Spelling suggestions: "subject:"deekonomiska"" "subject:"ekononomisk""
391 |
Vad är ekonomisk brottslighet? : En kvalitativ studie om hur en effektiv ekobrottsbekämpning bör bedrivasLecoq, Maria, Berggren, Matilda January 2007 (has links)
<p>Den ekonomiska brottsligheten är ett allvarligt och växande samhällsproblem som drabbar</p><p>såväl stat och kommun som enskilda medborgare. Ekobrottsmyndigheten inrättades år 1998</p><p>och är en specialistmyndighet som ligger under Åklagarmyndigheten. Ekobrottsmyndigheten</p><p>har ett stort ansvar och spelar en viktig roll när det gäller att bekämpa den ekonomiska</p><p>brottsligheten i vårt samhälle. Syftet med vår uppsats är att undersöka hur</p><p>ekobrottsbekämpningen i Sverige bedrivs idag samt vilka brottsförebyggande faktorer som</p><p>finns. Studien begränsas till att omfatta den ekonomiska brottsligheten i eller med anknytning</p><p>till en i huvudsak legal näringsverksamhet.</p><p>För att besvara vår problemformulering genomförde vi fem personliga intervjuer. Vår</p><p>kvalitativa studie är genomförd med ett hermeneutiskt förhållningssätt och en abduktiv</p><p>forskningsansats. Fördelen med den här metoden, är att vår förståelse för ämnet har byggts</p><p>upp stegvist under studiens gång. Därefter har vi kopplat samman den teoretiska</p><p>referensramen med vår empiriska sammanställning, under kapitlet analys. Studien är</p><p>dessutom begränsad vad gäller urval och tidpunkt, vilket medför att resultatet inte är</p><p>generaliserbart.</p><p>Den teoretiska referensramen är sammanställd utifrån fakta hämtad från lagstiftning, litteratur,</p><p>rapporter, vetenskapliga artiklar, artiklar samt elektroniska källor. Vi har valt att dela in vårt</p><p>teoriavsnitt i fyra delar för att läsaren lättare ska få en överblick över de områden som</p><p>uppsatsen berör. Inledningsvis presenterar vi Intressentmodellen och Agentteorin som ligger</p><p>till grund för hur vi har resonerat kring; vad en effektiv ekobrottsbekämpning är, hur det bör</p><p>bedrivas och vilket syfte det tjänar samt vilka faktorer som kan förebygga ekonomisk</p><p>brottslighet.</p><p>Efter genomförd studie, konstaterar vi att ekonomisk brottslighet är ett hot mot samhället och</p><p>indirekt drabbar alla medborgare. Vi tolkar, utifrån vårt empiriska material, att</p><p>Ekobrottsmyndigheten har de förutsättningar som krävs för att kunna bedriva en effektiv</p><p>ekobrottsbekämpning. Vi vill dock framhålla, i enlighet med respondenternas åsikter, att det</p><p>huvudsakliga syftet och målet är att bedriva en så effektiv ekobrottsbekämpning som möjligt</p><p>oavsett vilken organisatorisk form det gäller. Vi har även kunnat konstatera hur olika faktorer</p><p>påverkar antalet ekobrott där vi har fokuserat på intern kontroll, revisorns anmälningsplikt och</p><p>diskussionen kring att eventuellt avskaffa revisionsplikten för mindre bolag. Empirin och</p><p>analysen visar att god intern kontroll i form av fungerande kontrollsystem i företagen är av</p><p>stor betydelse för att undvika att oegentligheter och brott uppkommer. Anmälningsplikten i</p><p>sin tur, har främst lett till att fler brott anmäls av revisorer vilket innebär att det har en</p><p>förebyggande effekt på företag. Om/när revisionsplikten kommer att slopas för mindre bolag,</p><p>drar vi den slutsatsen efter diskussion med våra respondenter, att antalet ekobrott med största</p><p>sannolikhet inte kommer att minska.</p>
|
392 |
Uppstartande av ekonomisk föreningPalo, Jenny, Söderquist, Maria January 2008 (has links)
<p>Meningen med vår uppsats är att undersöka möjligheten för ett socialt arbetskooperativ att kunna driva ett hunddagis i egen regi, helt utan bidragsstöd från samhället. I uppsatsen börjar vi med att kortfattat beskriva bakgrunden till socialekonomiska arbetskooperativ.</p><p> </p><p>Vi har haft möjlighet att få närvara vid den utbildning som kursdeltagarna fått genom Karlstads kommun inför uppstarten av hunddagiskooperativet. Hunddagiskooperativet kommer att drivas som en ekonomisk förening för att ha möjlighet att i framtiden kunna vara vinstdrivande.</p><p>En enkätundersökning genomfördes för att se vad potentiella kunder efterfrågar av ett hunddagis och vad som skulle kunna göra att kunderna väljer detta dagis framför andra. Vidare har vi gjort en investeringskalkyl samt break even-analys för att se hur många dagishundar som skulle behövas för att täcka upp för kostnaderna.