Bakgrund: Fibromyalgi är en sjukdom som främst drabbar medelålders kvinnor och innebär ständiga besvär som är kopplat till symtomen, smärta, trötthet och depression. Fibromyalgi går inte att bota utan behandlingen går ut på att lindra symtomen. Dessutom är sjukdomen osynlig, vilket försvårar fibromyalgins acceptans och förståelse från andra personer. Syfte: Studiens syfte var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med fibromyalgi. Metod: En systematisk litteraturstudie som innehöll 9 kvalitativa studier, vilka analyserades med en induktiv kvalitativ innehålls analys. Livsvärldsteorin användes som teoretisk referensram. Resultat: Analysen resulterade i 4 kategorier och 7 underkategorier som belyser kvinnornas upplevelser av sjukdomen. Huvudfynden i studien var att kvinnorna begränsades i sin vardag relaterat till deras symtomen samt att de bemöttes annorlunda av personer i deras närhet samt vårdpersonalen. Slutsats: Kvinnorna blev begränsade fysiskt och mentalt i utförandet av sina vardagliga uppgifter och fritidsaktiviteter. De blev tvungna att anpassa sin vardag efter sjukdomen för att orka med livet. Dessutom framkom det att kvinnorna kände sig misstrodda och missförstådda av personer i deras närhet samt vårdpersonalen, vilket var relaterat till att de såg friska ut samt kunskapsluckan och den minskade acceptansen som finns kring fibromyalgin och dess osynlighet.

Bakgrund: Vård i livets slutskede bygger på att lindra lidande samt förbättra livskvaliteten för patienten, vilket är en del av sjuksköterskors grundläggande ansvarsområden och ingår i den personcentrerade vården. Beroende på vilket stadie i sjukdomen patienten befinner sig i påverkas vilka vårdinsatser som behövs. Sjuksköterskor ställs inför stora utmaningar och har en definitiv roll i omvårdnaden av patienten i livets slutskede.Syfte: Att sammanställa kunskap om sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av vård i livets slutskede på sjukhus.Metod: En litteraturöversikt som sammanställer både kvalitativa och kvantitativa artiklar från databaserna PubMed och CINAHL.Resultat: Resultatet baseras på vetenskapliga artiklar från olika delar i världen. Uppsatsförfattarna har valt att dela in resultatet i huvudkategorier: Känslomässiga reaktioner hos sjuksköterskor, Tids- och resursbrist för att stödja patienten i livets slutskede, Påverkbara aspekter i vårdmiljön, Kommunikation mellan sjuksköterskor och patienten och Behov av kunskap och utbildning i palliativ vård. Sjuksköterskor upplever blandade känslor och delade meningar om att vårda patienter i livets slutskede och möta deras behov i slutet av livet vilket beror på sjuksköterskors yrkeserfarenhet.Slutsats: Sjuksköterskor upplever känslomässiga reaktioner, tids-och resursbrist, brist på utbildning samt olika nivåer av erfarenheter vilket är faktorer som försvårar deras arbete av vård i livets slutskede. Detta gav känslor av otillräcklighet. Sjuksköterskor upplevde även att kommunikationen var svår vilket oftast grundade sig i att sjuksköterskorna kände sig otrygga i sina roller i arbetet med patienter i livets slutskede medan sjuksköterskor med längre erfarenhet och de som hade högre kunskap inte hade några svårigheter att möta dessa patienter. / Background: End of life care based on relieving suffering and improving the quality of life for the patient´s, which is the nurses basic responsibilities, which are part of the person centered care. Depending on the stage of the disease the patient is in, the helath care needs are affected. The nurse´s faces major challenges and has a definite role in nursing care in the final end of life.Aim: To compile the nurse's experiences about palliative care in hospitalsMethod: A literature review which compiles qualitative and quantitative articles from databases PubMed and CINAHL.Results: The result is based on scientific articles from various parts of the world. The authors have chosen to divide the results into main categories: Emotional responses in nurses, Time and resource shortages to support end-life patients, Impactable aspects of the health environment, Communication between nurses and patients and the need for knowledge and training in palliative care. Nurses experience mixed feelings and shared opinions about caring for patients in the end of life and meeting their needs at the end of life, which is due to the nurse's professional experienceConclusion: Nurses experience emotional responses, lack of time and resources, lack of education, and different levels of experience are factors that complicate their work of care at the end of life, which gave feelings of inadequacy. Nurses also felt that communication was difficult, which was mostly based on the fact that nurses felt insecure in their role in working with patients in the final stages of life while nurses with longer experience and those with higher knowledge had no difficulty in meeting these patients.

