Spelling suggestions: "subject:"emergency war"" "subject:"emergency warm""
1 |
Power and Uncertainty: An Analysis of the Structure of an Emergency Ward in a General HospitalWilliams, Peter 10 1900 (has links)
This study is concerned with analyzing the ways in which the members of an organization faced with problems of unpredictability and uncertainty, adapt to the situation and achieve some degree of control over it. Chapter 1 describes the organization within which the study was conducted, and also discusses the methodology employed. Chapter 2 reviews the literature pertinent to the problem, both on the spheres of organization theory and medical sociology. Chapter 3 describes the role and mode of adaptation of the physician to the situation. Chapter 4 examines the role of the head nurse and her relations with other ward members. Chapter 4 examines the role of the head nurse and her relations with other ward members. Chapter 5 provides an analysis of the sources of tension and conflict in the ward and the final chapter contains a summery of the previous arguments and a discussion of their pertinence
to sociological theory. / Thesis / Master of Arts (MA)
|
2 |
Upplevelsen av att handleda sjuksköterskestudenter i omvårdnadsprocessen på en akutvårdsavdelning : en intervjustudie / The experience of precepting student nurses in the nursing process in an emergency ward : an interview studyHasselrot, Lottie January 2015 (has links)
SAMMANFATTNING Att arbeta i svensk hälso- och sjukvård idag innebär att arbeta i en balans mellan stressiga och stimulerande arbetssituationer. I sjuksköterskors arbetsuppgifter ingår det, utöver de arbetsuppgifter som utförs inom ens verksamhet, att handleda sjuksköterskestudenter. Tidigare studier visar på att handledning kräver mycket tid och energi och kan leda till stress hos personalen. Samtidigt kan handledning vara väldigt givande för personalen då man ser studenten växa i sin yrkesroll och att handledare i och med det kan växa i sin egen yrkesroll som sjuksköterska. Omvårdnadsprocessen är en central del i sjuksköterskestudenters utbildning och framförallt i verksamhetsförlagd utbildning i termin tre under sjuksköterskeutbildningen. På en akutvårdsavdelning kan patienter som har kort förväntad vårdtid eller patienter som är i behov av extra övervakning eller kontroller vårdas. Tidigare studier som genomförts på sjuksköterskor som är verksamma inom akutsjukvård visar att handledning kräver mycket tid och energi av de som handleder. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelse av att handleda sjuksköterskestudenter i omvårdnadsprocessen på en akutvårdsavdelning. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie där semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju respondenter från ett sjukhus i Stockholmsområdet. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier med tillhörande underkategorier. Ur dessa kategorier kunde författaren fastställa tre teman som var Förhållningssätt, Begränsningar och Möjligheter. Resultatet visade att upplevelsen av att handleda sjuksköterskestudenter i omvårdnadsprocessen på en akutvårdsavdelning kan skilja sig från handledare till handledare. Oavsett vilken vana sjuksköterskor har i rollen som handledare eller vilka strategier de skapar sig i sin handledarroll så finns det strukturella faktorer på en akutvårdsavdelning som påverkar lärandet för studenten. Det kan vara en bra miljö att möta redan tidigt under utbildningen men gentemot de lärandemål i termin tre där omvårdnadsprocessen står i centrum så upplevs akutvårdsavdelning inte som en optimal lärandemiljö. Sjuksköterskor kan trots detta uppleva att handledningen i sig kan leda till professionell utveckling i den egna yrkesrollen då handledare lär sig själv genom att lära andra. Slutsatsen är att handledande sjuksköterskor upplever att en akutvårdsavdelning inte är en optimal miljö för handledning i omvårdnadsprocessen. För att framöver kunna ta emot studenter i termin tre så finns det ett behov av att lärandemiljön anpassas mer efter studenterna och de som handleder snarare än att studenterna ska anpassa sig efter verksamheten. Det finns ett värde i att skapa en välfungerande lärandemiljö för studenten då det även leder till en professionell utveckling hos de som handleder samt en god omvårdnad för patienterna.
|
3 |
"Det känns som att man har en stämpel i pannan" : Upplevelser av bemötande på psykiatriska akutmottagningar enligt personer med emotionellt instabil personlighetsstörning / "It feels like having a stamp in the forehead" : Experiences of treatment in psychiatric emergency rooms according to persons with borderline personality disorderKargar, Mazdak, Samuelsson, Anna Viktoria January 2019 (has links)
Personer med diagnosen emotionell instabil personlighetsstörning är högkonsumenter av psykiatrisk akutvård. Diagnosen kännetecknas av ett ihållande mönster av instabilitet vad gäller självbild, känslor och relationer med andra, samt en hög grad av impulsivitet. Vidare förekommer ofta självskadebeteende och suicidala handlingar som ett sätt att reglera affekter. Symtombilden kan göra mötet mellan patient och vårdpersonal svårt. Syftet med denna studie var att utifrån lidandeperspektiv belysa hur personer med diagnosen Emotionellt instabilt personlighetssyndrom upplever och erfar personalens bemötande när de söker akut vård. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie med fenomenologisk ansats. Huvudresultatet visade att fenomenets centrala teman är att respekteras som människa med symtom, att inte bli tagen på allvar och att bli stigmatiserad. Varje tema kunde kopplas till ett lidandeperspektiv; sjukdomslidande lindras av att respekteras som människa med symtom, men att inte bli tagen på allvar orsakade vårdlidande och att bli stigmatiserad orsakade ett livslidande. Samtidigt gick lidandeformerna in i varandra, på så vis att vårdlidande lades till den levda erfarenhet som är livslidandet, och livslidandet hade betydelse för hur sjukdomslidandet hanterades och upplevdes. Slutsatsen är att personer med EIPS som söker akut psykiatrisk vård upplever vårdpersonalens bemötande som att de antingen respekteras som människa med symtom och får sitt sjukdomslidande lindrat, eller inte tas på allvar och stigmatiseras med vård- respektive livslidande, som ökar på symtombördan, som följd. / People with Borderline Personality Disorder [BPD] are among the consumers of psychiatric emergency care. BPD is characterized by a persistent pattern of impulsivity and instability with regard to self-image, emotions and relationships with others. Furthermore, self-harm and suicidal behaviour often occur as a way to regulate emotions. The symptoms can make interaction between patients and healthcare professionals difficult. The aim of this study was to gain insight into how, from a perspective of suffering, people with BPD who seek psychiatric emergency care experience and sense the approach. The method used was a qualitative interview study with a descriptive phenomenological approach. The main results consisted of three central themes: to be respected as a human being with symptoms, to not be taken seriously, and to be stigmatized. Each theme was linked to a perspective of suffering; being respected as a human being with symptoms alleviated suffering from symptoms, while not being taken seriously caused suffering related to care, and getting stigmatized added to the existential suffering. The different dimensions of suffering interacted; suffering related to care was added to the existential suffering, which in turn had implications for the ability to deal with suffering from symptoms. The conclusion is that individuals with BPD experience either a treatment with respect for being a human being with symptoms, and thus having those symptoms alleviated, or experience not being taken seriously and being stigmatized, with the consequences of suffering related to care and existential suffering, both which add on to the symptom burden.
|
Page generated in 0.0386 seconds