July 2010. "Submitted in partial fulfillment of the requirements for the degree of Doctor of Philosophy in Occupational Therapy, Occupational Therapy Department, College of Allied Health and Nursing, Nova Southeastern University, Fort Lauderdale, Florida" Objective. The following research questions were posed: (1) Does participatory ergonomic education and programming influence occupational performance among cosmetologists? (2) Does ergonomic education and programming influence quality of life among cosmetologists? (3) Does ergonomic education and programming influence pain among cosmetologists? (4) Does ergonomic education and programming influence numbness and tingling in the upper extremities of cosmetologists? The purpose of this study was to: (1) implement a participatory ergonomic program for cosmetologists and (2) to examine the effectiveness of the implemented program in decreasing signs and symptoms associated with work-related musculoskeletal disorders. Method. A multiple baseline, single subject design was used. Data were collected from seven subjects for a total of 12 weeks. The intervention was introduced to subjects at different times throughout the study and consisted of general ergonomic education, a participatory ergonomic interview session, and basic range of motion stretches. Outcome measures included the QuickDASH, a 10-point pain scale, and a 10-point numbness and tingling scale. Data were analyzed using visual analysis techniques including the two-standard deviation band method and the binomial test method. Data trends were assessed to further support the results. Results. The results of this study indicate that ergonomic programming improved occupational performance, improved quality of life, decreased upper extremity pain, and decreased upper extremity numbness and tingling for several of the participants. The results of this study also produced statistically significant changes in QuickDASH scores indicating improved quality of life and improved occupational performance. Statistically significant change in pain scores and numbness/tingling scores indicated that several participants experienced decreased pain, numbness, and tingling in the upper extremity. Conclusion. The results of this study support the assumption that cosmetologists experience symptoms consistent with work-related musculoskeletal disorders and respond to participatory ergonomic programming similar to other working groups. The results of this study support the main principles of the participatory ergonomic approach which focus on involvement of the worker. The participatory ergonomic approach used in this study aligns with the client-centered principles found in the practice of occupational therapy and therefore provides evidence of effective occupational therapy intervention.

Syfte Syftet med denna studie har varit att studera och inventera en arbetsgrupp med lokalvårdares uppfattning om arbetsvillkor, ergonomi och i vilken utsträckning hälsofrämjande aktiviteter utövades under eller efter arbetstid. Bakgrund: Ett intresse finns bland arbetsgivarna att förbättra arbetstagarnas hälsotillstånd och muskuloskeletala hälsa då det är möjligt att minska sjukfrånvaron och påverka produktiviteten. Olika diskurser förespråkar att yrkesrelaterade hälsoproblem kan lösas med olika typer av träning. Känsligheten för att drabbas av belastningsskador varierar mellan individer. Brister i den organisatoriska och psykosociala miljön kan påverka hälsan negativt. Klass och kön har stor inverkan på hur vi kan påverka och forma våra liv både privat och i arbetslivet. Enligt jämställdhetsbarometern råder det fortfarandestora stora klass- och könsskillnader i arbetslivet, och personer i arbetsyrken har i allmänhet en sämre arbetsmiljö Metod: Metodansatsen för denna studie har varit en kombination av flera metoder som följer; Enkäter QPS Nordic 34+ avseende psykosocial och organisatorisk arbetsmiljö. Kompletterande frågor (KFS) om kondition, ergonomi och träningsvanor. Fältarbete i form av observationer och intervjuer. Deltagarna bestod av 56 lokalvårdare/städare. Resultat: Resultaten visade att en övervägande andel enligt QPS ansåg att arbetsgivarens intresse för personalens hälsa var lågt och hälften ansåg att det fanns betydande brister i organisationskultur och organisationsklimat som inte var tillräckligt stödjande, liksom i interaktion på arbetsplatsen samt i arbetskrav. På den positiva sidan såg de allra flesta sig själva som yrkesskickliga. Resultaten från intervjuerna visade att en förbättrad introduktion, vi-känsla, socialt stöd och grupptillhörighet, bättre arbetsorganisering. hjälpmedel, transporter samt trivselskapande aktiviteter skulle förbättra arbetsmiljön. Enligt KFS-frågorna visade en övervägande andel svalt intresse att delta i en grupp för att prova motions- och friskvårdsaktiviteter. En övervägande andel ansåg dock att deras hälsotillstånd kunde förbättras måttligt eller avsevärt. Stresshantering och avspänning var något som önskades, liksom intresse för konditionsförbättrande aktiviteter, friskvård under arbetstid och egenvalda aktiviteter. Många ansåg sig redan ha kunskap om ergonomi. Studien gör inte anspråk på att vara generaliserbar men avser att bidra till ökat lärande om interventioner och deras förutsättningar. Slutsats: Genomgående i alla metoder framkom brister i arbetskrav, organisationskultur och ledarskap, arbetsklimat och interaktion, belöning och stöd i den psykosociala och organisatoriska arbetsmiljön vilka sammanföll med kategorierna i QPSNordic34 + och vad som framkom från KFS. De flesta (80%) önskade förbättra sin hälsa och lika många (80%) ansåg att arbetsgivarens intresse för de anställdas hälsa var lågt. Stress och tidspress var vanligt hos 70% och 65% upplevde bristande ledarskap. Belöning och trivselfaktorer var andra områden som 66% var missnöjda med. De flesta städare ansåg det viktigt med ergonomiaspekten för den totala arbetsbelastningen samt att arbetsorganisationen var viktig för god ergonomi. Studien har visat att det fanns en brist på hälsofrämjande strategi för att motivera medarbetarna till en aktörsroll Den forskning som presenterades av Marmot (2006) överensstämmer med vad som framkom i studien, att obalans i livssituationen, ojämlik arbetsmarknad och att arbetsförhållandena är faktorer viktiga för den sociala gradienten. Ju högre upp i hierarkin och status en individ befinner sig desto bättre hälsa. Därför är fler studier om lokalvårdarnas psykosociala och organisatoriska arbetsmiljö eftersträvansvärda.