Målet med uppsatsen har varit att identifiera sambandet mellan flera kvantitativa samhällsvariabler och andelen singelhushåll i Sverige för att utöka förståelse kring inhemska hushållsbildningen. Tidigare forskning har nämligen visat att andelen singelhushåll inom en region är starkt påverkad av flera faktorer, såväl ekonomiska som sociala, demografiska och geografiska. Variabler som således har studerats innefattar inkomst, studiedeltagande, förvärvsarbete, boendekostnad, urbaniseringsgrad och folkmängd. Analysen utfördes med en tillämpning av paneldata och två linjära regressionsmodeller. Estimeringen av ursprungsmodellen indikerar att sambandet mellan samhällsvariablerna och andelen singelhushåll inte är tillräckligt applicerbar att utgöras som underlag för bostadsbygge, medan alternativa modellen visar på ett högt tolkningsvärde och potentiell applicerbarhet. Slutsatsen av studien tyder på att det inte är tillräckligt att enbart studera kvantitativa variabler för att förstå hela bilden kring inhemsk singelhushållsbildning. Samtidigt är det fortfarande väsentligt för beslutsfattare att ta hänsyn till just kvantitativa variabler för att kunna prognostisera den framtida utvecklingen av hushållsbildningen.