<p>The aim of this project is to make an energy flow survey of Ljusdal’s municipality. The reason for the energy flow survey is to discover possibilities to utilize and refine the energy resources locally, and use the information from this survey as a base for further discussions about the energy situation in Ljusdal’s municipality. As it is today the raw material is transported to other municipalities for processing and then bought back, e.g. biomass is transported to other municipalities where they make pellets which are sold back to consumers in Ljusdal’s municipality. A local upgrading of the raw material will probably create more job opportunities in the municipality and it will probably also lead to a higher profit than just selling the raw material. The target groups for this study are the local (and regional) politicians and entrepreneurs, primarily in Ljusdal but also in other similar municipalities. Mainly bioenergy is handled in this thesis. Other energy sources e.g. hydroelectricity is handled just briefly, flows and use of electricity are described briefly for different parts of the municipality and types of consumers. To perform the energy flow survey, information about now used, and possible future, energy resources was collected in order to find out the energy quantities used per year, for different users, and the energy flows. Unexploited energy sources, and energy sources that have the potential to be increased, like forest and arable land was also included. Investigations about the wind potential are also carried out. The energy use of the consumers, divided into energy carriers, is mapped. Larger companies and institutions, particularly those with energy related business are asked about their future plans. Energy suppliers are also asked where they buy and sell energy in order to make an energy flow survey. The energy needs for different types of buildings were also considered in this energy flow survey. In order to do that, information about the numbers of buildings in the municipality and also the average energy usage, for different types of buildings e.g. apartments and single family houses, are collected from different sources. The flows of bioenergy across the municipality border are also investigated in order to be able to see where it comes from and where it goes. Nearby municipalities, projects nearby Ljusdal’s municipality, that may have an impact in the field of energy in Ljusdal’s municipality are also briefly handled. The energy flows, in and out of the municipality, were put into maps from the municipality’s Geographic Information System (GIS) in order to get a good overview of the energy flow, supply and use. Based on the gathered information, project ideas are suggested, and calculations are done to determine if biogas production, from household waste and sludge, could be a better option than today’s waste management where the waste is being transported to a nearby municipality for incineration, a service that Ljusdal’s municipality also have to pay for. The results from the calculations show that the total amount of energy that could be extracted from the annual produced biogas would reach about 1.9 GWh. The biogas could e.g.be used as a fuel in the district heating plants in the municipality. By using locally produced products a decreased import of energy carriers, e.g. light fuel oil, would be expected.</p><p>The conclusions that could be drawn from this study are that a lot of biomass is produced in Ljusdal’s municipality, which is mainly exported in the form as raw material. Large amounts of hydroelectricity is produced in Ljusdal’s municipality, about 60% of the electricity is being exported. Wind mappings show that there are some areas of national interest for electricity production through wind power in the municipality. A deregulated European electricity market will probably lead to an increased electricity price, this in combination with the green certificate would lead to a more profitable electricity</p><p>production through wind power and areas that are not of national interest at present could probably be of national interest in the future. There are also a large potential to increase the amount of biomass from the forestry remainings. Another potential energy source is the arable land where it probably would be possible to grow e.g. hemp for an energy conversion purpose. In Ljusdal’s municipality, there are possibilities in the field of energy which no one takes advantage of at present.