Thesis (M.S.)--University of Wisconsin--Madison, 1983. / Typescript. eContent provider-neutral record in process. Description based on print version record. Includes bibliographical references (leaves 31-35).

Th. 3e cycle--Psychol.--Paris 10, 1986.

In order to test Eysenck's hypothesis that introverts would condition faster than extroverts, twenty undergraduates were given muscle tensing and muscle relaxing trials using a feedback myograph to obtain electrical activity levels of the frontalis muscle. The subjects were divided into two groups of ten each. The Myers-Briggs Type Indicator was used to select ten students classified as introverts and ten classified as extroverts. .Both groups were given forty thirty-second trials to learn muscle relaxing and tensing. Analysis of covariance indicated a significant within trials effect for both the relaxation and tensing trials. No significant differences were found, however, between the introverts and the extroverts in either the muscle relaxing or muscle tensing training.

Är poliser mer spänningssökande än andra? Det är frågan som ligger till grund för studien där syftet är att jämföra poliser med lärare i vilken utsträckning de söker spänning. Studien genomfördes med hjälp av ett frågeformulär bestående av 28 påståenden som kommer ifrån redan vedertagna skalor. Dessa är Eysenck Personality Inventory och Zuckerman’s Sensation Seeking Scale. 62 personer deltog i studienvarav hälften var lärare och hälften poliser. Poliserna fick signifikant högre poäng än lärarna på de påståenden som handlade om att ta risker och fatta snabba beslut. Lärarna fick i sin tur signifikant högre poäng på de påståenden som handlar om impulsivitet gällande resor. Den slutsats man kan dra av denna studie är att poliser söker sig till arbeten som i sig innebär mer spänning medan lärare i större utsträckning söker spänning utanför arbetet.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det fanns en skillnad i upplevd anställningsbarhet mellan studenter som läser PAO-programmet termin ett och sex på Stocholms Universitet samt undersöka om det förelåg något samband mellan anställningsbarhet, kompetens, självförmåga, självkänsla och extraversion för respektive termin. En enkät delades ut till samtliga tillgängliga studenter på termin ett och sex. Enkäten undersökte de fem olika variablerna med hjälp av tidigare testade frågor. Resultatet visade att det inte fanns någon signifikant skillnad i upplevd anställningsbarhet mellan de båda grupperna. Variablerna kompetens, självkänsla, självförmåga och extraversion hade alla ett signifikant samband med anställningsbarhet för båda undersökningsgrupperna. Stora delar av resultatet bekräftar tidigare teorier angående vad som påverkar anställningsbarhet. Det finns dock delar i resultatet som ifrågasätter tidigare teori så som att den upplevda anställningsbarheten inte ökade trots utbildning. Det kan bero på att studenternas upplevda anställningsbarhet påverkades mer av deras personliga egenskaper än av den kunskap som erhölls under utbildningen. En liknande studier bör genomföras i form av en longitudinell undersökning för att bevisa dessa spekulationer.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det fanns en skillnad i upplevd anställningsbarhet mellan studenter som läser PAO- programmet termin ett och sex på Stockholms Universitet samt undersöka om det förelåg något samband mellan anställningsbarhet, kompetens, självförmåga, självkänsla och extraversion för respektive termin. En enkät delades ut till samtliga tillgängliga studenter på termin ett och sex. Enkäten undersökte de fem olika variablerna med hjälp av tidigare testade frågor. Resultatet visade att det inte fanns någon signifikant skillnad i upplevd anställningsbarhet mellan de båda grupperna. V ariablerna kompetens, självkänsla, självförmåga och extraversion hade alla ett signifikant samband med anställningsbarhet för båda undersökningsgrupperna. Stora delar av resultatet bekräftar tidigare teorier angående vad som påverkar anställningsbarhet. Det finns dock delar i resultatet som ifrågasätter tidigare teori så som att den upplevda anställningsbarheten inte ökade trots utbildning. Det kan bero på att studenternas upplevda anställningsbarhet påverkades mer av deras personliga egenskaper än av den kunskap som erhölls under utbildningen. En liknande studie bör genomföras i form av en longitudinell undersökning för att bevisa dessa spekulationer.

A study of 96 students at the Islamic University of Gaza was designed to determine whether there is a difference in extroversion and neuroticism between high achieving and low achieving students, and whether there is a difference in extroversion and neuroticism due to sex. The Eysenck Personality Inventory was used to measure extroversion and neuroticism; academic achievement, high or low, was determined by students' grades at the University.The results of a two-way analysis of variance indicated that there was no significant difference in extroversion due to academic achievement, nor was there any significant difference in extroversion due to sex.Another two-way analysis of variance indicated that there was no significant difference in neuroticism due to academic achievement; however, female students did measure significantly higher than male students in neuroticism.

Thesis (B.Sc.Hons.) -- University of Adelaide, Dept. of Psychology, 1972.

Thesis (M.S.)--University of Wisconsin--Madison, 1968. / eContent provider-neutral record in process. Description based on print version record. Includes bibliographical references.

<p>Core self-evaluation (CSE) begreppet har i tidigare studier visat sig predicera prestation i arbetssammanhang. Antaganden har gjorts om att även andra personlighetsdrag borde ingå i detta begrepp för att ytterligare förstärka dess prediktionsförmåga. Det har dock ännu inte klarlagts exakt vilka personlighetsdrag detta skulle gälla. Tidigare forskning har föreslagit extraversion som en förstärkning av CSE-modellen. Hypotesen i föreliggande undersökning var att CSE är en prediktor för prestation, samt att extraversion förklarar varians i prestation utöver CSE och därmed stärker modellen. Vidare förutsätts motivation som visat sig vara en direkt prediktor för prestation, men även visat sig mediera samband mellan personlighetsdrag och prestation förklara varians i prestation utöver CSE och extraversion. En enkätundersökning med 80 deltagare genomfördes på ett privat svenskt företag i partihandelsbranschen. Resultaten visade att CSE predicerade prestation med en förklarad varians på 21 %. Denna ökade med 11 % när extraversion inkluderades, och motivation bidrog med ytterligare 10 %. Studiens resultat styrker därmed att personlighetsdraget extraversion borde ingå i CSE-modellen inom forskningen av arbetsprestation.</p>