Den här undersökningen studerar pojkars attityder till läsning då de befinner sig i en grupp tillsammans med andra pojkar. För att se hur deras svar påverkats har de i förväg fått fylla i några svar som rör olika frågeområden. Under en efterkommande gruppintervju med fyra pojkar ur samma skolklass i årskurs nio, ges de ett andra tillfälle att svara på några lite mer specifika frågor. Samtalet leder till att några elever blir tystare än andra då det handlar om den egna läsningen i hemmet, men också under lektionstid.Inledningsvis är det i synnerhet en elev som inte läser så mycket hemma som går i ledning för att svara på hur läsningen ser ut i hans vardag, varvid en annan tenderar att hålla med i det mesta. Samtidigt är det två elever som svarat att de läser betydligt fler böcker än vad vi ser att de andra gör. Detta leder till en analys med hjälp av några olika socialpsykologiska verktyg av hur pojkarnas attityder tenderar att förändras beroende på vilken form av läsning de pratar om och om huruvida de befinner sig i en icke-anonym eller en anonym situation.Undersökningen ser också tecken på att elevernas sociala strukturer kan kastas om när en av de fyra eleverna går i bräschen för ett samtal som leder oss in i på läsning som intresserar dem än mer i grupp än vad den sedvanliga läsningen av böcker gör. Detta samtal pekar på att det kan finnas andra sätt för pojkar att inte bara finna intresse, engagemang och identitet utan även finna mening med hjälp av svenskämnet.