Bakgrund: Småföretag i Sverige har fått en ökad betydelse i näringslivet. Bland annat kommer idag 60 procent av näringslivets bidrag till landet från småföretagare. För att underbygga framtida tillväxt och utveckling är det viktigt att företagen kan etablera sig även på internationella marknader. Detta är ett stort steg för kapitalbegränsade småföretag som därmed behöver vägledning både gällande internationalisering och val av etableringsform. I dagsläget är forskningen inom området begränsad gällande små teknikintensiva tjänsteföretag, vilket är den mest växande sektorn i det svenska näringslivet. Syfte: Studiens syfte är att analysera internationaliseringsprocessen och valet av etableringsform i utlandet för teknikintensiva småföretag som är verksamma inom den svenska tjänstesektorn. Metod: Studien har en kvalitativ forskningsstrategi samt en deduktiv forskningsansats. Den bygger på semistrukturerade intervjuer med tre tekniska småföretag inom tjänstesektorn och kan klassas som en komparativ flerfallstudie. Slutsats: Slutsatsen i studien är att det viktigaste verktyget för en lyckad utlandsetablering, är ett utpräglat kontaktnät. Studien visar också att den tekniska aspekten hos dessa företag, där tjänsten kan förmedlas via internet, medför att samarbete med en utländsk aktör är den minst risk- och kostnadsintensiva etableringsformen vid inledningen av en utlandsetablering, vilket motsäger och ifrågasätter den nuvarande forskningen inom ämnet. / Background: Small enterprises have become increasingly important in the Swedish business world. Among other things, 60 percent of the contribution to the country’s economy comes from small businesses. To support future growth and development it is important for companies to venture onto the international markets. This is a big step for small enterprises with constrained capital and guidance on the internationalization process and choice of entry mode is needed. Research on these two factors are limited in relation to small technology-focused enterprises in the service sector, which is the most rapidly growing sector in the Swedish economy. Aim: The aim of the study is to analyze the internationalization process and the choice of entry mode for small and technology-focused enterprises in the Swedish service sector. Methodology: The study has a qualitative research strategy and a deductive research approach. It is based on semi-structured interviews with three small technology-focused enterprises in the Swedish service sector and can be classified as a comparative case study. Conclusion: The conclusion of this study is that the most essential tool, for small technology-focused enterprises in the Swedish service sector when going abroad, is a distinct network of contacts. The study also reveals that the technical aspect of these types of companies implies that collaboration is the least risk and capital-intensive choice of entry mode at the beginning of a foreign establishment, which challenges the current research on the topic.