ABSTRACT Planning for Sustainable Development - Dilemmas for local authority planners This thesis for the degree of licentiate in regional planning at the Royal Institute for Technol-ogy is a study of certain aspects of the profession of comprehensive planners in Sweden. The empirical background of the thesis is an interview study of 15 Swedish local authority plan-ners noted for their professional commitment in working for a more sustainable society. The aim of the thesis is to identify, describe, analyse and evaluate planners’ experiences in using comprehensive planning as an arena for a more sustainable development in society, with new democratic forums. The thesis focuses on how the planners consider and manage the prob-lems they encounter. The empirical findings are based on in semi-structured interviews and have been analysed qualitatively. The findings are construed from theories and conceptions of global justice, ecological modernism, communicative planning, power and the reflective practitioner. An analysis of the planner’s experience as a problematisation in an actor-structure per-spective is the main result. The problems are formulated in four dilemmas frequently con-fronted by the planners in their daily work, as follows. Ecological, economic or social sustainability? The interviewed planners seem to feel deeply for the ecological aspects of their work, which they connect more with urban and regional planning than with economic and social issues. Despite this lesser involvement in social issues, they have experience from methods of citizen participation. Long- or short-term planning, comprehensiveness or components? The planners find it difficult to combine the long-term perspective in comprehensive planning and sustainable development with the short-term decisions of economic planning. The con-version to a more sustainable society is not compatible with the long-lasting physical struc-tures. Top-down or bottom-up perspective? The planners strive to use top-down methods, but at the local authority level there are strong traditions of rational methods for planning and decision-making. The interviewed subjects were disappointed in the weak citizen interest in comprehensive planning. The planner as an expert, co-ordinator or facilitator? Local authority planners are often engaged as experts, co-ordinators and facilitators all at the same time, in the same process of planning. Problems occur in how other actors trust the planners when they change from role to role. / Licentiatavhandlingen vid Institutionen för Infrastruktur och samhällsplanering vid Kungliga Tekniska Högskolan är en professionsstudie av svenska översiktsplanerare. Avhandlingen grundar sig empiriskt på en intervjustudie av femton planerare för kommunala översiktsplaner, som utmärkt sig som föregångare i planering med inriktning på hållbar utveckling. Syftet med avhandlingen är att identifiera, beskriva, analysera och tolka planerares erfarenheter med att utnyttja översiktsplanering, med nya demokratiska former, som ”verktyg” för en mer hållbar utveckling i samhället. Avhandlingen fokuserar på hur planerarna uppfattar och hanterar de problem de upplever i sitt vardagliga professionella arbete. Det empiriska resultatet baseras på kvalitativa halv-strukturerade intervjuer, som har analyserats abduktivt. Resultatet är tolkat utifrån teorier och begrepp om global rättvisa, ekologisk modernism, kommunikativ planering samt teorier om makt och erfarenhetskunskap. Planerarnas erfarenheter har analyserats och problematiserats ur ett aktörs-struktur perspektiv. Huvudresultatet är formulerat i form av fyra dilemman som planerarna ofta upplever i sitt vardagliga arbete. Dilemman uppstår i en situation där det finns flera möjliga handlingsvägar, men där det uppstår nya problem oavsett vilken väg som väljs. Ekologisk, ekonomisk eller social hållbarhet? De intervjuade planerarna tycks betona de ekologiska aspekterna i sitt arbete, som de uppfattar har närmare anknytning till fysisk planering and de ekonomiska och sociala frågorna. Trots detta är de mycket engagerade i sociala frågor och har erfarenheter av metoder med medborgarinflytande. Lång- eller kortsiktig planering, helhet eller delar? Planerarna ser svårigheter i att kombinera ett långsiktigt perspektiv i översiktlig planering och hållbar utveckling, med genomförandeinriktade ofta kortsiktiga beslut. Omställningen till ett samhälle med hållbar inriktning är dessutom komplicerad då de fysiska strukturernas har en sådan lång livslängd. Perspektiv uppifrån eller underifrån? Planerarna strävar efter att utveckla planeringsmetoder med underifrånperspektiv, men på förvaltningsnivån finns starka traditioner med rationella metoder för planering och beslutsfattande. Intervjupersonerna är besvikna över medborgarnas svaga intresse för långsiktig översiktlig planering. Planeraren som expert, koordinator eller processtödjare? Kommunala planerare är ofta engagerade som experter, koordinatörer och processtödjare på samma gång och i samma process. Problem kan då uppstå med övriga aktörers förtroende för planerarna när de byter mellan skilda roller under processens gång. Planerare, Översiktlig planering, Hållbar utveckling, Miljöplanering, Kommunikativ planering, Erfarenhetskunskap, Reflekterande praktiker / <p>Rapporten är tryct i KTH's TRITA-serie, kan beställas från KTH jose@infra.kth.se</p>