Bakgrund: Varje människa kommer att dö och många kommer att vårdas i den palliativa vården. Då författarna uppmärksammat en kunskapslucka av sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att vårda patienter inom ålderskategorin 18–65 år, är det något de vill uppmärksamma med denna litteraturstudie. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att vårda personer mellan 18 – 65 år i den palliativa vården. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design. Föreliggande studie grundar sig på 13 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Sökningar av artiklar gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Huvudresultat: I resultatet framkom det fyra huvudteman som var “Kommunikation och samarbete”, “Organisatorisk och social arbetsmiljö”, “Känslomässiga utmaningar” och “Sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av patienters fysiologiska och psykologiska smärta”. Utifrån dessa huvudteman sammanställdes sex underteman som var “Möten med närstående och anhöriga", “Tidsbrist”, “Att utveckla kunskap genom erfarenhet”, “Resurser i arbetsmiljö”, “Copingstrategier” och "Att möta existentiella och andliga behov”. Slutsats: Att vårda palliativa patienter upplevdes av sjuksköterskorna som en utmaning men också som något väldigt givande. Det framgick brister i deras arbetsmiljö, kommunikation och samarbete. Dessa brister var något sjuksköterskorna ansåg viktigt att arbeta vidare med för att förbättra möjligheten att ge god palliativ vård. Det visade sig att sjuksköterskorna upplevde mycket av en inre resa hos sig själva i mötet med både patient och närstående. Sjuksköterskorna blev medvetna om deras inre resurser och det framgick hur viktigt det var att uppleva stöd från sina kollegor samt chefer för att må bra. / Background: Every person will die and many will be cared for in palliative care. Since the authors have drawn attention to a knowledge gap of nurses' experiences of caring for patients in the age category 18-65 years, it is something they want to draw attention to with this literature study. Aim: To describe nurses’ experiences of caring for people between 18 to 65 years old in palliative care. Method: A descriptive literature studywith thirteen qualitative articles included. To find the articles have the databasesPubmed and CINAHL been used. Main Result: The results revealed four main themes: "Communication and cooperation", "Organisational and social work environment", "Emotional challenges" and "Nurses' experiences and perceptions of patients' physiological and psychological pain". Based on these main themes, six sub-themes were compiled, which were "Meetings with family members and relatives", "Lack of time", "Developing knowledge through experience", "Resources in the work environment", "Coping strategies" and "Meeting existential and spiritual needs". Conclusion: Caring for palliative patients was experienced by the nurses as a challenge but also as something very rewarding. There were shortcomings in their work environment, communication and co-operation. These shortcomings were something the nurses considered important to work on in order to improve the possibility of providing good palliative care. It turned out that the nurses experienced much of an inner journey in themselves in the meeting with both patients and relatives. The nurses became aware of their inner resources and it appeared how important it was to experience support from their colleagues and managers to feel good.

