Bakgrund: Åldrandet medför fysiologiskt sänkta funktioner såsom sänkt syreupptag. Supramaximal sprintintervalträning (SIT) har visat på positiva hälsoeffekter. Svårigheter med träningsformen är att bestämma intensitet för att motverka överträning och sänkt deltagande i träning. Tidigare har ett modifierat Borgs cykelstyrketest använts, detta är en modifierad version av ett relativt ovanligt test. Ekblom-Bak cykeltest är ett vanligare test och kan således vara mer lättillgängligt för att bestämma utgångsbelastning vid SIT för äldre personer.  Syfte: Syftet med denna uppsats var att utvärdera om Ekblom-Bak cykeltest är en användbar metod för att bestämma utgångsbelastning vid SIT för äldre personer. Ett sekundärt syfte var att beskriva eventuella könsskillnader i associationen mellan testerna Ekblom-Bak cykeltest och Borgs cykelstyrketest.  Metod: Deltagarna utförde Ekblom-Bak cykeltest samt Borgs cykelstyrketest. Data analyserades i programmet Jamovi. Åstrand-Rhyming ekvationen användes för att räkna om maximalt syreupptag från Ekblom-Bak cykeltest till maximal aerob kraftutveckling.  Resultat: Tjugo-tre deltagare (65-78 år) genomförde cykeltesterna. Sambandet mellan variablerna peak step och MAP Ekblom-Bak var statistiskt signifikant (p= <0,001). Variablerna korrelerade på moderat nivå (r=0,674). Männens peak step och MAP Ekblom-Bak var statistiskt signifikant (p=0,002) och korrelerade väldigt starkt (r=0,899). Kvinnornas peak step och MAP Ekblom-Bak var ej statistiskt signifikant (p=0,524) och korrelerade negativt (r= -0,179).  Konklusion: Konkusionen från den här studien är att Ekblom-Bak cykeltest kan vara en användbar metod för att bestämma utgångsbelastning för äldre män men inte för äldre kvinnor. Det finns risk att få överskattat maximalt syreupptag av Ekblom-Bak cykeltest och Åstrand-Rhyming ekvationen. Dock går det inte att säga på förhand vilka individer som riskerar denna överskattning. Ett litet urval gör att säkra slutsatser från studien blir svåra att dra.

Bakgrund: Hjärnskakning är en vanlig diagnos och vissa patienter upplever att fysisk ansträngning utlöser symtom lång tid efter hjärnskakningen. En förändring i reglering av cerebralt blodflöde (CBF) har visats vara en potentiell orsak bakom detta. Konditionsträning under tröskeln för symtomexacerbation kan förkorta återhämtningstiden för patienterna. På Neurorehab vid Norrlands universitetsjukhus i Umeå identifieras tröskeln med ett stegrat arbetsprov på ergometercykel. Det finns inte någon studie där transkraniell doppler (TCD) använts för att mäta förändringar i cerebralt blodflöde (CBF) under detta arbetsprov. Syfte: Att undersöka genomförbarhet och klinisk relevans av att använda TCD för mätning av blodflödeshastighet i arteria cerebri media (ACMh), hos friska män, under stegrat arbetsprov. Metod: Sex friska och regelbundet aktiva män genomförde ett stegrat arbetsprov på ergometercykel under samtidig mätning av hjärtfrekvens, blodtryck, partialtryck end-tidal CO2 (PetCO2) och blodflödeshastighet i arteria cerebri media (ACMh, mätt med TCD). Smärta från TCD-utrustning och upplevd ansträngning skattades. Tidsåtgången för TCD-tillägget samt eventuell signalförlust noterades. Resultat: Fem studiedeltagare rapporterade ökad smärta (huvudvärk), skattad med Borg CR10 skala, från TCD-utrustningen. Total tidsåtgång för TCD-tillägget var 7 minuter och 40 sekunder i median (IQR, 5 minuter och 32 sekunder). Signalförlust uppstod för en studiedeltagare på vänster sida. PetCO2 och ACMh följdes åt under arbetsprovet bortsett från avvikelser vid två tillfällen. Slutsatser: Studien visar att mätning av ACMh med TCD är genomförbart och ger relevant information om hur CBF ter sig under genomförandet av stegrat arbetsprov. TCD-utrustningen orsakade smärta vilket kan vara problematiskt vid genomförande för personer med postkontusionellt syndrom.