Syftet var att undersöka huruvida den litteraturpedagogik man bedriver i klassrummet kan påverka elevernas attityd till skönlitteratur. Jag har jämfört två klasser för att se om det kan finnas skillnader i attityden till skönlitteratur mellan elever med svenska som modersmål och de elever som inte har det. De metoder jag har använt mig av är enkäter, intervjuer med elever och lärare och observationer i de båda klassrummen. Undersökningen har skett i två olika klasser på två olika skolor med olika förutsättningar i elevgrupperna. Materialet består av 83 stycken enkäter från fyra klasser i år 5, åtta elevintervjuer, två lärarintervjuer samt två observationer. Resultatet tyder på att elever med svenska som modersmål läser mer och har en mer positiv inställning till skönlitteratur än elever med annat modersmål. Ett annat resultat är att klassrummet med den mest utvecklade litteraturpedagogiken även har flest elever med positiv attityd till skönlitteratur. Min slutsats är att litteraturpedagogiken i skolan spelar en viss roll, men att det är fler faktorer som spelar in.