</p><p> </p><p>Vi ser att efterfrågan på kompletterande varor och tjänster från den potentiella kundgruppen är stor och att detta kan generera ytterligare intäkter.</p><p>Efter genomförd break even-analys kan vi konstatera att det är fullt möjligt att driva verksamheten utan ekonomiskt stöd från samhället. Går det dessutom att komplettera med ytterligare varor och tjänster kan verksamheten dessutom gå med vinst. Då verksamhetens utveckling påverkas av kooperatörernas rehabiliteringsframgång kan vi inte med säkerhet säga när målet kan nås, men vi ser att det är realistiskt möjligt.</p><p> </p><p>Människor som hamnat utanför arbetsmarkanden kan ses som en samhällsekonomisk belastning. En följdeffekt av ett lyckat socialt arbetskooperativ är att dessa människor istället får möjlighet att vända denna negativa spiral och bidra till samhällsekonomin, inte bara genom att inte längre behöva bidrag utan även genom att själva kunna betala in skatt samt kunna konsumera mera.</p>
|
393 |
Kommer den avskaffade revisionsplikten att påverka den ekonomiska brottsligheten?Olsson, Jennie, Pettersson, Sofia January 2009 (has links)
<p>Små företag inom EU lägger mycket pengar på administration, något som minskar företagens konkurrenskraft gentemot varandra. Med anledning av detta har en utredning gjorts för att de europeiska företagen med gemensamma krafter ska kunna minska den administrativa bördan och på så sätt kunna stimulera EU:s ekonomi. Utredningens förslag är att de administrativa kostnaderna ska minskas med 25 % till år 2012. Sverige har dock, i utredningen Avskaffande av revisionsplikten för små företag, som mål att sänka de administrativa kostnaderna med 25 % till år 2010.</p><p>Uppsatsens syfte är att ta reda på om ekonomiska brott såsom bokföringsbrott och skattebrott påverkas om revisionsplikten i Sverige avskaffas. Författarna vill även ta reda på vad berörda myndigheter har för åsikter angående förslaget att avskaffa revisionsplikten i små företag.</p><p>Utredningen om avskaffad revisionsplikt föreslår att revisionsplikten i Sverige ska avskaffas för företag som inte överstiger två av följande tre gränsvärden: Balansomslutning 41,5 miljoner kronor, nettoomsättning 83 miljoner kronor och antal anställda 50 stycken. Skatteverket avstyrker förslaget om avskaffande av revisionsplikten med anledning av att utredningen underskattar den preventiva effekten som revision faktiskt har. EBM anser att enklare regler minskar antalet ekobrott men att utredningen är för vagt gjord medan BRÅ anser att utredningen innehåller för många osäkra faktorer och att avskaffandet leder till ett steg bakåt, vilket ökar risken för ekobrott.</p> / <p>Small-sized businesses in the EU invest a lot of money on administration which will reduce the businesses competitiveness towards each other. On account of this an investigation has been made concerning how to make the business in the EU reduce the administrative burden and in that way stimulate the European economy. The investigation suggests that the administrative cost will have reduced by 25 percent before year 2012. The Swedish investigations aim is to reduce the administrative costs by 25 percent before year 2010.</p><p>This papers point is to find out if economic crimes, like false accounting or tax crime, will be affected by the abolition of the audit obligation in Sweden. The writers also aim to find out what concerned authorities opinions are concerning the suggestion to abolish the audit obligation.</p><p>The investigation concerning the abolition of the audit obligation suggests that the audit obligation in Sweden will abolish for businesses that doesn't exceed two of the following three limit values; Balance sheet total of 41,5 million SEK, net sales of 83 million SEK and number employees 50. The National tax board rejects the suggestion about abolition of the audit obligation because the investigation has underestimated the preventive effect that audit has. EBM think that simpler rules decreases the number of economic crimes but they also think that the investigation is vague while BRÅ think that the investigation contains to many uncertain factors and that the abolition leads to a step backwards which will increase the risk of economic crimes.</p>
