Title: Upsetting Offsets - A case study of Colombia and their legislation of biodiversity offsetting Authors: Linda Levin and Linda Olsson Supervisor: Åsa-Karin Engstrand Background: The global loss of biodiversity is a very timely debate, and experts are actively working on finding new ways to lessen and reverse the negative impacts placed on the environment. One such way is biodiversity offsetting and it is a methodology that is becoming more prevalent within national environmental legislations. Colombia enforced a legislation regarding biodiversity offsetting in 2012, and it quickly became apparent that the process would not progress without its issues. Aim: The aim of this study is to research the government, NGOs and companies in relation to the legislation of biodiversity offsetting in Colombia established in 2012, to acquire knowledge regarding their roles, relationships and the challenges they are experiencing. Methodology: The empirical data was collected during a two months field study in Colombia. The data was collected in a qualitative manner, through interviews with employees at governmental entities, NGOs and companies. While conducting the empirical research, theoretical information was gathered, which implies an iterative approach. Conclusion: According to the results of this study, there are various issues to be found in the implementation process of the legislation, both in regards to practical difficulties, as well as in the relationships between the different actors. Some of these problems could be mitigated with a national habitat banking system, where the offsetting activities are managed by an external part.  Key words: Biodiversity offsetting, environmental governance, Colombia, NGOs, the government, companies, roles, relationships, challenges. / Bakgrund: Den globala negativa påverkan på den biologiska mångfalden är en högst aktuell debatt, och experter arbetar ständigt med att hitta nya sätt att vända de negativa effekterna på miljön. En metod som ämnar göra detta är ekologisk kompensering, vilken blir allt vanligare inom nationell miljölagstiftning. I Colombia trädde en lagstiftning gällande ekologisk kompensering i kraft under 2012, och det blev snart uppenbart att processen inte skulle fortskrida utan sina problem. Syfte: Syftet med denna studie är att i Colombia, undersöka regeringen, ideella organisationer och företag i relation till lagstiftningen om ekologisk kompensering som trädde i kraft 2012, för att förvärva oss kunskap om deras roller, relationer och utmaningar. Metod: Det empiriska datamaterialet samlades in under en två månader lång fältstudie i Colombia. Detta skedde kvalitativt, genom intervjuer med anställda på regeringsorgan, ideella organisationer och företag. Samtidigt som vi genomförde den empiriska undersökningen, samlade vi även in teoretisk information, vilket visar på användningen av en iterativ metod. Slutsats: Resultaten av denna studie visar att det finns vissa svårigheter i implementeringsprocessen av lagstiftningen, såväl gällande praktiska svårigheter, som i relationerna mellan de olika aktörerna. Några av dessa problem skulle kunna lösas med ett nationellt habitat banking system, där kompenseringsaktiviteterna hanteras av en extern part. Nyckelord: Ekologisk kompensering, miljöstyrning, Colombia, ideella organisationer, regeringen, företag, roller, förhållanden, utmaningar.