Studiens syfte är att analysera hur ekonomisk jämställdhet representeras i Regeringens dokument ”Makt, mål och myndighet – feministisk politik för en jämställd framtid” (2016). Utöver detta studeras det hur dokumentet möjligen låser fast könen, man och kvinna, i traditionella könsroller alternativt öppnar upp för förändring gällande dem. Metoden som används i studien är en diskursanalys inspirerad av Carol Bacchis ”What’s the problem represented to be?” (WPR), och analysen använder sig av teorier av Yvonne Hirdman samt Chandra Talpade Mohanty. Resultatet visar på att den ekonomiska jämställdheten representeras som ett ”kvinnoproblem”, samt att dokumentet reproducerar en normativ syn gällande kön men även etniska normer inom gruppen kvinnor.

This thesis is mainly concerned with how equality is related to social and individual wellbeing. It is widely believed that inequalities are both necessary and beneficial for society. This has been repudiated by recent studies claiming the opposite. This thesis will first elaborate on the concept of equality before investigating the relation between inequalities and different components of wellbeing with the use of a literature review. It finds that several adverse effects are correlated with inequalities and that competition might be an explanation for- as well as an amplifier of the adverse effects. Based on these findings, the thesis presents some guidelines for incorporating equality within a set of policy-areas. It concludes that the main points of importance are to avoid connecting the ability and merit of a person to the value of that person as well as to achieve material equality: both these working as a foundation for a subjective feeling of equality in value.

Än idag skiljer sig arbetsmarknadsdeltagandet mellan kvinnor och män åt, då kvinnor i genomsnitt deltar i arbetsmarknaden i lägre utsträckning och arbetar färre timmar. En möjlig förklaring till detta är att kulturella attityder lever kvar där man anser att kvinnor tar hand om barn och hushåll och männen arbetar. En annan möjlig förklaring är att det inte lönar sig lika mycket för kvinnor att arbeta. Tidigare forskning visar att sambeskattning bidrar till att gifta kvinnor inte ger sig ut på arbetsmarknaden. Denna uppsats ämnar studera sambandet mellan graden av sambeskattning och kvinnors arbetsutbud. Vi jämför därmed kvinnors arbetsutbud i OECD länder med olika grad av sambeskattning över tid. Våra resultat tyder på ett marginellt signifikant negativt samband mellan graden av sambeskattning och kvinnors arbetsmarknadsutbud.