Uppsatsens syfte är att undersöka och klargöra faktorer som kan kopplas till framgång och vara relevanta för företag inom modebranschen vid en internationell etablering.   Forskningsfrågor  • Vilka väsentliga aspekter bör företag ta hänsyn till vid en internationalisering? • Hur kan gynnsamma internationella etableringsstrategier för svenska modeföretag karaktäriseras?   Metod Studien är utformad utifrån en kvalitativ forskningsmetod som präglas av ett växelspel mellan en deduktiv ansats och en induktiv ansats, vilket resulterar i en abduktiv ansats. Studiens empiriska data utgörs av fyra stycken semistrukturerade intervjuer med utvalda respondenter kunniga om den svenska modebranschen.    Slutsatser  Studien visar att vid en internationaliseringsprocess finns det ett antal faktorer som kan öka förutsättningarna för en lyckad etablering för svenska modeföretag. Vi har i studien identifierat att kunskap om marknaden, nätverksskapande, konkurrenskraft, en lyckad marknadsentré och att använda sig av betydelsefulla aktörer är faktorer som kan kopplas till framgång. Vi anser därför att dessa faktorer kan vara av relevans när ett företag vill genomgå en internationalisering.

<p>Saudiarabien är en marknad med strikta regler för utländska företag. Detta skapar en speciell situation där de utländska företagen oftast måste använda sig av en samarbetspartner för att etablera sig på marknaden. Företagen ändrar därför deras ägarstrukturer genom att till exempel gå från att ha helägda dotterbolag till att franchisa sin verksamhet. Detta gör att förutsättningarna för att bli delaktiga i det saudiska företagsnätverket blir till en ny utmaning. Syftet med denna uppsats är således att undersöka om H&M genom dess lokala samarbetspartner har blivit en del av det saudiarabiska företagsnätverket. Avsikten är även att undersöka hur H&M:s samarbete med sin lokala partner har fungerat i praktiken.</p><p>Enligt Uppsalamodellen (Johanson & Vahlne, 2009), är det viktigt att företag blir en del av ett nätverk då de etablerar sig på nya marknader. Att bygga relationer och skapa förtroende är en förutsättning för att bli delaktig i det nya nätverket. I den empiriska undersökningen beskrivs det vad som krävs för att ta sig in i det saudiarabiska företagsnätverket genom en samarbetspartner. Till den empiriska delen har två intervjuer gjorts, dels med Exportrådet i Saudiarabien och dels med en anställd på H&M som varit med och startat upp verksamheten i Saudiarabien. Resultatet från den empiriska undersökningen tyder på att det är avgörande att hitta en bra saudisk samarbetspartner för företag som nyetablerar sig genom franchising på den saudiska marknaden. Detta görs främst genom att skapa väletablerade relationer och ett ömsesidigt förtroende med den lokala samarbetspartnern. Resultatet tyder även på att H&M är en del av sin samarbetspartners nätverk, men inte en del av det saudiska företagsnätverket.</p>

Saudiarabien är en marknad med strikta regler för utländska företag. Detta skapar en speciell situation där de utländska företagen oftast måste använda sig av en samarbetspartner för att etablera sig på marknaden. Företagen ändrar därför deras ägarstrukturer genom att till exempel gå från att ha helägda dotterbolag till att franchisa sin verksamhet. Detta gör att förutsättningarna för att bli delaktiga i det saudiska företagsnätverket blir till en ny utmaning. Syftet med denna uppsats är således att undersöka om H&amp;M genom dess lokala samarbetspartner har blivit en del av det saudiarabiska företagsnätverket. Avsikten är även att undersöka hur H&amp;M:s samarbete med sin lokala partner har fungerat i praktiken. Enligt Uppsalamodellen (Johanson &amp; Vahlne, 2009), är det viktigt att företag blir en del av ett nätverk då de etablerar sig på nya marknader. Att bygga relationer och skapa förtroende är en förutsättning för att bli delaktig i det nya nätverket. I den empiriska undersökningen beskrivs det vad som krävs för att ta sig in i det saudiarabiska företagsnätverket genom en samarbetspartner. Till den empiriska delen har två intervjuer gjorts, dels med Exportrådet i Saudiarabien och dels med en anställd på H&amp;M som varit med och startat upp verksamheten i Saudiarabien. Resultatet från den empiriska undersökningen tyder på att det är avgörande att hitta en bra saudisk samarbetspartner för företag som nyetablerar sig genom franchising på den saudiska marknaden. Detta görs främst genom att skapa väletablerade relationer och ett ömsesidigt förtroende med den lokala samarbetspartnern. Resultatet tyder även på att H&amp;M är en del av sin samarbetspartners nätverk, men inte en del av det saudiska företagsnätverket.