</p> / <p>Syftet med detta projektarbete är att kartlägga energiflödet inom-, samt till och från Ljusdals kommun, i första hand bioenergi men även andra energiformer som t.ex. elektricitet behandlas översiktligt. Anledningen till denna energiflödesanalys är att upptäcka möjligheter att bearbeta och förädla biomassan lokalt. I dagens läge lämnar stora mängder av råmaterial kommunen för förädling utanför kommunens gränser, detta leder till förlorade arbetstillfällen i kommunen. Ett exempel på detta är att råmaterial i form av sågspån transporteras från Ljusdals kommun till en annan kommun där sågspånen förädlas till pellets som i sin tur säljs tillbaka till konsumenter i Ljusdals kommun. En lokal förädling av biomassan skulle förmodligen kunna leda till nya arbetstillfällen inom kommunens gränser samt en högre avkastning än att bara sälja råmaterialet obearbetat. Målgruppen för denna studie är lokala och regionala politiker och entreprenörer, i första hand i Ljusdals kommun, men också i liknande glesbygdskommuner med stora arealer skog och andra former av biobränslen. För att genomföra denna energiflödesanalys samlades information, angående i nuläget använda samt framtida energikällor, in med avsikt att uppskatta de kvantiteter, och olika typer av energi som omvandlas och används årligen av olika typer av konsumenter. Denna information tillhandahölls av bl.a. statistiska central byrån – SCB, kommunens energirådgivare, energibolag, större energikrävande företag samt bostads företag. Antalet enfamiljshus och flerfamiljs hus i kommunen samt antalet boende i kommunen kartlades för att kunna beräkna, enligt schabloner, de energimängder som förbrukades årligen i bostadssektorn. Även transport- och industrisektorn undersöktes med avseende på dess energianvändning.</p><p>Flödet av biomassa i kommunen samt över dess gränser analyserades med avsikt på att klargöra vilka mängder som lämnar, respektive stannar kvar inom kommunen. Även projekt i närliggande kommuner analyserades översiktligt för att se om de hade någon nämnbar inverkan på Ljusdals kommuns energiproduktion1 och energianvändning. Slutsatserna som kan dras från denna analys är i korthet att stora mängder av biomassa produceras inom Ljusdals kommuns gränser och transporteras bort i form av råmaterial, som förädlas utanför kommunens gränser. Ett sätt att eventuellt skapa fler jobbtillfällen samt se till att en större del av vinsten från biomassan stannar kvar inom kommunens gränser är att lokalt bearbeta biomassan. Inom kommunen produceras också en stor del vattenkraft där ungefär 60 % exporteras och resterande används inom kommunen, möjlighet till utökad elproduktion bör vara möjlig genom byggnation av vindkraftsparker eftersom det finns områden som är av nationellt intresse för vindkraftsproduktion. Något mer som talar för en ökad lönsamhet inom elproduktion via vindkraft är den avreglerade Europeiska elmarknaden som förmodligen kommer att leda till ökade elpriser, en annan faktor är elcertifikaten, som erhålls för varje MWh producerad med förnyelsebara källor t.ex. vindkraft eller biomassa eldat kraftvärmeverk. Biogas motsvarande ungefär 2 GWh årligen bör också kunna utvinnas ur sopor, gödsel från bondgårdar och energigrödor. Detta kräver dock investeringar i rötningsanläggningar och ytterligare utredningar angående detta föreslås göras. En markant ökad produktion av biobränsle från skogsbruket bör också vara möjlig.</p><p>Den globala ökningen av invånare i kombination med en strävan efter minskad produktion av fossila bränslen resulterar i en ökad efterfrågan av förnyelsebara bränslen, denna ökade efterfrågan leder i sin tur till ett ökat pris för dessa bränslen. Dessutom har ett antal länder skrivit på Kyoto avtalet, vilket innebär i korthet att dessa länder måste minska sina koldioxidutsläpp. Dessa faktorer kan tolkas som indikationer på att det kommer att bli en ökad användning av biobränslen. Problemet med detta scenario är att, aven i ett nationellt perspektiv, mängden av tillgänglig biomassa är begränsad om den skulle utgöra baslasten för energiproduktionen. Detta faktum öppnar nya möjligheter för kommuner med en låg befolkningstäthet i kombination med stora skogsarealer. Ljusdals kommun är en glest befolkad kommun med ungefärligen 19 400 invånare, det finns 10 100 bostäder i kommunen varav 3 700 är lägenheter och resterande är enfamiljshus. Den totala arealen av kommunen uppgår till 5 640 km2, befolkningstätheten uppgår till fyra invånare per kvadrat kilometer. Arealen per capita i kommunen är väldigt hög, vilket innebär att det finns stora mängder biomassa tillgänglig då stordelen av kommunen består av skog. Syftet med denna analys är att få en bättre översikt över dagens situation inom detta område. En bättre översikt skulle kunna hjälpa politiker och entreprenörer att se nya möjligheter inom detta område, vilket skulle kunna innebära fler arbetstillfällen inom kommunen.</p>