|
394 |
Kommer den avskaffade revisionsplikten att påverka den ekonomiska brottsligheten?Olsson, Jennie, Pettersson, Sofia January 2009 (has links)
<p>Små företag inom EU lägger mycket pengar på administration, något som minskar företagens konkurrenskraft gentemot varandra. Med anledning av detta har en utredning gjorts för att de europeiska företagen med gemensamma krafter ska kunna minska den administrativa bördan och på så sätt kunna stimulera EU:s ekonomi. Utredningens förslag är att de administrativa kostnaderna ska minskas med 25 % till år 2012. Sverige har dock, i utredningen Avskaffande av revisionsplikten för små företag, som mål att sänka de administrativa kostnaderna med 25 % till år 2010.</p><p>Uppsatsens syfte är att ta reda på om ekonomiska brott såsom bokföringsbrott och skattebrott påverkas om revisionsplikten i Sverige avskaffas. Författarna vill även ta reda på vad berörda myndigheter har för åsikter angående förslaget att avskaffa revisionsplikten i små företag.</p><p>Utredningen om avskaffad revisionsplikt föreslår att revisionsplikten i Sverige ska avskaffas för företag som inte överstiger två av följande tre gränsvärden: Balansomslutning 41,5 miljoner kronor, nettoomsättning 83 miljoner kronor och antal anställda 50 stycken. Skatteverket avstyrker förslaget om avskaffande av revisionsplikten med anledning av att utredningen underskattar den preventiva effekten som revision faktiskt har. EBM anser att enklare regler minskar antalet ekobrott men att utredningen är för vagt gjord medan BRÅ anser att utredningen innehåller för många osäkra faktorer och att avskaffandet leder till ett steg bakåt, vilket ökar risken för ekobrott.</p> / <p>Small-sized businesses in the EU invest a lot of money on administration which will reduce the businesses competitiveness towards each other. On account of this an investigation has been made concerning how to make the business in the EU reduce the administrative burden and in that way stimulate the European economy. The investigation suggests that the administrative cost will have reduced by 25 percent before year 2012. The Swedish investigations aim is to reduce the administrative costs by 25 percent before year 2010.</p><p>This papers point is to find out if economic crimes, like false accounting or tax crime, will be affected by the abolition of the audit obligation in Sweden. The writers also aim to find out what concerned authorities opinions are concerning the suggestion to abolish the audit obligation.</p><p>The investigation concerning the abolition of the audit obligation suggests that the audit obligation in Sweden will abolish for businesses that doesn’t exceed two of the following three limit values; Balance sheet total of 41,5 million SEK, net sales of 83 million SEK and number employees 50. The National tax board rejects the suggestion about abolition of the audit obligation because the investigation has underestimated the preventive effect that audit has. EBM think that simpler rules decreases the number of economic crimes but they also think that the investigation is vague while BRÅ think that the investigation contains to many uncertain factors and that the abolition leads to a step backwards which will increase the risk of economic crimes.</p>
|
395 |
Klyngeinitiativ i Hedmark : Praktiske tilnærminger til klyngeinitiativ og utvikling av regionale innovasjonssystem - og graden av behov for management i ulike staider av prosessen. To eksempler fra Hedmark FylkeWestgaard, Hilde Kristin, Lexander, Petter January 2006 (has links)
<p>Innlandet har flere klyngeinitiativ som blir fulgt opp og utviklet i regi av virkemiddelapparatet, herunder også Kunnskapsparkene. Kunnskapsparken Hedmark har bioforedling og kulturnæringer som fokusområder. I denne avhandlingen har vi valgt å presentere og belyse utfordringer knyttet til utviklingen av to ulike klyngeinitiativ, en på anvendt bioteknologi og en på musikk (pop/rock). Begge klyngeinitiativ er initiert og har sitt hovedsete i Hedmark, med tilknyttede aktører i Oppland, men også i andre regioner.