Det blir allt mer värdefullt för företag att kommunicera ut sitt arbetsgivarvarumärke till sina medarbetare och till framtida potentiella medarbetare. Fenomenet benämns employer branding och diskuteras i de flesta branscher. Modeindustrin är, i detta sammanhang, definitivt inget undantag. Employer branding handlar om att göra ett företag till en attraktiv arbetsplats och erbjuda ett unikt värde till befintliga och framtida medarbetare. Utmaningen inom employer branding framhävs genom den omstridda konkurrensen över att finna de mest lämpade medarbetarna och behålla de rätta medarbetarna i kombination med att kommunicera sina unika förmåner för att tilltala den allt mer specialiserade kompetensen hos arbetssökande. Employer branding kan i många fall stå i relation till sociala medier, som på många och olika sätt kan tilltala den interna sfären och externa intressenter hos ett företag. Med detta som grund utvecklades studiens syfte att undersöka hur employer branding skapar en attraktiv arbetsplats genom att öka motivationen hos anställda och förmedla ett externt informationsvärde. Studien har utgått från en kvalitativ metod där fyra fallföretag har involverats för att få fram relevant information där semistrukturerade intervjuer genomförts med samtliga fallföretag. Fallföretagens intervjuer presenteras under resultat för att tillsammans kunna mynna ut i en analys. Det har visats att fallföretagen arbetar främst internt med sin employer branding med en levande dialog kring företagets vision och värderingar tillsammans med att erbjuda sina medarbetare utveckling, karriärmöjligheter, trivselaktiviteter och se till den enskilde individen. Detta samtidigt som de har blicken mot de externa intressenterna genom att använda sig av sina befintliga medarbetare och sociala medier för att kommunicera sina unika värden. Dock framförde samtliga fallföretag att de måste utveckla sin externa kommunikation så inte en lämpad medarbetare går vidare till ett annat företag. Sammantaget visar studien hur fyra olika svenska modeföretag resonerar kring och använder sig av det allt mer aktuella fenomenet employer branding.

This dissertation investigates the role of organizational purpose as a driver in attracting employees to employers. The dissertation consists of two related studies both anchored in the literature on employer attraction, defined as the favorable interaction between potential applicants and the images, values, and information about an organization (Coldwell et al., 2008), and perceived fit, defined as the employee’s suitability with the culture and values of the organization (Hinkle, R. K., & Choi, N., 2009). In the first study, semi-structured interviews were performed on 23 prospective job seekers to explore the alignment between personal and organizational purpose in making an employer more attractive. The participants identified the opportunity for professional growth and development, the people with whom one works, and alignment with organizational purpose as key drivers of employer attraction over and above the usual concerns of compensation and job requirements. Interviewees invested in organizational purpose alignment with more emotional intensity; noted that alignment with organizational purpose was sometimes more important than compensation and stability; and suggested that the “pursuit of purpose is privilege” and, as such, influenced by an individual’s economic security. Reconciling these findings with extant theory, a new concept of Purpose-fit is proposed as an additional and important driver of employer attraction. Purpose-fit is defined as the perceived alignment of individual and organizational purpose assessed by job seekers through evaluation of image and reputation, mission and values, social contribution, and meaningful work. The second study utilized a choice-based conjoint survey to investigate the importance and tradeoffs between key drivers of employer attraction, including Purpose-fit, basic salary, opportunities for professional growth and development, and opportunities to work with similar people. The conjoint survey explored the effects of an employee’s generation, individual economic security, and reaction to respondent’s employer response to the social crisis of COVID-19 and the Black Lives Matter movement on the relative importance of Purpose-fit. There were four important findings: 1) Opportunity for professional growth and development was the dominant driver of employer attraction across all demographic segments; 2) Job seekers will trade off some level of salary for Purpose-fit, even if they experience economic insecurity; 3) Contrary to the extant literature, older generations placed more relative importance on Purpose-fit than younger generations; and 4) Prospective job seekers with positive employer experience in response to COVID-19 or Black Lives Matter placed higher relative importance of Purpose-fit, were more willingness to accept less pay, and reported lower levels of active job search. In summary, Purpose-fit emerged as an important driver of employer attraction among prospective job seekers, differentiated by generation, economic security, and positive experience of employers’ response to social crisis, resulting in reported willingness to accept less pay. / Business Administration/Strategic Management