The aim of this project is to make an energy flow survey of Ljusdal’s municipality. The reason for the energy flow survey is to discover possibilities to utilize and refine the energy resources locally, and use the information from this survey as a base for further discussions about the energy situation in Ljusdal’s municipality. As it is today the raw material is transported to other municipalities for processing and then bought back, e.g. biomass is transported to other municipalities where they make pellets which are sold back to consumers in Ljusdal’s municipality. A local upgrading of the raw material will probably create more job opportunities in the municipality and it will probably also lead to a higher profit than just selling the raw material. The target groups for this study are the local (and regional) politicians and entrepreneurs, primarily in Ljusdal but also in other similar municipalities. Mainly bioenergy is handled in this thesis. Other energy sources e.g. hydroelectricity is handled just briefly, flows and use of electricity are described briefly for different parts of the municipality and types of consumers. To perform the energy flow survey, information about now used, and possible future, energy resources was collected in order to find out the energy quantities used per year, for different users, and the energy flows. Unexploited energy sources, and energy sources that have the potential to be increased, like forest and arable land was also included. Investigations about the wind potential are also carried out. The energy use of the consumers, divided into energy carriers, is mapped. Larger companies and institutions, particularly those with energy related business are asked about their future plans. Energy suppliers are also asked where they buy and sell energy in order to make an energy flow survey. The energy needs for different types of buildings were also considered in this energy flow survey. In order to do that, information about the numbers of buildings in the municipality and also the average energy usage, for different types of buildings e.g. apartments and single family houses, are collected from different sources. The flows of bioenergy across the municipality border are also investigated in order to be able to see where it comes from and where it goes. Nearby municipalities, projects nearby Ljusdal’s municipality, that may have an impact in the field of energy in Ljusdal’s municipality are also briefly handled. The energy flows, in and out of the municipality, were put into maps from the municipality’s Geographic Information System (GIS) in order to get a good overview of the energy flow, supply and use. Based on the gathered information, project ideas are suggested, and calculations are done to determine if biogas production, from household waste and sludge, could be a better option than today’s waste management where the waste is being transported to a nearby municipality for incineration, a service that Ljusdal’s municipality also have to pay for. The results from the calculations show that the total amount of energy that could be extracted from the annual produced biogas would reach about 1.9 GWh. The biogas could e.g.be used as a fuel in the district heating plants in the municipality. By using locally produced products a decreased import of energy carriers, e.g. light fuel oil, would be expected. The conclusions that could be drawn from this study are that a lot of biomass is produced in Ljusdal’s municipality, which is mainly exported in the form as raw material. Large amounts of hydroelectricity is produced in Ljusdal’s municipality, about 60% of the electricity is being exported. Wind mappings show that there are some areas of national interest for electricity production through wind power in the municipality. A deregulated European electricity market will probably lead to an increased electricity price, this in combination with the green certificate would lead to a more profitable electricity production through wind power and areas that are not of national interest at present could probably be of national interest in the future. There are also a large potential to increase the amount of biomass from the forestry remainings. Another potential energy source is the arable land where it probably would be possible to grow e.g. hemp for an energy conversion purpose. In Ljusdal’s municipality, there are possibilities in the field of energy which no one takes advantage of at present. / Syftet med detta projektarbete är att kartlägga energiflödet inom-, samt till och från Ljusdals kommun, i första hand bioenergi men även andra energiformer som t.ex. elektricitet behandlas