</p><p>Fokuset på å utvikle regionale næringsklynger bunner først og fremst i behovet for at næringsaktører og FoU miljø i større grad samarbeider og samhandler for å øke konkurransekraften. Ved å initiere fellesprosjekter bidrar man til å øke verdiskapingen i regionen, konsekvensen blir at man løfter ulike fagmiljø til å bli mer attraktive og man kan slik lettere rekruttere ny arbeidskraft, flere studenter og på alle måter skape merverdi. Et regionalt klyngeinitiativ går aktivt inn i prosessen med å fjerne barrierer mellom de ulike aktørene, så som mellom næring og høgskole/universitet. Det handler om å smelte sammen ulike kulturer og synliggjøre verdien av samarbeid med tanke på synergier og økt nasjonal og internasjonal konkurransekraft. Målsettingen vil da være å bli en lærende region, dvs. et innovasjonssystem der alle barrierer er fraværende og kommunikasjonsflyten derved er svært god. Slik kan man ta ut merverdien og skape et godt innovasjonsmiljø.</p><p>Denne avhandlingen knytter arbeidet med klyngeutvikling opp til relevant teori og belyser slik de utfordringer man står overfor, systemisk og praktisk. I begynnelsen av utviklingsprosessen ligger det en forventning om sterkt offentlig engasjement, i forhold til ledelse og koordinering samt finansiering. Gjennom å gradvis få tettere dialog med de ulike næringsaktørene og evt. et FoU miljø ligger det en forventning om at næringsaktørene gradvis går inn mer aktivt i klyngeutviklingen, både med menneskelige ressurser og kapital. Forankringen hos de ulike aktørene og det å alliere seg med en respektert person som kan snakke varmt om klyngeprosessen er en kritisk suksessfaktor. Etter hvert som klyngeutviklingen blir mer kjent, forstått og akseptert kan klyngefasilitatoren rette blikket utover, fra det regionale til det nasjonale og etter hvert det internasjonale miljø.</p><p>I Norge finnes det to hovedprogrammer for klyngeutvikling, Arena og Norwegian Centres of Expertise. Arena er ment for de mer umodne miljøene, mens NCE programmet er tiltenkt de klyngene som har størst vekstpotensial og som gjør seg gjeldende i et internasjonalt marked. Denne avhandlingen presenterer to case; BIOINN som har avsluttet sin programperiode som Arenaprosjekt og nå står på egne ben på regionale offentlige og private midler, samt musikk-klyngen i Hedmark som er i tidlig fase i utviklingen, men har et stort potensial og er i god driv. Kravet til ledelse varierer i forhold til hvilket utviklingstrinn klyngen er i, og arbeidets grad av suksess er gjerne knyttet til at man ikke slipper fokus og er i aktiv dialog med alle aktørene. Man må kontinuerlig være på post og drive aktiv markedsføring, motiveringsarbeid og på ulike måter holde trykket og entusiasmen oppe.</p>
|
396 |
En skifteshistorisk undersökning av Lena kyrkbyvon Essen, Erika January 2009 (has links)
No description available.
|
397 |
Försäljning av kommunal allmännytta : är en viktig del av välfärdspolitiken på väg att försvinna?Bolinder, Anna January 2009 (has links)
No description available.
|
398 |
Första, andra, tredje … : en geografisk studie av svensk antikvitetshandelLitzell, Rebecca January 2009 (has links)
No description available.
|
399 |
Handel, industri och befolkningstillväxt till följd av järnvägen : En studie av stationssamhället Ljusdal under perioden 1870-1890Jönsson, Åsa January 2009 (has links)
<p>Denna uppsats har sin utgångspunkt i Eli Heckschers beskrivning av stationssamhällens utveckling i och med järnvägen tillkomst under 1800-talets senare del. Fallstudien av stationssamhället Ljusdal under 1870-1890, tio år före stationens öppnande och tio år efter, beskriver befolkningsökningen och handeln och industrins utveckling under perioden. Resultatet visar att befolkningen ökade redan innan stationens öppnande, troligen till följd av förväntningar på järnvägen, men att den allra största ökningen sker under 1880-talets senare del, i samband med att stationen blir en knutpunkt. Hand i hand med befolkningsökningen går tillkomsten av handlanden och hantverkare. Utbudet blir bredare med tiden, och störst variation kan ses mot slutet av 20-årsperioden. Industrin ser en mindre dramatiskt ökning till antal, träindustrin dominerar under hela perioden.</p>
|
400 |
En ansats för stadsmiljön : ekosystemansatsen som vägledare för Uppsala kommuns ekologiskt hållbara stadsutvecklingRydeman, Sara January 2009 (has links)
No description available.
|
Page generated in 0.0339 seconds