This study tries to increase the understanding on how expansionist aviation policies are rationalized against the background of climate change politics. The study executes a case study on the Netherlands, focusing on the Royal Schiphol Group aviation expansion project. In order to aid the understanding of the rationale justifying the expansion project, a discourse analysis inspired by environmental discourse theory, is employed. The methodological framework is grounded in John S. Dryzek’s literature on environmental discourses and supported by Fairclough’s school of critical discourse analysis. This framework allows the study to touch upon elements of knowledge and power and incorporates elements of explanatory critique. The results of the discourse analysis uncover that the Royal Schiphol Group expansion project is justified by two dominant narratives. The first is a rather practical argument that excludes the aviation sector from the countries national emission reduction pledges, based on the notion of economic competition. The second and most dominant narrative appears to be a reproduction of the discourse of ecological modernization, promoting the idea that ecological conservation and economic growth have a harmonized and even empowering relationship. Yet, the discussion uncovers that these discursive elements are largely grounded in false claims. It furthermore explains that, even though the knowledge claims appear to be flawed, they still prevail as alternative knowledge is neglected from the debate. Supported by literature of Geels, it argues that the dominance of these narratives is largely motivated by an attempt to resist structural change to low-carbon futures.

This report addresses the environmental discourse of the current comprehensive plan of Stockholm, The Walkable City, and in what ways it can be developed following an ecofeminist framework. With a foundation in a critical perspective on current processes of urbanization, ecofeminist theory, and an interest in the potential in utopian thought, this thesis attempts to assist the comprehensive plan in finding alternative ways of approaching the urban development of the city, in search for social and environmental justice through increased citizen participation. Ecofeminists argue that economic growth is conditioned by and enforces colonial and patriarchal relations between humans, and between humans and nature. The current global process of urbanization is an integral part in sustaining the economic growth, making cities an important area to address in search of other relations. Sustainable development has been put forth as a way to relieve the negative social and environmental effects of the economic system, and has informed much urban policy-making. Urban policy, such as comprehensive plans, shape the path of urban development. The main strategy of the current comprehensive plan of Stockholm is ”sustainable growth”. This thesis analyses the components that make out the strategy of sustainable growth in order to understand why it is problematic. Further, it engages in participatory scenario generation using an ecofeminist framework, to find new ideas and paths for a sustainable urban development in Stockholm. The conclusions that are found comprise the positive notion that there are great chances to develop the notion and strategies for sustainability through workshops with stakeholders. While the overall course of development of the scenarios may be too far from our current reality to be easily implemented, there are several suggestions with great potential even in our current context. Furthermore, the results point out important directions in which to develop the plan in a longer perspective, that concern a fundamental restructuring of the political economy along more socially and environmentally sound lines that elevate the interconnectedness of humans and nature. This is a restructuring that makes economic growth according to the current model impossible, but that aims for equality between humans and far-reaching environmental protection. It is also pointed out that the deployment of a multitude of conflicting scenarios in planning would benefit both the urban development and democratic participation. / Denna studie hanterar miljödiskurser i den gällande översiktsplanen för Stockholm, Promenadstaden, och hur de kan utvecklas utefter ett ekofeministiskt ramverk. Med en grund i ett kritiskt perspektiv på samtida urbaniseringsprocesser, ekofeministisk teori, och ett intresse i den potential som vilar i utopiskt tänkande, avser detta arbete vara översiktsplanen behjälplig i att hitta alternativa vägar att närma sig stadens utveckling, på jakt efter social och miljörättvisa genom ökat medborgardeltagande. Ekofeminister menar att ekonomisk tillväst villkoras av och förstärker koloniala och patriarkala relationer mellan människor, och mellan människor och naturen. Den nuvarande globala urbaniseringsprocessen är en grundläggande del i att upprätthålla ekonomisk tillväxt, vilket gör städer till ett viktigt område att hantera ifall nya relationer ska etableras. Hållbar utveckling har framhävts som ett sätt att minska det ekonomiska systemets negativa sociala och miljöeffekter, och har därför haft stort inflytande över policys för stadsutveckling. Policys, som översiktsplaner, formar hur våra städer utvecklas. Den huvudsakliga strategin i Stockholms gällande översiktsplan är ”hållbar tillväxt”. Denna studie analyserar de delar som formar strategin hållbar tillväxt för att förstå varför den är problematisk. Vidare ägnas arbetet åt generering av framtidsscenarier med deltagare utifrån ett ekofeministiskt ramverk, för att finna nya idéer och spår för hållbar stadsutveckling i Stockholm. Slutsatserna omfattar den positiva uppfattningen att det finns goda chanser att utveckla formuleringen av och strategierna för att nå hållbarhet genom workshops med deltagare. Även om den övergripande utvecklingsinriktningen i scenarierna ligger alltför långt ifrån vår nuvarande verklighet för att med lätthet implementeras finns det fortfarande många konkreta förslag med god potential redan idag. Vidare pekar resultaten ut viktiga riktningar för planens utveckling i ett längre perspektiv, vilka har att göra med en grundläggande omstrukturering av den politiska ekonomin i enlighet med en mer socialt och miljömässigt förnuftig riktning, där mänsklighetens och naturens ofrånkomliga sammanlänkning upphöjs. Det är en omstrukturering som gör ekonomisk tillväxt enligt nuvarande modell omöjlig, men som eftersträvar jämlikhet mellan människor och ett långtgående miljöskydd. Det påpekas vidare i rapporten att nyttjandet av motstridiga scenarier i planering skulle bidra både till stadsutveckling och demokratiskt deltagande, där de konflikter planering präglas av blottläggs.