översiktligt. Anledningen till denna energiflödesanalys är att upptäcka möjligheter att bearbeta och förädla biomassan lokalt. I dagens läge lämnar stora mängder av råmaterial kommunen för förädling utanför kommunens gränser, detta leder till förlorade arbetstillfällen i kommunen. Ett exempel på detta är att råmaterial i form av sågspån transporteras från Ljusdals kommun till en annan kommun där sågspånen förädlas till pellets som i sin tur säljs tillbaka till konsumenter i Ljusdals kommun. En lokal förädling av biomassan skulle förmodligen kunna leda till nya arbetstillfällen inom kommunens gränser samt en högre avkastning än att bara sälja råmaterialet obearbetat. Målgruppen för denna studie är lokala och regionala politiker och entreprenörer, i första hand i Ljusdals kommun, men också i liknande glesbygdskommuner med stora arealer skog och andra former av biobränslen. För att genomföra denna energiflödesanalys samlades information, angående i nuläget använda samt framtida energikällor, in med avsikt att uppskatta de kvantiteter, och olika typer av energi som omvandlas och används årligen av olika typer av konsumenter. Denna information tillhandahölls av bl.a. statistiska central byrån – SCB, kommunens energirådgivare, energibolag, större energikrävande företag samt bostads företag. Antalet enfamiljshus och flerfamiljs hus i kommunen samt antalet boende i kommunen kartlades för att kunna beräkna, enligt schabloner, de energimängder som förbrukades årligen i bostadssektorn. Även transport- och industrisektorn undersöktes med avseende på dess energianvändning. Flödet av biomassa i kommunen samt över dess gränser analyserades med avsikt på att klargöra vilka mängder som lämnar, respektive stannar kvar inom kommunen. Även projekt i närliggande kommuner analyserades översiktligt för att se om de hade någon nämnbar inverkan på Ljusdals kommuns energiproduktion1 och energianvändning. Slutsatserna som kan dras från denna analys är i korthet att stora mängder av biomassa produceras inom Ljusdals kommuns gränser och transporteras bort i form av råmaterial, som förädlas utanför kommunens gränser. Ett sätt att eventuellt skapa fler jobbtillfällen samt se till att en större del av vinsten från biomassan stannar kvar inom kommunens gränser är att lokalt bearbeta biomassan. Inom kommunen produceras också en stor del vattenkraft där ungefär 60 % exporteras och resterande används inom kommunen, möjlighet till utökad elproduktion bör vara möjlig genom byggnation av vindkraftsparker eftersom det finns områden som är av nationellt intresse för vindkraftsproduktion. Något mer som talar för en ökad lönsamhet inom elproduktion via vindkraft är den avreglerade Europeiska elmarknaden som förmodligen kommer att leda till ökade elpriser, en annan faktor är elcertifikaten, som erhålls för varje MWh producerad med förnyelsebara källor t.ex. vindkraft eller biomassa eldat kraftvärmeverk. Biogas motsvarande ungefär 2 GWh årligen bör också kunna utvinnas ur sopor, gödsel från bondgårdar och energigrödor. Detta kräver dock investeringar i rötningsanläggningar och ytterligare utredningar angående detta föreslås göras. En markant ökad produktion av biobränsle från skogsbruket bör också vara möjlig. Den globala ökningen av invånare i kombination med en strävan efter minskad produktion av fossila bränslen resulterar i en ökad efterfrågan av förnyelsebara bränslen, denna ökade efterfrågan leder i sin tur till ett ökat pris för dessa bränslen. Dessutom har ett antal länder skrivit på Kyoto avtalet, vilket innebär i korthet att dessa länder måste minska sina koldioxidutsläpp. Dessa faktorer kan tolkas som indikationer på att det kommer att bli en ökad användning av biobränslen. Problemet med detta scenario är att, aven i ett nationellt perspektiv, mängden av tillgänglig biomassa är begränsad om den skulle utgöra baslasten för energiproduktionen. Detta faktum öppnar nya möjligheter för kommuner med en låg befolkningstäthet i kombination med stora skogsarealer. Ljusdals kommun är en glest befolkad kommun med ungefärligen 19 400 invånare, det finns 10 100 bostäder i kommunen varav 3 700 är lägenheter och resterande är enfamiljshus. Den totala arealen av kommunen uppgår till 5 640 km2, befolkningstätheten uppgår till fyra invånare per kvadrat kilometer. Arealen per capita i kommunen är väldigt hög, vilket innebär att det finns stora mängder biomassa tillgänglig då stordelen av kommunen består av skog. Syftet med denna analys är att få en bättre översikt över dagens situation inom detta område. En bättre översikt skulle kunna hjälpa politiker och entreprenörer att se nya möjligheter inom detta område, vilket skulle kunna innebära fler arbetstillfällen inom kommunen.