Bakgrund: Employer Branding är ett relativt nytt begrepp som har börjat användas som en strategi inom Human Resource Management. Genom att utveckla ett Employer Brand kan or-ganisationer attrahera och behålla talangfull arbetskraft och på så vis säkra sin överlevnad. Det saknas emellertid forskning på hur Employer Branding kan användas i offentlig verksamhet för att attrahera den senaste generationen på arbetsmarknaden; Generation Y. Syfte: Öka förståelse för hur statliga myndigheter kan arbeta med Employer Branding för att attrahera Generation Y. Metod: Studien baseras på kvalitativ metod och har en fenomenologisk samt deduktiv forsk-ningsansats. Undersökningsdesignen var i form av en fallstudie. Nio semistrukturerade inter-vjuer har genomförts med respondenter på Bolagsverket, varav fyra intervjuer med personer som har inflytande över Employer Branding och fem med personer ur Generation Y. Teorier: "Employer Branding Predictive Model" Slutsatser: I studien visar att den statliga arbetsgivaren är attraktiv för Generation Y. Proble-matiken ligger i att det finns brister beträffande hur kommunikationen av arbetsgivarvarumärket ser ut externt. Utan en uttalad målgrupp och ett uttalat Employee Value Proposition blir den externa kommunikationen otydlig vilket minskar arbetsgivarens attraktionskraft hos potentiella arbetstagare. Attraktiviteten uppstår först när individen från Generation Y redan rekryterats in i organisationen. / Introduction: Employer branding is a relatively new concept that has begun to be used as a strategy in Human Resource Management. By developing an Employer Brand, organizations can attract and retain talented workers and thus ensure their survival. However, there is no research on how employer branding can be used in the public sector to attract the newest gen-eration in the labor market; Generation Y. Objective: The purpose of this study is to increase understanding for how governmental em-ployers can work with Employer Branding to attract Generation Y. Method: The study is based on qualitative method and a phenomenological and deductive re-search approach. Research design was in the form of a case study. Nine semi-structured inter-views were conducted with respondents from Swedish Companies Registration Office, four interviews with people who work with Employer Branding and five who belong to Generation Y. Theories: "Employer Branding Predictive Model" Conclusions: The study reveals that the governmental employer is attractive to Generation Y but could improve the external communication of its Employer Brand. Without an explicit tar-get group and a pronounced Employee Value Proposition, the external communication is un-clear which reduces the employer's attractiveness to potential employees. The attractiveness arises only when the individuals from Generation Y already are recruited into the organization.

The purpose of this essay has been to give an understanding of the possibilities and weaknesses in attract and retain social workers and preschool pedagogues in a smaller community in the middle of Sweden. Furthermore, the study contributes to the knowledge about what employees in a public-sector regard as attractive and less attractive in the workplace and how important it is to involve employees in the work with employer branding. To achieve this purpose, the method focus groups with the Attractive Work model have been used to find out what factors promote or under-mine the employer’s brand in attracting and retaining skilled employees. The pro-cess included two focus groups with three social workers versus five preschool ped-agogues. The results showed that the leadership has great significance for whether the work is regarded as attractive or not. Both focus groups indicated that the lead-ership is an important dimension in the well-being of work. The good leadership results in many dimensions being perceived as attractive and are showing that many dimensions and categories affect one another. The result also showed several other dimensions that promote an attractive work. These can be used to strengthen the employer's brand in such way as to maintain the good circumstances and highlight attractive dimensions in the recruitment work. From what was identified as attrac-tive in working life, a table has been created in which both improvement- and development proposals are presented, which the employer can use to create an attrac-tive workplace to be able to attract and retain workforce. / Syftet med denna uppsats har varit att ge en förståelse för vilka möjligheter och svagheter det finns i att attrahera och behålla socialsekreterare och förskolepedagoger i en mindre kommun i Mellansverige. Vidare så bidrar studien med kunskap kring vad medarbetare i en offentlig verksamhet anser är attraktivt respektive mindre attraktivt i arbetslivet och hur viktigt det är att involvera medarbetarna i arbetet med employer branding. För att uppnå syftet har metoden fokusgrupper med modellen Attraktivt Arbete använts för att ta reda på vilka faktorer som främjar eller stjälper arbetsgivarvarumärket i avseende att attrahera och behålla kompetenta medarbetare. Processen innefattade två stycken fokusgrupper med tre stycken socialsekreterare respektive fem stycken förskolepedagoger. Resultatet visade att ledarskapet har stor betydelse för huruvida arbetet ses som attraktivt eller inte, och båda fokusgrupper angav att detta är en viktig dimension för att trivas på arbetet. Det goda ledarskapet leder till att många dimensioner upplevs som attraktiva och visar på hur flertalet dimensioner och kategorier påverkar varandra i ett led. Resultatet visade också på ett flertal andra dimensioner som främjar ett attraktivt arbete. Dessa kan användas för att stärka arbetsgivarvarumärket på så sätt att bibehålla de goda omständigheter som råder och lyfta fram attraktiva dimensioner i rekryteringsarbetet. Utifrån vad som identifierades som attraktivt i arbetslivet har en tabell skapats över vilka för-bättrings- och utvecklingsförslag kommunen kan arbeta med för att skapa en attraktiv arbetsplats för att attrahera och behålla arbetskraft.