<p>Den här avhandlingen handlar om ungdomars erfarenheter och upplevelser av delaktighet i det som enligt skolans mål skall vara ´en skola för alla´. Vi har under tre terminer varit deltagande observatörer och intervjuat ungdomar på en skola (år 6-9) som vi kallar Vegaskolan. Studien beskriver möten i tid och rum mellan olika livsvärldar, mellan ungdomarna sinsemellan, mellan ungdomar och vuxna och mellan vuxna. Här framträder också relationen mellan ungdomar och det innehåll som skolan arbetar med. Dessa möten får konsekvenser för delaktighet och utanförskap, ungdomarnas självbilder, lärandet och vilket stöd som de erbjuds.</p><p>Vår ambition har varit att se delaktighet ur ungdomars perspektiv med syftet att förstå de processer som reser hinder och skapar möjligheter för delaktighet. Vår utgångspunkt har varit ungdomarnas syn på sitt vardagsliv i skolan. De har berättat om sina minnen från förskola och skola, sin nutid och sina tankar om framtiden, gjort val av vad de sett som relevant att delge oss och hur de velat framställa sina erfarenheter. I sina reflektioner har de bidragit med analyser av skolan och det som skett där. De har i jämförelse med skolpersonal i flera avseenden en annorlunda erfarenhet av skolan samt en helhetsbild av sin egen tid där.</p><p>De vuxna kommer bara i mycket begränsad utsträckning till tals i denna studie. De syns genom ungdomarnas och våra beskrivningar av vad de säger och gör. Detta kan tyckas ge en ensidig bild men vi menar att det mesta som skrivs om skolan utgår från ett vuxenperspektiv och att den bilden behöver kompletteras med andra perspektiv.</p><p>Vi har valt att göra fältstudien på en skola, som vi utifrån mötet med ungdomarna och vuxna där upplevde som ”det goda exemplet”. Vi bedömde att vi i denna miljö skulle kunna upptäcka mer av möjligheter till delaktighet, men också vilka hindren är även under relativt goda förhållanden. Avhandlingen har möjliggjorts av skolverket som har finansierat den som projektarbete under tre år.</p>

Den här avhandlingen handlar om ungdomars erfarenheter och upplevelser av delaktighet i det som enligt skolans mål skall vara ´en skola för alla´. Vi har under tre terminer varit deltagande observatörer och intervjuat ungdomar på en skola (år 6-9) som vi kallar Vegaskolan. Studien beskriver möten i tid och rum mellan olika livsvärldar, mellan ungdomarna sinsemellan, mellan ungdomar och vuxna och mellan vuxna. Här framträder också relationen mellan ungdomar och det innehåll som skolan arbetar med. Dessa möten får konsekvenser för delaktighet och utanförskap, ungdomarnas självbilder, lärandet och vilket stöd som de erbjuds. Vår ambition har varit att se delaktighet ur ungdomars perspektiv med syftet att förstå de processer som reser hinder och skapar möjligheter för delaktighet. Vår utgångspunkt har varit ungdomarnas syn på sitt vardagsliv i skolan. De har berättat om sina minnen från förskola och skola, sin nutid och sina tankar om framtiden, gjort val av vad de sett som relevant att delge oss och hur de velat framställa sina erfarenheter. I sina reflektioner har de bidragit med analyser av skolan och det som skett där. De har i jämförelse med skolpersonal i flera avseenden en annorlunda erfarenhet av skolan samt en helhetsbild av sin egen tid där. De vuxna kommer bara i mycket begränsad utsträckning till tals i denna studie. De syns genom ungdomarnas och våra beskrivningar av vad de säger och gör. Detta kan tyckas ge en ensidig bild men vi menar att det mesta som skrivs om skolan utgår från ett vuxenperspektiv och att den bilden behöver kompletteras med andra perspektiv. Vi har valt att göra fältstudien på en skola, som vi utifrån mötet med ungdomarna och vuxna där upplevde som ”det goda exemplet”. Vi bedömde att vi i denna miljö skulle kunna upptäcka mer av möjligheter till delaktighet, men också vilka hindren är även under relativt goda förhållanden. Avhandlingen har möjliggjorts av skolverket som har finansierat den som projektarbete under tre år.