<p>Denna uppsats har sin utgångspunkt i Eli Heckschers beskrivning av stationssamhällens utveckling i och med järnvägen tillkomst under 1800-talets senare del. Fallstudien av stationssamhället Ljusdal under 1870-1890, tio år före stationens öppnande och tio år efter, beskriver befolkningsökningen och handeln och industrins utveckling under perioden. Resultatet visar att befolkningen ökade redan innan stationens öppnande, troligen till följd av förväntningar på järnvägen, men att den allra största ökningen sker under 1880-talets senare del, i samband med att stationen blir en knutpunkt. Hand i hand med befolkningsökningen går tillkomsten av handlanden och hantverkare. Utbudet blir bredare med tiden, och störst variation kan ses mot slutet av 20-årsperioden. Industrin ser en mindre dramatiskt ökning till antal, träindustrin dominerar under hela perioden.</p>

The purpose of this study is to provide profound elements of successful social enterprise that are reliable and valid and can serve as guidelines for those who want to examine how a SE is performing.This work is based on a single case study of social enterprise to analyze the fundamentals of successful social enterprises. It tests the feasibility of previous theories, model and characteristics that are used in evaluating nonprofits organizations. We use interviews, direct observation and questionnaires. There were five elements of successful social enterprise that were re-created in the study, namely; social wealth, networking efficient opportunities, innovation and adaptation towards financial independence, independence from volunteers and generation of economic wealth. Social benefits should be considered the most important aspect while economic wealth should not be taken for granted although it ought not to consider being the primary concern.

Denna uppsats har sin utgångspunkt i Eli Heckschers beskrivning av stationssamhällens utveckling i och med järnvägen tillkomst under 1800-talets senare del. Fallstudien av stationssamhället Ljusdal under 1870-1890, tio år före stationens öppnande och tio år efter, beskriver befolkningsökningen och handeln och industrins utveckling under perioden. Resultatet visar att befolkningen ökade redan innan stationens öppnande, troligen till följd av förväntningar på järnvägen, men att den allra största ökningen sker under 1880-talets senare del, i samband med att stationen blir en knutpunkt. Hand i hand med befolkningsökningen går tillkomsten av handlanden och hantverkare. Utbudet blir bredare med tiden, och störst variation kan ses mot slutet av 20-årsperioden. Industrin ser en mindre dramatiskt ökning till antal, träindustrin dominerar under hela perioden.

The work presented in this thesis utilizes several geological methods to investigate the origin and evolution of the supracrustal rocks in the Palaeoproterozoic Hamrånge Group (HG) in the south-central Swedish Svecofennian. The first paper is based on whole-rock geochemistry to show the plate tectonic setting of volcanic rocks within the HG. This indicates that the environment was probably an oceanic volcanic arc. Geochronology, used in paper two, shows that the volcanism was active at 1888±6 Ma and that the sediments forming the stratigraphically overlying quartzite were deposited after 1855±10 Ma, with provenance ages overlapping both the volcanic rocks and the 1.86-1.84 Ga continental margin Ljusdal granitoids. In the third paper, thermobarometry was applied to samples from the HG, the migmatitic Ockelbo sub-domain to the south, and the 1.81 Ga Hagsta Gneiss Zone (HGZ) that separate these two units. The results show distinct differences in the metamorphic conditions that have affected the HG and the Ockelbo sub-domain, supporting previous interpretations that the HGZ is an important crustal structure, possibly a terrane or domain boundary. Paper four deals with the structural geology of the Hamrånge area. The study shows that the volcanic rocks and the underlying mica schist have been subjected to three deformation episodes (D1-D3), while the uppermost quartzite was most likely only affected by D2 and D3. While structures related to D1 are rarely seen, D2 resulted in a penetrative foliation, strong lineations and NW-vergent folding and thrusting. D3 is a result of a N-S compression that formed regional E-W folds and steep, ca. NW-SE shear zones, e.g. the HGZ. The results presented in this thesis, integrated with previously published data, outline a model for the geological evolution of the Hamrånge area: At 1.89 Ga a volcanic arc formed that subsequently collided with a continental margin resulting in the first deformation episode, D1, and probably a metamorphic event. This was possibly followed by an extensional period, after 1855±10 Ma, forming a basin that accumulated sediments later to form the quartzite stratigraphically on top of the volcanic rocks. The second deformation episode, D2, formed a fold-thrust belt when the supracrustal HG was thrusted to the NW, on top of the 1.86-1-84 Ga Ljusdal Domain. Flattening and a second metamorphic period followed this thickening of the crust. The last ductile deformation, D3, caused by regional tectonic forces, resulted in F3-folds that matured into ca. 1.8 Ga large-scale, steep shear zones transecting the Fennoscandian Shield.