilka faktorer bidrar till detta? Syfte: Att undersöka hur näringsidkarens oaktsamhet i bokföringen kan vara en av orsakerna till bokföringsbrott. Metod: För att uppnå syftet så använde vi oss av en kvalitativ metod för att få en djupare förståelse av ämnet. Vi inhämtade vårt material till referensramen från litteratur samt lagar såsom bokföringslagen, årsredovisningslagen och brottsbalken. Material till empirin var hämtad från tre intervjuer med personer som besitter relevant kunskap, en skattebrottsutredare, en konkursförvaltare och en åklagare. Slutsats: Det vi har kommit fram till i vår uppsats är att oaktsamhet i bokföring är en orsak till bokföringsbrott, främst i mindre företag som inte har resurser till att upprätta bokföring på ett sätt som ger en rättvisande bild av företagets ekonomiska ställning.

Rex - den nya redovisningsstandarden. Ett examensarbete för kandidatexamen i företagsekonomi.Uppsatsens syfte är att analysera auktoriserade redovisningskonsulters syn på den nya redovisningsstandarden Rex och särskilt om den kan bidra till att utveckla yrket mot en redovisningsprofession.Data har insamlats genom litteraturstudie samt genom en enkätundersökning. Respondenterna till enkäterna är auktoriserade redovisningskonsulter hos Srf konsulterna. Enkäterna skickades ut till 300 auktoriserade redovisningskonsulter varav vi erhöll 45 stycken svar. Data från enkäterna har slutligen bearbetats genom z-tester och hypotesprövningar. Genom z-tester och hypotesprövningar kom vi fram till att en signifikant andel av respondenterna anser att Rex utvecklar yrket mot en redovisningsprofession. Våra resultat tyder på att Rex bidrar till att auktoriserade redovisningskonsulter utvecklas till en redovisningsprofession.Vår uppsats har bidragit med kunskap om huruvida auktoriserade redovisningskonsulter kan anses vara en profession. Brundin Franksson och Eisersiö (2011) kom i sin kandidatuppsats fram till att Reko var ett steg som utvecklade yrkesrollen till att bli en profession. Utgångspunkten var då den tidigare redovisningsstandarden Reko. En ny redovisningsstandard har dock lanserats och den här studien har därför baserats på den nya redovisningsstandarden Rex. Med vår studie har vi kommit fram till samma slutsats som Brundin Franksson och Eisersiö. Skillnaderna har dock, förutom att vi har undersökt olika standards, varit att respondenterna i studierna har skilt sig åt. Brundin Franksson och Eisersiö undersökte både revisorer, redovisningskonsulter och auktoriserade redovisningskonsulter hos FAR medan vi endast har undersökt auktoriserade redovisningskonsulter hos Srf konsulterna. Uppsatsen har bidragit med kunskap om yrket kan komma att utvecklas till följd av den nya kontexten. Uppsatsen har även bidragit med att fylla kunskapsluckor om Rex, då vi tidigare ej funnit forskning som hunnit behandla den nya standarden. / Rex - the new accounting standard. Final assignment for bachelor’s degree in business administration.The purpose of the essay is to analyze the views of authorized accounting consultants on the new accounting standard Rex and if it can contribute to develop the profession towards an accounting profession.Data was collected through literature study and through a survey. Respondents to the questionnaires are authorized accounting consultants at the Srf consultants. The surveys were sent to 300 authorized accounting consultants, of which we received 45 responses. Data from the surveys has finally been processed by z-tests and hypothesis tests. We found through z-tests and hypothesis tests, that a significant part of the respondents believes that Rex develops the profession towards an accounting profession. Our results indicate that Rex contributes to the development of authorized accounting consultants into an accounting profession.Our essay contributes with knowledge of whether authorized accounting consultants can be considered a profession. Brundin Franksson and Eisersiö (2011) concluded that Reko was one step towards developing the occupational role to become a profession. The starting point was based on the previous accounting standard Reko. This study has been based on the accounting standard Rex. We came to the same conclusion as Brundin Franksson and Eisersiö. However, apart from the fact that we have examined different standards, the differences have been that we have had different respondents. The essay has contributed with knowledge that the profession may develop as a result of the new context. The essay has also contributed to filling knowledge closures about Rex, as we have previously found no research that has already dealt with the new standard. The contribution can be guaranteed even if the results are not representative of the entire population.