Bakgrund: Småföretag i Sverige har fått en ökad betydelse i näringslivet. Bland annat kommer idag 60 procent av näringslivets bidrag till landet från småföretagare. För att underbygga framtida tillväxt och utveckling är det viktigt att företagen kan etablera sig även på internationella marknader. Detta är ett stort steg för kapitalbegränsade småföretag som därmed behöver vägledning både gällande internationalisering och val av etableringsform. I dagsläget är forskningen inom området begränsad gällande små teknikintensiva tjänsteföretag, vilket är den mest växande sektorn i det svenska näringslivet. Syfte: Studiens syfte är att analysera internationaliseringsprocessen och valet av etableringsform i utlandet för teknikintensiva småföretag som är verksamma inom den svenska tjänstesektorn. Metod: Studien har en kvalitativ forskningsstrategi samt en deduktiv forskningsansats. Den bygger på semistrukturerade intervjuer med tre tekniska småföretag inom tjänstesektorn och kan klassas som en komparativ flerfallstudie. Slutsats: Slutsatsen i studien är att det viktigaste verktyget för en lyckad utlandsetablering, är ett utpräglat kontaktnät. Studien visar också att den tekniska aspekten hos dessa företag, där tjänsten kan förmedlas via internet, medför att samarbete med en utländsk aktör är den minst risk- och kostnadsintensiva etableringsformen vid inledningen av en utlandsetablering, vilket motsäger och ifrågasätter den nuvarande forskningen inom ämnet. / Background: Small enterprises have become increasingly important in the Swedish business world. Among other things, 60 percent of the contribution to the country’s economy comes from small businesses. To support future growth and development it is important for companies to venture onto the international markets. This is a big step for small enterprises with constrained capital and guidance on the internationalization process and choice of entry mode is needed. Research on these two factors are limited in relation to small technology-focused enterprises in the service sector, which is the most rapidly growing sector in the Swedish economy. Aim: The aim of the study is to analyze the internationalization process and the choice of entry mode for small and technology-focused enterprises in the Swedish service sector. Methodology: The study has a qualitative research strategy and a deductive research approach. It is based on semi-structured interviews with three small technology-focused enterprises in the Swedish service sector and can be classified as a comparative case study. Conclusion: The conclusion of this study is that the most essential tool, for small technology-focused enterprises in the Swedish service sector when going abroad, is a distinct network of contacts. The study also reveals that the technical aspect of these types of companies implies that collaboration is the least risk and capital-intensive choice of entry mode at the beginning of a foreign establishment, which challenges the current research on the topic.

Background: More foreign companies expand into emerging markets and such markets differ from developed ones. Emerging markets present opportunities and challenges for foreign companies. Challenges include many environmental factors, cultural differences, economic uncertainties and weak institutions. Emerging markets are often characterized by underdeveloped formal institutions which result in the so called institutional voids. Informal institutions act as formal institutions and fill in these institutional voids. Foreign companies need to pay much attention to emerging economies institutions when selecting entry mode since the institutions affect their strategy and profitability. Aim: The purpose of my thesis is to investigate and analyze how aforeign company is affected by a host country’s institutional context when entering an emerging market. The thesis focuses on the emerging market of Russia and a case company. Conclusions: Institutions affect the steps taken in accordance with the Uppsalamodel. It is important to learn more about the institutions of a host country in choosing an entry mode. The weakness in property rights, risk of corruption, political and economic factors combined with networking were the dominant factors in choosing an entrymode. Väderstad suffers from institutional shocks in the Russian market and they affect the willingness to invest further. / Bakgrund: Mer företag expanderar till tillväxtmarknader och sådana marknader är annorlunda än utvecklade marknader. Tillväxtmarknader presenterar både möjligheter och utmaningar för företagen. Utmaningarna inkluderar omgivningsfaktorer, kulturella skillnader, ekonomisk osäkerhet och svaga institutioner. Tillväxtmarknader karakteriseras ofta av underutvecklade formella institutioner som kan resultera i institutionella tomrum. Informella institutioner verkar som formella för att fylla tomrummet. Utländska företag måste ge uppmärksamhet till institutionerna i tillväxtmarknader när de väljer etableringsform eftersom institutionerna påverkar både strategi och lönsamhet. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera hur ett utländskt företag påverkas av ett värdlands institutionella sammanhang när det etablerar sig på en tillväxtmarknad. Uppsatsen fokuserar på tillväxtmarknaden Ryssland och ett fallföretag. Slutsats: Institutioner påverkade stegen i enlighet med Uppsalamodellen. Det är viktigt att lära sig mer om institutionerna för värdlandet när företaget väljer etableringsstrategi. Svag äganderätt, risk för korruption, politiska och ekonomiska faktorer kombinerat med närverksbyggande var dominanta faktorer i valet av etableringsform. Väderstad påverkas av institutionella chocker i Ryssland och det påverkar viljan att investera mer